EN UTVECKLINGSVÄG
Waldorfskolans Kursplan upplaga 1 Ämnesdelen
Text från Waldorffederationens hemsida waldorf.se
Bild
Allmänt
Sedan urminnestider har människan använt bildmediet för att uttrycka känslor, upplevelser och tankar. Genom bilden uppstår en kommunikation. I vårt moderna samhälle möter vi tusentals bilder varje dag, bilder med olika syften. Vi möter bilder som konstnärliga uttryck, bilder som reklam eller propaganda, eller också bilder som underhåller och informerar. Förmågan att tolka andras bilduttryck är en viktig färdighet på samma sätt som att själv kunna uttrycka sig i bild.
I waldorfskolan ges eleverna dagliga möjligheter till konstnärligt övande. Genom olika material och tekniker får de tillfälle att arbeta med hela sitt kreativa spektrum. Lärarna arbetar dessutom med estetiska läroprocesser där konstnärlig verksamhet integreras i de flesta ämnesområden. På så sätt aktiverar eleverna flera sinnen i sin läroprocess, som ger möjlighet till ett fördjupat lärande. Bildämnet ingår till stora delar i den undervisning som sker under morgonperiodernas olika ämnestema.
Den stora griffeltavlan i varje klassrum är central då pedagogen medvetet arbetar med bildframställning som understöd till sin undervisning, även i teoretiska ämnen. Med hjälp av bilden fördjupas den teoretiska kunskapen och eleverna får en visuell stimulans som hjälper dem att minnas ny kunskap. I de högre årskurserna får den svarta tavlan allt större betydelse inom teoretiska och naturvetenskapliga ämnen, där processer, modeller och tekniska ritningar förtydligas på tavlan.
Ämnesutveckling
Under de första skolåren ges elevernas utrymme att öva sin förmåga att skapa bilder ur sina inre upplevelser. Eleverna ritar illustrationer till sagor och berättelser. De får också arbeta med färg och form nonfigurativt. Skriftspråket utvecklade sig ur bilden och blev med tiden till betydelsebärande tecken. På liknande sätt sker den första läsinlärningen i waldorfskolan, via en bild beskrivs ett skeende som förenklas och blir till tecken, från bild till bokstav.
I de lägre årskurserna får eleverna framför allt arbeta med kritteckning, akvarell och formteckning. De inre bilder som uppstått när eleverna lyssnat på olika sagor och berättelser får genom kritteckningen ta form på pappret och eleverna använder framför allt stiftkritor och blockkritor. Successivt går eleverna från att uttrycka sina egna inre bildvärldar till att med pennor och kritor illustrera skeenden och göra avbildningar i sina arbetsböcker.
Med växande ålder blir det allt viktigare för eleverna att med noggrannhet och skärpa göra avbildningar av naturen och av historiska konst-och kulturyttringar. Vid sidan om detta ges eleverna möjlighet att stifta bekantskap med olika konstnärliga tekniker som exempelvis modellering, relief, kolteckning, skulptur och grafiskt tryck för att uttrycka sin egen kreativitet fritt. Den egna initiativförmågan, lusten till att undersöka och att lösa problem uppmuntras och konstnärliga uttrycksformer som foto och film integreras i undervisningen från årskurs 3.
Redan från årskurs 1 får eleverna på de allra flesta waldorfskolor regelbundet måla med akvarellfärg på blötlagt papper i s.k. vått-i-vått teknik. Till en början får de undersöka varje färg var för sig, därefter görs övningar där de olika färgnyanserna möts och ger upphov till nya. Målandet med akvarellfärger är tänkt att i första hand vara en färgupplevelse för eleverna, då de kan uppleva olika känslor och karaktärer som de skilda färgerna förmedlar. Temat för akvarellmåleriet i årskurs 2 är dualism.
Färgövningarna övergår från enskilda färgers kvalitet och färgövergångar, till tydliga färgmöten genom övningar med komplementfärger. I årskurs 3, efter en målningsperiod på temat skapelseberättelsen ur Det gamla testamentet, får eleverna börja måla figurativt och i årskurs 4 och 5 varieras akvarellmåleriet så att det målas med rinnande färger på torrt papper, eller med torra akvarellfärger på blött spännpapper.
Genom akvarelltekniken kan eleverna ges möjlighet att i zoologiundervisningen i årskurs 4 närma sig själsstämningar hos olika djur, och under botanik- och geografiundervisningen i årskurs 5 uttrycka stämningskvaliteter i olika biotoper t.ex. skog, hav, slätt och fjällvärld. Från årskurs 6 kan skiktmåleri introduceras och under högstadiet kan eleverna få arbeta med akvarell på olika underlag, exempelvis på rispapper och tyg.
Akvarelltekniken övas metodiskt under skolåren från det abstrakta måleriet till det figurativa. Successivt utvecklas måleriet från att ha varit en manifestation av en inre upplevelse till att bli en illustration av en yttre företeelse eller förlopp.
Formteckning är ett waldorfspecifikt ämne där eleverna får öva upp sin känsla för den rena formen och utforska linjens former och rörelser. Redan den första dagen i skolan får eleverna undersöka de möjligheter den raka och den böjda linjen erbjuder, och vilka former, tecken och avgränsade rum som uppstår när det raka och det böjda kombineras. Pedagogen ritar före på den stora griffeltavlan och eleverna kan rita på små griffeltavlor. De kan också rita sina former på stora papper med stiftkritor.
I årskurs 2 övergår formteckningsövningarna till övningar med spegelformer. Pedagogen ritar den ena sidan i en geometrisk form på tavlan och eleverna uppmuntras att färdigställa hela formen genom att dels rita det som finns på tavlan och dels göra en spegling och på så vis ”göra formen hel”. Under tredje läsåret blir spegelformerna allt mer avancerade, och böljande former och lemniskatorövningar och övningar med fler symetriaxlar förbereder eleverna inför skrivstilsinlärningen. I årskurs 4 plockas nordiska och keltiska flätmönster upp i formteckningsövningar och det tvådimensionella ges så illusionen av en tredje dimension. Från årskurs 5 övergår formteckningsövningarna till ren geometriundervisning, där de olika geometriska formerna till en början ritas på fri hand.
Under årskurs 5, 6 och 7 utvecklar eleverna sitt bildskapande genom att lära känna former hos t.ex. växter och natur, och genom noggranna iakttagelser av olika experiment inom fysik- och kemiundervisningen.
I årskurs 7 har eleverna precis tagit steget in i tonåren. Världen kan i mångt och mycket te sig som ”svart-eller-vit” för en 13 – 14 åring, något som eleverna till fullo får uppleva i bildämnet där kolteckning och linoleumtryck står på schemat. De ges också möjlighet att iaktta och studera perspektivmålningens lagbundenheter och förhållandet mellan ljus och skugga.
I årskurs 9 är ämnet konsthistoria ett viktigt undervisningstema. Eleverna får följa människans konstnärliga utveckling från paleolitisk tid fram till 1600-talets holländska guldålder. Parallellt görs också nedslag i den moderna och samtida konsten, och eleverna får också samtala och reflektera kring konsten i det offentliga rummet och själva konstbegreppet.
Under gymnasieåren repeteras den äldre tidens konstutveckling för att sedan ingående ge plats åt den moderna konsten och dess utveckling. Eleverna får då arbeta med de olika ”ismernas” uttryckssätt. Den samtida konstens yttringar och några verksamma konstnärers namn ska bli kända för eleverna. I årskurs 12 får eleverna möjlighet att närma sig arkitekturhistorien, både teoretisk och konstnärligt.
Under skoltiden är det viktigt att eleverna ges tillfälle att utforska bilders funktion som kulturbärare och dess betydelse i människans historiska tid och i det samhälle vi lever i. Förmågan att tolka samtida och historiska bilder får eleverna öva genom alla årskurser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation underlättar för eleverna att uttrycka egna åsikter och ger dem större möjligheter att delta aktivt i samhällslivet. Redan i årskurs 1 får eleverna titta på egna och andras bilder och samtal om färg, form och uttryck. Med tiden utvecklas bildsamtalen till bildanalys, då eleverna ges möjlighet att även diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap. Genom hela skoltiden ges eleverna tillfälle att samtala om sina konstnärliga upplevelser och erfarenheter där bildkonst, arkitektur, foto, film, design och offentliga miljöer ingår.
Årskurs 1 -9
Årskurs 1
• Kritteckning, berättande bilder med utgångspunkt ifrån berättelser, upplevelser och sagor.
• Akvarellmåleri, t.ex. utifrån en färgsaga som pedagogen berättar. Målning med grundfärgerna rött, gult och blått, med rinnande färg på blött papper s.k vått-i-vått teknik, inga föreställande motiv.
• Formteckning, utforska den raka och den böjda linjen. Övningar med raka och böjda former kring olika ämnestema, t.ex. öva taluppfattning genom geometriska former; från triangel och fyrhörningar, till fem,-sex-,sju-, åtta-, niostjärnor osv.
•Öva formuppfattning genom modellering, och med tavelkrita på griffeltavla, och genom olika kroppsövningar. Hitta motsvarande former i naturen.
• Blandteknik: Rita exempelvis något figurativt med vaxkritor, pappret blötläggs sedan varefter bilden målas med akvarellfärg.
• Fler tekniker. Modellering med bivax och enfärgad modellera. Vika papper, t.ex. konstruera en lykta, eller adventskalender, använda silkespapper.
• Använda olika papper för kritteckning, stora och små, även tonade. Stora pappersark till akvarellmåleriet. Färgat papper. Silkespapper.
• Använda vaxkritor, stiftkritor och blockkritor. Akvarellfärger och platta, ganska breda penslar, bivax och vit modellera.
• Titta på varandras bilder och samtala utifrån frågeställningar som har med form och färgupplevelse att göra.
Årskurs 2
• Kritteckning, berättande bilder, exempelvis från undervisningen med fabelberättelser och legender.
• Bildkomposition med t.ex. ramar runt texter och bilder som illustrationer i arbetsböckerna.
• Egna illustrationer till räknesagor, matematiska problem i arbetshäftet kopplat till matematik. • Egna illustrationer till ordstäv, dikter och gåtor i arbetsböcker kopplat till svenska.
• Akvarellmåleri, dualistiska färgmöten t.ex. uppgifter med karaktäristiska färgklanger (rött och gult, gult och blått, blått och rött, orange och grönt, grönt och violett, violett och orange), komplementära färgklanger (rött och grönt, gult och violett, orange och blått) och neutrala färgklanger (gult och orange, orange och rött, rött och violett, gult och grönt, blått och grönt).
• Övningar där färgen försiktigt tonar från svag till stark kulör.
• Formteckning, symmetriövningar med rundade och kantiga former som speglas i en mittaxel. Sedan liknande övningar med vågrät spegling. Formförvandlingar.
• Dynamisk teckning som förberedelse till skrivstil.
• Fler tekniker, t.ex. klippa och klistra i papper och göra collage och ”rörliga” pappbilder och tittskåp.
• Tredimensionella arbeten i exempelvis papiér marché.
• Samtal och enkla analyser kring det klassen gjort tillsammans, eleverna uppmuntras till att berätta hur de gjort och tänkt.
• Titta på några konstverk och samtala om vad eleverna kan se och uppleva. Exempelvis Giottos målningar om Franciscus av Assisis liv, i samband med undervisningsperioden om legender.
•Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar
Årskurs 3
• Kritteckning, berättande bilder och illustrerande bilder som visar olika redskap, verktyg och metoder inom olika yrkeskategorier i samband med undervisningen om traditionella yrken och bondens år.
• Akvarellmålning kring t.ex. undervisningstemat skapelseberättelsen, först ljus, polariteten mellan ljus och mörker, en uppdelning av ”uppe och nere”, jord och vatten till vatten, djur och människa.
• Successiv övergång från det nonfigurativa måleriet till mer figurativt. Eleverna får möjlighet att själva undersöka hur de sammansatta färgerna uppstår.
• Eleverna får öva sig i att låta grundfärgerna gult, rött och blått uppstå ur ljus och mörker, bli säkrare i att måla färgkretsens ljus- och mörkersida.
• Olika element som bygger upp en bild: färg, form, yta samt för- och bakgrund.
• Formteckning, fria symmetriövningar. Mer komplexa löpande former och rytmiska mönster. Spiraler och former som överlappar varandra, ringlar och flätas samman. Speglande former, horisontalt och vertikalt. Former baserade på exempelvis trianglar, rektanglar, pentagoner. Fyrfaldiga symmetrier som kombinerar horisontala, vertikala och diametrala egenskaper.
• Modellering med olika material ex, bivax och lera, t.ex. olika djur till Noahs Ark i samband med undervisningen om Gamla Testamentet och judisk mytologi, eller lertavlor i samband med undervisningen de tio budorden.
•Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
• Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram, t.ex. dokumentera något som klassen gör tillsammans eller exempelvis motiv från en utflykt, eller som illustration till noveller.
• Komponera text och bild till en plansch t.ex. i samband med undervisningen om traditionella näringar som skogsbruk och bergsbruk i Sverige. Samtala kring bilder som informationsbärare.
• Titta och samtala om dokumentära historiska bilder t.ex. i samband med viktig yrken förr i tiden som flottning, kolning, skogsbruk etc. Jämföra med någon svensk konstnär som skildrat liknade miljöer ex Carl Larsson, Anders Zorn, även titta på gamla skolplanscher och samtida bilder.
Årskurs 4
• Teckning med kritor och färgpennor för att framställning både berättande och informativa bilder, både med förlaga och fritt ur egen föreställning.
• Illustrationer till texter i arbetshäftet, naturmotiv i samband med geografiundervisning t.ex inlandsisens spår i naturen i form av isräfflor, morän, jättekast osv, historieundervisningen bronsåldersristningar, fynd och föremål från vendeltid och vikingatid, runristningar, skeppssättningar och gravar, illustrationer av djur, deras livsmiljöer, spår, spillning etc. i samband med biologiundervisningen.
• Rita kartor över närmiljön, t.ex. skolgården, vägen till skolan etc och i samband med geografiundervisningen, även Sveriges karta.
• Formteckning, linjer som korsar varandra och sammanflätas, t.ex. nordiskflätmönster och keltisk ornamentik i samband med undervisningen i nordisk mytologi. Runstensornamentik. Samtal om hur rumslighet och djup uppstår, och hur olika bakgrundsfärg påverkar bildens djupverkan.
• Akvarellmålning, t.ex. i samband med biologi- och geografiundervisningen, djur och natur, och mytologiska motiv i samband med undervisningen om den nordiska gudasagan.
• Modellering, t.ex. lerkrukor efter historisk förlaga, djur i bivax eller lera.
• Fler tekniker, collagebilder, ristningar i vax eller på trä, t.ex. runor, gjutningar, vikingasmycken
• Tovning av små och stora bilder i ull t.ex. trädet Yggdrasil i samband med undervisningen i nordisk mytologi.
• Måla kulisser inför klasspel.
•Fotografering, t.ex. utställningsprojekt i samband med exempelvis ett museibesök eller en stadsvandring
•Samtal och forntida bild, byggnader och monument och vad de berättar t.ex. bronsåldersristningar, runstenar, fornborgar och gravmonument.
Årskurs 5
• Teckning med kritor och färgpennor, framställning av berättande och informativa bilder. Illustrationer till texter i arbetshäftet, naturmotiv i samband med geografiundervisning om Norden t.ex olika landskapstyper i de nordiska länderna, djur, natur, näringar. Studier av växter i samband med botanikundervisningen, naturskisser under exkursioner. Illustrationer i samband med undervisningen i historia och religion, indisk, persisk, egyptisk och grekisk antik konst, skulptur och arkitektur.
• Akvarellmålning, t.ex. motiv från morgonperiodernas undervisningstema, natur, växtliv, konst, kultur, geografi för att kvalitativt fördjupa ämnena. Målningsuppgifterna för att uttrycka stämningar och känslor, ljus-mörker-övningar, måla kartor. Både blöt och torr akvarell.
• Formteckning som övergår i geometriövningar på fri hand, utan passare och linjal. Grundövning utifrån cirkel och rak linje. Därefter övergång i geometriska figurer, ämnesintegreras med matematik, viktiga geometriska begrepp utöver de grundläggande redan kända introduceras.
• Modellering, t.ex. lerplattor med kilskrift i samband med historieperioden.
• Fler tekniker t.ex. gipsrelief som efterliknar det gamla egyptiska måleriet, tillverka mini- tegelstenar och bygga en modell över en egyptisk pyramid, textiltryck med mönster från Indien, Persien. Tredimensionella kartor i sågspån och lim i samband med geografiperioden om Norden, modeller av växter i bivax. Bygga mandalamönster av återanvänt material.
• Lära sig hantera nya material och nya redskap som gips, modelleringsverktyg och pinnar. Sticklar till gipsreliefen. Papier maché, papper och cellulosalim eller sågspån, krita och lim till kartrelieferna. Hobbylim till att göra färgen vattenfast.
• Fotoprojekt eller stop-motion film, t.ex. studie av en växt över tid, mandalamönster i förvandling, göra program, foto, text, lay-out till en klasspjäs.
• Samtala och jämföra bilder ut antikens konst och kultur och t.ex. använda bilder av kända konstverk från antiken till collage eller olika bildövningar i blandteknik.
• Skrivövningar kring t.ex. konstbilder, reklambilder, nyhetsbilder i samband med svenskundervisningen. Samtala om bilders budskap och påverkan.
Årskurs 6
• Teckningsuppgifter och skisser kring ljus och skugga och djupverkan, t.ex. i samband med fysikundervisningens tema optik. Övningar med komplementfärgerna och färgernas relation till ljus och mörker, vitt och svart.
• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
• Framställning av berättande och informativa bilder med färgpennor, akvarellpennor och kritor. Illustrationer till texter i arbetsböcker och planscher t.ex. motiv från morgonperioder som historia med romerskt antik konst och arkitektur som förebild och medeltida kyrkokonst. Illustrationer i samband med geologiundervisningen t.ex. över geologiska förlopp och bergartsbildande processer, kartor och klimatzoner i samband med geografiundervisningen.
• Naturstudier, t.ex. av fåglar och insekter eller trädstudier över tid i samband med biologiperioden.
• Kalligrafi, anfanger och olika typsnitt i samband med historieundervisningen.
• Fria teckningsövningar med ljusdunkel gestaltning av en yta i olika skuggtekniker. Sfärer, cylindrar, koner och kuber tecknas som rumsliga kroppar.
• Akvarellmålning, skapa djupverkan i bilden genom olika färger, t.ex. färgperspektiv samt tonad himmel och mark som ljusnar mot horisonten. Målningsövningar med blågröna, blå och grå nyanserna
T.ex. olika målningsövningar med ljusfacetter i olika kristaller i samband med geologiundervisningen
• Formteckningen övergår till geometri och ingår i matematikundervisningen.
•Fler tekniker, t.ex. mosaik med pappersbitar eller annan teknik i samband med historieundervisningen och efter förlagor från antika Rom. Pappersvikning och tillverkning av tredimensionella geometriska figurer.
• Fotografering och film, t.ex. grupparbete med temat foto eller film i samband med undervisningen i optik. Bildspel på dator som dokumentation av t.ex. experiment i optikundervisningen.
• Samtal om bildmediet och dokumentära bilder i förhållande till bildkonst, samverkan mellan ljud och bild i filmer t.ex. i samband med undervisningen i optik och akustik.
• Samtal om reklambilder, hur de är utformade och hur de förmedlar budskap och förstärker normer t.ex. bilder av män och kvinnor i media förr och nu i samband med undervisningen i samhällskunskap
• Skriva en analys av ett känt konstverk t.ex. en medeltida by med relevanta ord och begrepp i samband med undervisningen i svenska.
Årskurs 7
• Teckning, övningar med ljus och skugga, perspektivteckning och centralperspektivet, t.ex. i samband historieundervisningen om renässansen.
• Framställning av berättande och informativa bilder med färgpennor, akvarellpennor och kritor. Illustrationer till texter i arbetsböcker och planscher t.ex. motiv från morgonperioder som historia med förlagor från renässansen och reformationen. T.ex. illustrationer i samband med kemiundervisningens tema förbränning och biologiundervisnings tema kring människokroppen och organen. Kartor t.ex. historiska kartor i samband med geografiundervisningen och undervisningen om de stora upptäcktsresorna.
• Akvarellmålning, t.ex. skiktmåleri på uppspänt akvarellpapper, där tunna färgskikt målas upprepade gånger varemellan pappret får torka, akvarellmålning på rispapper.
• Motiv från morgonperiodundervisningen t.ex. planetsystemet i samband med astronomiundervisningen, fosterutvecklingen hos människan i samband med biologiundervisningen.
• Målningen kring ett asiatiskt tema från geografiundervisningen t.ex. tuschmåleri eller liknande på japanpapper.
• Fler tekniker t.ex. kartor i reliefteknik eller skapandet av en jordglob
• Fotografering och film för dokumentation och redovisning, t.ex. en digital presentation av ett skolarbete i geografi eller samhällskunskap. I samband med det samtal kring rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder.
• Göra en utställning eller installation med tema från morgonperiodundervisning t.ex. elevernas egna erfarenheter av att upptäcka nya platser.
Årskurs 8
• Teckning, fördjupat arbete kring ljus och skugga genom valörövningar, perspektivteckningen t.ex. tecknande av stadsmiljöer med gator, höga och låga hus.
• Illustrationer till texter i arbetsböcker och planscher t.ex. teckna skelett från djur och människor i samband med biologiundervisningen, skisser av maskiner och uppfinningar inom industrin t.ex. ångmaskiner, ånglok, Spinning Jenny i samband med historieundervisningen om den industriella revolutionen. Informativa planscher över nyttoväxter och näringsämnen, illustrationer i samband med kemiundervisningens tema näringskemi.
•Akvarellmålning och målning med andra typer av färger, t.ex. naturstudier och målning av kulisser och schablontryck i samband med årskursens teateruppsättning.
• Modellering med lera, t.ex. modellera en kota eller liknande i anknytning till anatomiundervisningen.
• Fler tekniker t.ex. tygtryck och linoleumsnitt
• Fotografering, film och digital bearbetning av foto och film t.ex. produktion av en trailer eller ett bildspel som kombinerar bild, ljud, text och manus och storyboard i samband med årskursens teateruppsättning.
• Samtal kring bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas t.ex. jämföra politiska affischer och propagandabilder förr och nu i samband med undervisningen av partiväsendets utveckling, eller hur män och kvinnor skildrats i reklam historiskt.
• Utställningar eller installationer kring en samhällsorienterad fråga där eleverna får uttrycka åsikter, tankar och erfarenheter, t.ex. kring temat globalisering i samband med historie- och samhällskunskapsundervisningen.
• Massmediebilders budskap och påverkan och hur dessa kan tolkas och kritiskt granskas. •Konst, arkitektur och föremål från Canada, USA och Sydamerika. Både historiskt och samtida.
Årskurs 9
• Konsthistoria från forntid till renässans och med utblickar i samtida konst. Eleverna får arbeta i olika tekniker, samtala och diskutera och i viss mån även lära sig att epokbestämma kända verk. De får också med olika tekniker framställa bilder, mosaiker, collage etc från viktiga epoker i konsthistorien.
• Samtal och resonemang kring konstbegreppet och konstens betydelse i vårt samhälle, förr och nu.
• Framställning av berättande informativa och samhällsorienterade bilder om åsikter, upplevelser och känslor med varierande tekniker. Övningar som utvecklar iakttagelseförmåga och prova olika tekniker, t.ex. grafisk formgivning och skapande av konst av återanvänt material.
• Lära sig teckna porträtt och människokroppar.
• Modellering som eget tema, grunderna i arbete med lera och olika bränntekniker.
• Reklam-, dokumentär- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. T.ex. skriva filmrecensioner i svenskundervisningen och då använda begrepp kring bilders ursprung, utformning och budskap.
Biologi
Allmänt
Naturkunskapsämnet har sitt ursprung i människans förundran och nyfikenhet inför den värld hon lever i, en nyfikenhet som finns hos varje enskilt barn. Det är därför viktigt att eleverna redan under sina första år i skolan får möjlighet att utveckla en känsla av samhörighet med naturen och världen runtomkring dem. En strävan i biologiundervisningen i waldorfskolan är att låta eleverna finna lagbundenheter i naturen genom att studera fenomen utan att de alltför tidigt låter sina iakttagelser styras av teorier. I de lägre årskurserna närmar sig eleverna naturämnet dels genom vandringar och iakttagelser i närmiljön och dels genom sagor och naturmyter som skildrar olika naturkrafter. När eleverna successivt mognar och närmar sig puberteten får de i biologiundervisningen närma sig naturen alltmer granskande och analytiskt. Helhetsupplevelsen av naturen fortsätter dock att vara central i undervisningen även efter det att den empiriska betraktelseteorin introducerats. Undervisningen i ekologi får därför en särskild betydelse i waldorfskolan där betraktelsesättet av naturen som ett större sammanhang som kräver vördnad och varsam omvårdnad är centralt.
Waldorfpedagogiken syftar till att ge eleverna möjlighet att lära genom alla sinnen och på så vis möta världen. Naturvetenskapliga experiment, processer och fenomen bearbetas konstnärligt. På så vis ges eleverna möjlighet att knyta de teoretiska kunskaperna till sina egna erfarenheter. Genom samtal och loggtexter får de öva sig i ett abstrakt tänkande som kan ge en fördjupad förståelse för hur de modeller som idag används inom naturvetenskapen vuxit fram.
Ämnesutveckling
Redan från årskurs 1 använder eleverna kroppen och alla sinnen för att utveckla motoriska och andra färdigheter. Under den s.k. rytmiska delen som inleder lektionspassen och i det waldorfspecifika rörelseämnet eurytmi får eleverna klappa, stampa, hoppa, gå och springa och på så vis lära känna sina olika kroppsdelar. Eleverna övar sina finmotoriska färdigheter genom att regelbundet spela flöjt och handarbeta. Genom utflykter och enklare exkursioner i närområdet ställs de inför årstidens växlingar.
Sina iakttagelser av naturen bearbetar eleverna konstnärligt. Som utgångspunkten för en förståelse av naturen får eleverna även lyssna på sagor och naturberättelser. För att ytterligare lyfta in naturen i klassrummet, kan läraren välja att iordningställa ett s.k. årstidsbord, med naturföremål som speglar årstidens växlingar.
Under årskurs 2 fördjupas beskrivningen av naturen genom allt mer detaljrika och specifika naturberättelser, då eleverna också får göra enkla fältstudier. Under klassens utflykter får eleverna iaktta och namnge djur och växter.
I samband med undervisningstemat bondens år i årskurs 3 får eleverna lära sig om hur växterna och djuren anpassar sig till de olika årstiderna och hur människan kultiverat naturen och förädlat växterna. I anknytning till det tydliggörs hur människan odlar sina grödor, när sådd och skörd sker och hur djuren tas om hand på en lantgård. Tamboskapens betydelse för människan lyfts fram men också de vilda djurens liv belyses i samband med beskrivningar av t.ex. jägaren och herden. Sambanden i ekosystemet förtydligas då eleverna får lära sig om hur grödor odlas i växelbruk, och hur olika djur lever i förhållande till varandra. Enkla fältstudier och observationer görs under bl.a. studiebesök på
t.ex. en lantgård, i en gruva, i skogen och vid havet.
