Waldorfskolans FRITIDSHEM

 

Verksamheten vid waldorfskolornas fritidshem regleras i Skollagen och Lgr22.

Till detta tillkommer att de också följer det som i dagligt tal ofta kallas för waldorfkursplanen. Waldorfskolefederationen har tillsammans med Riksföreningen Waldorfförskolornas Samråd och Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem tagit fram en ny version av den waldorfpedagogiska kursplanen som ersätter den tidigare En väg till frihet (2007). Detta arbete slutfördes 2016.(waldorf.se)

Den pedagogiska verksamheten syftar till att stimulera elevernas utveckling och lärande samt att erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation, som främjar deras återhämtande av krafter. Verksamheten vid waldorfskolornas fritidshem är organiserad utifrån en helhetssyn på eleven och elevens behov. En central utgångspunkt i uppdraget är den värdegrund som anges i de nationella styrdokumenten och fritidshemmets kontinuerliga arbete med denna. Fritidshemmets syfte är att komplettera den utbildningen som eleven får i förskoleklass och skolan.

 

Fritidslärarnas särskilda kunskapsområden är att arbeta med grupprelationer, med barns allmänna utveckling med betoning på social utveckling och lärande i praktiska och konkreta sammanhang, samt att stimulera elevernas lek- och lärandelust.

 

Verksamheten är utformad så att den följer waldorfskolans schema, periodundervisning och unika årstematik. Den är tänkt att fungera som ett komplement till skolan, bland annat genom att eleverna ges möjlighet att i lek, praktiskt arbete, temadagar, studiebesök etc., fördjupa det kunskapsstoff som de tagit del av under skoldagen. Det är därför viktigt att lärare på waldorfskolans fritidshem har insikt i waldorfpedagogisk utvecklingsteori, waldorfskolans årsteman och ämnesprogression. Även fritidshemmets verksamhet genomsyras av det för waldorfskolan specifika sättet att didaktiskt integrera kognitiv, konstnärlig och praktisk undervisning.

 

Det pedagogiska arbetet vid waldorfskolornas fritidshem utgår från årstidsloppet. Detta påverkar t.ex. hur utomhusaktiviteter planeras, vilka högtider som firas, vilka hantverksaktiviteter som erbjuds och att lärarna alltid arbetar ur ett mångkulturellt perspektiv.

 

Fritidshemmet ger goda möjligheter och utrymme för elevernas egna intressen, och erbjuder en trygg och säker inom- och utomhusmiljö som inspirerar till grupplek och andra aktiviteter. Grupprelationer stöds och utvecklas genom fritidslärarens medvetna förhållningssätt att stärka eleverna i samtalssituationer. I kommunikation kring för eleverna aktuella områden ges individen och gruppen möjlighet att växa, eleverna ges möjlighet att uttrycka känslor och åsikter och lära sig lyssna på varandra. Genom samtalet kan eleverna utveckla sitt språk och öva demokratiska färdigheter.

 

Lärandeaktiviteterna kan inrymma olika uttrycksformer så som drama, teknik, bild, musik, dans, sång, rörelse samt hantverksarbete i såväl hårda som mjuka material. I en genomtänkt miljö och med ett medvetet förhållningssätt till materialen ges goda förutsättningar för kognitiv utveckling, exempelvis genom konstruktioner, strategispel, matematiklek, geometri och samtal kring dessa.

 

Stimulansen av lek- och lärandelust utgår från att utomhusvistelse och rörelse är viktiga inslag för elever som tillbringar stor del av skoldagen inomhus. Samtidigt ges möjlighet för de elever som behöver det att få dra sig undan till en stunds stillhet och vila.

 

Fri lek uppmuntras, vilket innebär att material, leksaker och verktyg väljs utifrån den bredd av användningsområden de medger, snarare än att specialisering är ett självändamål. Likaså eftersträvas att den pedagogiska miljön skall bestå så långt det är möjligt av naturliga och giftfria material. Måltider skall vara näringsriktiga och i möjligaste mån även ekologiska.

 

Lärare och elever dokumenterar tillsammans till exempel konstnärliga och tekniska projekt. Elevernas arbeten kan sparas i portfolios, vilka kan ingå i den eftersträvade helhetssyn på eleven som skola, förskoleklass och fritidshem samverkar om. Dokumentationen av elevernas arbeten är till god hjälp när det finns behov av upprättande av individuella handlingsplaner och åtgärdsprogram. Dokumentationen kan också användas för det kontinuerliga kvalitetsarbetet på fritidshemmet, samt för elevernas och lärarnas årliga utvärdering.

 

Fritidshemmet främjar vidare allsidiga kontakter och stärker elevernas sociala gemenskap. Detta innebär att fritidslärarna har ett dubbelt ansvar, dels att sörja för elevernas omsorg och dels att stödja dem i deras utbildning. I planeringen av verksamheten på fritidshemmet är samverkan mellan skola och förskoleklass avgörande både för verksamhetens utformning i sin helhet och för att den enskilda individen ska få en hel och sammanhängande skoldag. Detta gynnar varje elev, och kan vara avgörande för elever med särskilda behov.

 

Att synliggöra fritidshemmets egenart som pedagogisk arena där lek, återhämtning och kunskapsfördjupning möts främjar samverkan med skola, förskoleklass och fritidshem.

 

På fritidshemmet ges eleverna möjlighet att:

 

  • Utveckla och upprätthålla goda relationer, lära sig samarbeta och lösa konflikter med ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt som grund
  • Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika ämnesområden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • I samtal lyfta fram ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter och hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
  • Lära sig om normer och regler i sin vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
  • Lära sig ta hänsyn till och förstå sina personliga behov av balans mellan aktivitet och vila, samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.
  • Uppmuntras till fri lek och att få röra sig allsidigt i olika miljöer
  • Få tillgång till en skapande miljö och verksamheter som främjar kreativiteten och som fångar upp och ger möjlighet för eleverna till praktisk fördjupning av det kunskapsstoff som de arbetat med under skoldagen
  • Få tillgång till lärmiljöer som kan vara formella, informella, upplevelsebaserade och situationsstyrda, situationer där eleverna positivt utmanas i sitt lärande
  • Skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer
  • Att hantverka, bygga och konstruera med hjälp av olika material, redskap och tekniker.
  • Kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften och att utveckla sitt språk
  • Få läsa och samtala om olika typer av texter
  • Att själva upptäcka omvärlden och sina egna förmågor samt utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle
  • Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling
  • Möjlighet för eleven att känna gedigen omsorg, arbetsro, trygghet, vila och rekreation, genom vuxennärvaro i elevgruppen
  • Lära sig att initiera, organisera och delta i lekar av olika slag
  • Ta del av friluftsliv under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser
  • Samtala om säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid friluftsliv och vistelse
  • Erbjudas näringsriktiga och så långt som det är möjligt även ekologiska måltider
  • I den mån det är möjligt erbjuda gift- och plastfritt, ekologiskt material
  • Praktiskt arbeta med en hållbar utveckling och samtala om hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling