SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ÄMNEN – Religion

 

Religion, konst och vetenskap är tre grundpelare för människans och samhällets liv. Ett mål för uppfostran och undervisning är att väcka och utveckla förmågor hos den uppväxande människan som svarar mot dessa tre huvudområden. På vetenskapens område rör det sig t.ex. om att utveckla tänkandet och viljan till kunskap, inom konstens område kan rörlighet, förmågan till inlevelse och kreativitet stå i centrum.

 

Mötet med mänsklighetens religiösa liv och andliga behov är ett möte med innehåll som kan väcka förundran och vördnad inför det högsta och innersta i människan och i hela skapelsen. Detta möte bildar en grund för självständiga etiska ställningstaganden och moraliskt medvetna handlingar.

 

Å ena sidan är det andliga och religiösa fältet en djupt personlig angelägenhet, ett område i själen som man beskyddar hos sig själv och bör respektera hos sin medmänniska. Å andra sidan utgår från religionen en markant social kraft, som kan skapa starka och positiva band mellan människor.

 

Tyvärr används vrångbilder av trosföreställningar i politiska syften, vilket kan skapa motsättningar mellan olika grupper. Att skillnader och motsättningar i religiösa uppfattningar har del i vår tids stora tragiska konflikter är dock en realitet. Det är en av vår tids civilisationsuppgifter att aktivt arbeta för fred och förståelse, inte minst inom det religiösa området. Inför denna uppgift har skolan ett stort ansvar.

 

Religionsämnets ställning i skolan och läroplanen

Sådana allmänna faktorer som nämnts bildar en bakgrund för religionsämnet. Pedagogiken bör ta sin utgångspunkt i en helhetssyn på kulturen och de realiteter som kan avläsas ur barnens och ungdomarnas inre behov. En grundläggande upplevelse inom waldorfpedagogiken är att människan har ett fundamentalt andligt eller religiöst behov, att hon har ett själsligt-andligt område i sitt väsen som kräver näring på ett motsvarande sätt som de områden som är knutna till vetenskap och konst.

 

Med andligt behov menas inte nödvändigtvis kyrklig tro, utan snarare ett intimt förhållande till en djupare eller högre dimension av tillvaron. Näring för detta behov kan fås på många olika sätt. Upplevelser präglade av religiösa stämningar och innehåll är en möjlighet, men även genom de andliga element som är integrerade i all undervisning. Det är inte annorlunda än det som sker när tankemässiga eller konstnärliga moment förekommer i undervisningen tvärs över fackgränserna.

 

Om inte yttre omständigheter griper in på ett ödesdigert sätt har barnet en naturlig tillit, öppenhet, förundran och förväntan inför världen omkring sig. Ett grundläggande behov för varje barn är att få förnimma sig tryggt omhöljd av något som är större än det själv. Barnet upplever sig även i enhet med familj, natur och omgivning. Sådana upplevelser av helhet lägger en grund för känslor som tacksamhet och kärlek.

 

Det lilla barnets känslomässiga och nästan instinktiva religiösa upplevelse genomgår ett flertal förvandlingsstadier under skolåren. Under de första skolåren handlar det om att stärka upplevelsen och känslan av vördnad inför de verkligheter som omger människan och hennes liv. Dels inför den större dimension som vi kan kalla helheten, alltet eller det gudomliga, men lika starkt inför våra medmänniskor och det som omger oss av djur, växt och mineral.

 

I det moderna samhället, som blir alltmer mångkulturellt, behöver vi kunna möta andra människors och gruppers kultur och världsuppfattning med ännu större insikt och förståelse än tidigare. Inom waldorfpedagogiken har man redan från början haft en bred orientering inom det religiösa området på läroplanen, något som förstärks och byggs ut allt mer i våra dagar.

 

I mellanstadieklasserna möter eleverna sådana frågeställningar t.ex. inom religionsämnet där de bl.a. får höra biografier av människor från skilda kulturer och religioner, men även i historieundervisningen och inom andra ämnesområden. I de högre klasserna behandlas de stora världsreligionerna, men även ursprungsbefolkningars religion och kultur, ingående. Andra etiska synsätt, som t.ex. humanismen och agnostiska eller ateistiska livsåskådningar hör till i detta sammanhang.

 

De berättelser och det kunskapsstoff som eleverna möter i religionsämnet förmedlas enligt waldorfskolans allmänna pedagogiska principer. I de lägre klasserna mer genom berättelser och upplevelser som talar till hjärtat, i de högre klasserna efter hand alltmer kunskaps- och tankeinriktat. Målet är att nå en fördjupning som är objektiv men samtidigt stark nog att skapa äkta förståelse; en fördjupning som utgör en grund för ett eget individuellt ställningstagande.

 

Arbetet med att hjälpa barnen att utveckla sina känslor, insikter och kunskaper inom detta intima område är en pedagogisk angelägenhet och inte en livsåskådningsfråga. Varje lärare, och självklart elever och föräldrar, är fria att välja livssyn och religiös tillhörighet. Religionsundervisningen är inte på något sätt knuten till någon konfession. Att den kristna värdegrunden och kulturimpulsen spelar en väsentlig roll som grund för waldorfpedagogiken står inte i någon motsats till detta. Religionsundervisningen vid Waldorfskolorna har en allmän, konfessionsfri kristen förankring, med full respekt för mänsklig likvärdighet och frihet.

 

Tidens och årets rytmer är en viktig del av livet i waldorfskolan. Det blir tydligt dels genom dags och veckorytmen, men även genom årsloppet och dess fester. Förutom att ge kunskap och insikt i högtiderna och deras betydelse tillfredsställer det återkommande firandet av dessa högtider ett ceremoniellt behov, något som lever starkt speciellt hos yngre barn. Därigenom menas inte formaliserade ritualer, utan mer den rytmiska återupprepningen av händelser och handlingar som bidrar till att skapa säkerhet och tillhörighet.

 

Även veckan och dagen har sina återkommande handlingar, som t.ex. sättet att börja och avsluta skoldagen på. Traditionellt har det framför allt varit kristna fester och högtider som firats, i ett alltmer mångkulturellt samhälle blir frågan hur man kan närma sig fester ur andra religioner och traditioner allt mer aktuell.