När zoologi och botanik dyker upp som självständiga ämnen i årskurs 4 respektive årskurs 5 har eleverna redan hört åtskilliga berättelser om djur och natur. Nästa steg blir att beskriva djur och natur allt mer ingående och placera in dem i deras olika livsmiljöer. I undervisningstemat djuren och människan får eleverna börja med att titta på djurs livsmiljö och hur denna miljö präglat djurets utseende och beteende. Genom konstnärliga uppgifter, iakttagelseövningar och lekar får de sedan bearbeta kunskapen. I jämförelse med djurriket blir människans särställning tydlig för eleverna, hur vi med vår kropp och fascinerande anpassning till klimat och miljö är fria och inte bunden till en biotop. I flera olika aspekter i temaundervisningen om zoologi, botanik, geografi och geologi tas både människans beroende av naturen och hennes påverkan på den upp. I undervisningen framhålls det ekologiska samspelet mellan arter och sambandet mellan det geografiska livsrummet och de arter som lever där. Dessa frågeställningar ger möjlighet till djupgående pedagogiska samtal inom ämnet, t.ex. på temat frihet – ansvar.
Botanikperioden i årskurs 5 sveper över hela växtriket, från enklaste alger, via lavar, mossor och andra kryptogamer till fröväxterna. Botaniken ger eleverna en insikt i växtvärldens lagmässiga beroende av sin miljö och hur varje planta formas därefter. Undervisningen beskriver växtens uppbyggnad i rot, stängel, blad, blomma och frukt och olika arters växtbetingelser. Hur växten är sammankopplad med insektsvärlden och binas betydelse hör också till framställningen.
Att närma sig ämnet konstnärligt, genom att teckna, måla och modellera t.ex. frön, rötter, blad, blommor, frukter och hela växter, är viktigt för att eleverna skall kunna fördjupa sina kunskaper. I undervisningen får eleverna också gå igenom växternas liv, fotosyntes, förbränning och ekologiska samband. I anslutning till det får klassen samtala om vilken betydelse kunskaper om växtförädling och olika jordmån haft för jord- och skogsbruket genom historien samt om hur olika ekosystem som nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft gynnar oss människor och förbättrar våra livsvillkor.
Vid flera waldorfskolor finns en skolträdgård där eleverna kan observera årstidsförloppet. Genom att följa produkterna från trädgård till serveringsfat får eleverna ett praktiskt förhållande till näringsfrågan. I samband med flera ämnesteman i årskurs 6 får eleverna en inblick i vården av jord för matproduktion t.ex. jordförbättring, anläggning av komposter, biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, trädbeskärning, vård av bärbuskar etc. De får också möta människors olika levnadsvillkor och hur synen på naturen förändrats genom historien och styrs av kulturella aspekter. I årskurs 6 får eleverna också lära känna de vanligaste trädslagen och i samband med det även vissa fågelarter och insekter.
En mer översiktlig period i kunskapen om människans biologi äger rum i årskurs 6, som delvis är en fördjupning av det som togs upp under temat människan och djuren i årskurs 4. Det blir en repetition av människans organsystem, organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Människans pubertet, sexualitet och reproduktion behandlas. Frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar tas regelbundet upp under hela skoltiden dels i samtalsform men också genom olika värderingsövningar. I samband med undervisningen i svenska kan skönlitterära texter tjäna som utgångspunkt för samtalen och övningarna. På samma sätt behandlas frågor kring hälsa, kost och motion. Frågeställningar kring barnbegränsning och familjebildning både globalt och historiskt behandlas ämnesövergripande. Även vetenskapliga upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse
för samhället och människor, samt synen på naturen och naturvetenskapen genom historien är viktiga inslag i undervisningen.
I årskurs 7 behandlas kroppens organ mer ingående under tre temaområden: hjärnan och nervsystemet, blodet och andningen, samt matsmältningen och musklerna. Fosterutvecklingen beskrivs grundligt och eleverna bearbetar sina kunskaper genom olika konstnärliga fördjupningar. I årskurs 8 behandlas muskler, senor och skelett och sinnen. Eleverna får en översikt över skelettets och muskulaturens uppbyggnad, lederna och deras former. De får också lära sig om nervsystemet, hjärta och lungor, och kroppens ämnesomsättning. Med tyngdpunkt på ögats och örats anatomi får eleverna gå igenom syn och hörsel, balans, lukt, smak, och känsel. Syftet är att nå en holistisk och differentierad bild av människokroppen. Även en del aspekter från evolutionen med paralleller till djurriket tas upp t.ex. hur skelettets och musklernas anpassning utvecklats hos olika djur beroende på levnadssätt och livsmiljöer.
I årskurs 9 fördjupas kunskapen om människan ytterligare med en vidareutveckling av sinnesläran då eleverna går igenom elementär cellbiologi, mikrobiologi och genetik. De får också samtala och resonera kring naturvetenskapliga teorier och hur evolutionsläran förklarar livets uppkomst och mångfald. De biologiska modellernas samt teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet ger upphov till många frågor för vidare samtal. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer sker främst i geologiundervisningen i samband med jordens historia. Evolutionens uttryck, ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö blir tydligt genom de geologiska tidsepokerna. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker tas upp både i samband med jordens historia och i sinnesläran. Det är viktigt för eleverna att de ges tillfälle att samtala om dessa komplexa frågor gärna utifrån aktuell forskning inom biologi och bioteknik.
