SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ÄMNEN – Samhällskunskap

 

Elevarbete Tuva Landberg 12B

Samhällskunskapen på Kristofferskolan är upp till åttan framför allt integrerad i periodundervisningen. De tematiska och ämnesintegrerade studier detta innebär utgör en viktig del av waldorfpedagogiken. Utöver detta har klasserna från och med åttan även löpande undervisning i samhällskunskap där aktuella nyheter lyfts fram och diskuteras.

 

Även efter åttan vävs moment av samhällskunskapen in i perioder men från och med nian har eleverna renodlade samhällsperioder. I nian handlar det om lag och rätt, mänskliga rättigheter samt svenskt statsskick. Studiebesök på Sveriges riksdag ingår som regel. EUs organisation och beslutsprocess ingår också.

 

Tians övergripande tema är ”jorden som helhet”. Där ligger fokus i samhällskunskapen på globaliseringen samt de för- och nackdelar denna process medför. Kolonialism, utvecklingsbistånd samt nuvarande orättvisor i världen belyses. Ett viktigt inslag är också hur vi kan bidra till en bättre värld och en ambition är att eleverna under årets gång får träffa inbjudna gäster som brinner för något de gör. Exempelvis en barnmorska som hjälper papperslösa flyktingar eller en teaterproducent som organiserar luciatåg med hemlösa.

 

Elvans undervisning handlar om de politiska ideologierna. Eleverna brukar bege sig till riksdagshuset för att intervjua villiga riksdagsledamöter och förhöra sig om deras ideologiska bakgrund. Samhällsekonomi och privatekonomi belyses också och relateras till dagsaktuella händelser.

 

Tolvan är året då säcken knyts ihop. Samhällsundervisningen i tolvan kan se lite olika ut, beroende bland annat på klassens önskemål och behov. Nationalstaten och dess utveckling behandlas, samt konflikter sedan kalla kriget till nutid. Mänskliga rättigheter studeras igen och principen om rättssäkerhet.

Vissa mycket viktiga områden, såsom genusfrågor, miljörelaterade studier och livskunskap ingår såväl i samhällskunskapen som i andra ämnen, såsom svenska, kemi, fysik och människokunskap.

 

(text. Elin Solman Good, lärare i franska och samhällskunskap)