Kristofferskolan är en 12-årig Waldorfskola belägen på kullen i Åkeslund, nära Brommaplan i Stockholm. På vår hemsida finner du information om vår pedagogik, skolmiljö, historia och mycket mer. Har ni frågor eller är intresserade av att ansöka till oss är ni välkomna att höra av er.
När eleverna, genom skrivande, samtal och drama, sätter sig in i en litterär karaktär, kan de uttrycka och uppleva det som de kanske inte skulle göra annars och det blir en viktig del av att kunna sätta sig in i andra människors situation och känslor.
Under hösten har klass 8A läst och arbetat med P A Fogelströms Mina drömmars stad.
En skrivövning handlade om att eleverna satte sig in i en gruvarbetares livsöde och formulerade ett brev utifrån dennes upplevelser i vardagen.
Eleverna blev slumpvis tilldelade någon av följande förutsättningar som skulle genomsyra texten;
-Personen känner sig sjuk, febrig, snuvig
-Personen har haft en dålig dag på jobbet, “vaknat på fel sida”. Saker har gått snett.
-Personen är romantisk och drömmande, pryd, lite feg, rädd för att göra fel, orolig
-Personen är otålig, har svårt att vara stilla, impulsiv, rastlös
-Personen är en chefs- eller ledartyp, har tydliga mål, självsäker men inte otrevlig, ordningsam, lite lillgammal
-Personen är utsliten, har svårt att somna och svårt att gå upp på morgonen, längtar efter ledighet och vila.
En av eleverna tilldelades:
-Personen jobbar inte i gruvan. Tar hand om sysslorna i stugan. Städar, lagar, mat, bäddar åt de andra. Kommer inte härifrån och har inte bott i stugan länge.
(Vissa namn är utbytta från originaltexter)
Förra läsårets tre fokusområden inom hållbar utveckling har varit följande:
Djur & Natur
Det absolut största arbetet har varit trädgårdsgruppens med uppbyggnad av skolträdgård och växthus för att öka kunskap om djur och natur samt bidra till biologisk mångfald;
– en örtagård med närodlade varor till hemkunskapen.
– grönsaker som odlats av åk 2 och åk 3 och som skördas inför höstens skördefest.
– blommor som planteras ut runt skolan är uppdrivna från frön av elever på skolan.
– i den långa backen upp till skolan har bärbuskar planterats.
– en kurs om insekter och deras roll i ekosystemet planeras i höst.
– sådd av spånadslin ger oss möjligheten att göra linne av linet.
Skräp & avfall
Vi har utvecklat skräp och avfallshanteringen;
– alla klassrum har fått eller ska få sopsorteringskärl.
-.ett vinnande bidrag har utsetts för att pimpa en av soptunnorna på skolgården (bidrar förhoppningsvis till mindre nedskräpning).
– i cafét har kartongåtervinning införts. Här kan all personal på skolan stötta framöver och hjälpa till med tömning vid behov (nytt system detta läsår).
Klimat & energi
Matsvinn och textilindustrin står för en stor del av klimatpåverkan där vi kan göra stor skillnad genom att ändra attityder och beteenden;
– sexorna praktiserar i skolköket för att öka medvetenheten om vår matproduktion och bygga relationer med kökspersonalen och på så vis minimera matsvinn.
– i samarbete med Föräldraföreningen genomfördes en stor loppmarknad på skolan för att uppmuntra en cirkulär ekonomi och återbruk av kläder och annat. Bättre system för att kontinuerligt tillvarata kvarglömda eller kasserade kläder och prylar är under uppbyggnad.
Hösten 1950 började en ny förskoleklass och skolan fick namnet
Kristofferskolan, då låg skolan i Fredhäll. 1952 flyttar skolans tre klasser in i ett
rivningshus på Malmskillnadsgatan. Intåget skedde utan uttryckligt tillstånd men
godkändes i efterhand av skoldirektionen. Med föräldrarnas hjälp snyggades rummen upp och fick gardiner och väggar i vackra färger.
Året efter bildades Stiftelsen Kristofferskolan. I 1957 års skolberedning betecknades
Kristofferskolan som landets enda friskola, i den meningen att ”skolan är uppbyggd
efter en artskild och konsekvent genomförd pedagogisk idé” .
Vintern 1958/59 var det en förälder, Åke Kumlander, som vid en allmän föräldraafton framkastade tanken på ett eget skolbygge och började därefter söka efter en lämplig tomt. Han grundade också en byggnadsfond och intresserade arkitekten Eric Asmussen för planerna. Denne tillhörde skolans ursprungliga föräldrakrets, och ville gärna rita en byggnad som genom sin utformning var framvuxen ur själva waldorfpedagogiken.
Kristofferskolan växte och den 13 januari 1959 tågade närmare 300 elever
tillsammans med sina lärare och en mängd föräldrar i ett fackeltåg genom Stockholm från Malmskillnadsgatan till Karlavägen 25, där Stockholms stad upplåtit nya lokaler åt skolan. Arbetet med att rita en egen skolbyggnad fortskred och till slut, på dagen för firandet av Kristofferskolan 10 år, kom så beskedet att Stockholms stad preliminärt reserverat en tomt på Fredrikslundshöjden i Bromma! Året efter, 1960, genom en fyrpartimotion i riksdagen av Gunnel Olsson (s) beviljas Kristofferskolan ett årligt statsbidrag på 20 000 kronor (motsvarande 280 000 i dagens penningvärde).
1961 kunde skolan fira att man hade klasser hela vägen från åk 1 till åk 12. Nu var
man en fullt utbyggd waldorfskola. Efter ett kraftfullt yttrande från Skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t 1962 höjdes Kristofferskolans statsbidrag från 20 000 till 75 000 kronor och skolan gavs en garanterad pedagogisk frihet.
Den 17 maj blev det klart att Kristofferskolan fick statsbidrag till det planerade
skolbygget och bara två dagar senare föll den första tallen på Fredrikslundskullen,
under festliga former. De första sprängningarna påbörjas kort därefter.
Läs mer här..balders förlag_tyson_pressrelease_ny
Ruhi Tyson, bokbindningslärare på skolan och lektor på Stockholms Universitet samt Waldorflärarhögskolan, har kommit ut med en ny bok: Bildning Fantasi Revolt, åtta essäer om pedagogik.
Klassrummets hjärta i en waldorfskola är den svarta tavlan. Ett pedagogiskt verktyg som tillåter läraren att skapa både estetiska och informativa bilder. Det är på den svarta tavlan som lärarens berättarstoff får sin fysiska form, platsen där orden förvandlas till bilder. Waldorfskolan är en av få platser där den svarta tavlan fortfarande utgör scenen för kunskap. Den förknippas för många med ett analogt tidevarv. Men den lyskraft bilderna får på en kolsvart tavla går inte att finna någon annanstans. Samtidigt är det en plats som väcker elevernas nyfikenhet och skänker svar på frågor. En plats där vad som helst kan hända. Text: Erik Halldén, ur Om WALDORFPEDAGOGIK – En introduktion av Anna Ljungkvist och Erik Halldén.
Syftet med temaveckorna är först och främst fördjupning och ämnesintegrering, som blir extra tydlig just här, men som skolan självfallet alltid eftersträvar. Dessutom får parallellklasserna en möjlighet att umgås i undervisningen.