I årskurs 9 fördjupas ämnet ekologi ytterligare. Olika ekosystemtjänster lyfts fram men även människans påverkan på naturen lokalt och globalt och hennes konsumentansvar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i olika ekosystem blir också underlag för samtal. Under hela högstadiet är det viktigt att eleverna ges tillfälle att samtala om faktorer som påverkar den fysiska och psykiska hälsan, som sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Frågeställningar kring sexualitet, identitet, normer, jämställdhet, relationer och kärlek ryms inom flera ämnen. Inom biologiämnet kan särskilt fokus ligga på vanligt förekommande sjukdomar, virus, bakterier och smittspridning och hur dessa kan förebyggas och behandlas. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel ryms också inom ämnet. Genom waldorfskolans temaläsning under morgonperioden ges möjlighet att ständigt belysa just mellanmänskliga relationer, människors olika livssituation, och vårt kollektiva ansvar för natur och miljö ur olika ämnesspecifika aspekter. Genom olika redovisningsformer som t.ex. utställningar, påverkan-projekt, dramaövningar och andra konstnärliga uttrycksformer sker en ämnesintegrering som styrker en holistisk syn på människan och naturen.
Under olika undervisningsteman genom hela skoltiden sker exkursioner, fältstudier och klassresor. Eleverna får då uppleva olika naturmiljöer och ta del av naturfenomen och dessutom göra undersökningar av djur och växter och andra organismer. De får identifiera, sortera och gruppera dessa. I de lägre årskurserna ske det genom konstnärlig bearbetning, enkla tabeller och sortering av naturföremål som man hittat eller iakttagit under utflykter. Ju äldre eleverna blir desto noggrannare blir dokumentationen med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter i elevernas arbetshäften. Successivt får de lära sig ett vetenskapligt förhållningsätt till undersökningar, experiment och laborationer. Vid användning av olika källor får eleverna gå igenom källkritisk granskning av information och argument som eleven möter med koppling till biologiämnet. Vikten av att vara källkritisk i förhållande till information och argument åskådliggörs och diskuteras i samband med att eleverna gör egna fördjupningsarbeten i biologi. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar kan ämnesintegreras med svenska, samhällskunskap och geografi, då eleverna själva får söka och bearbeta information, enskilt eller i grupp. Samhällsdiskussioner som rör biologiämnet kan integreras i samhällskunskapsundervisningen eller bearbetas i ämnesövergripande projekt. Eleverna kan då arbeta med olika former av argumentationsanalys, med källkritik och med granskande av biologiska fakta.
I årskurs 10 är temat människans anatomi och fysiologi, i årskurs 11 mikrobiologi med vävnadslära, cellära, genetik och lägre stående växter och djur. I årskurs 12 behandlas evolutionslära. Från den stora överblicken och utblicken i årskurs 9 går vägen ständigt inåt, ända till kromosomerna i cellkärnan och DNA-molekylen. Detta är samma kunskapsväg som människan gått i historien, från organläran på 1400-talet, genom vävnadslära och cellära på 1800-talet, fram till kartläggningen av DNA-molekylen. Med denna stora överblick över livets historia avrundas ämnet i årskurs 12.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Folksagor med naturbeskrivelser
• Utflykter i skolans närområde till olika typer av naturområden
• Elevnära samtal kring våra sinnen utifrån upplevelser och lekar
• Upplevelse av kroppen genom rörelser, sång och musik
• Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. De sinnliga upplevelserna av omvärlden får ett stort utrymme under utflykterna i naturen under de olika årstiderna.
• Årstidsbord i klassrummet
Årskurs 2
• Naturberättelser
• Djurberättelser i fabelform
• Enkla fältstudier där vanligt förekommande växter och djur benämns och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter
• Samtal om natur, växter och spår av djur i samband med årstidens växlingar och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Regelbundna utflykter gärna till samma plats där eleverna observerar olika växters livscykel, t.ex. leta vårtecken!
• Bearbeta sina upplevelser konstnärligt
• Ansvar för utemiljön på skolgården
• Vårsådd i rabatt eller skolträdgård inför årskurs 3
• Sånger och dikter på svenska, engelska och ev. något annat språk som handlar om kroppens olika delar och vad man kan göra med sin kropp
• Samtal, sociala relationer och vänskapsband som en del i att må bra med utgångspunkt i barnlitteratur eller i samband med perioden om legendberättelser
Årskurs 3
• Årstidsväxlingar, jordbearbetning, sådd och skörd, och djurhållning med utgångspunkt i temat om bondens år
• I samband med undervisningen om bondens år får eleverna titta närmare på olika tamboskap i närmiljön och hur de lever och anpassar sig till årstiderna.
• Samtal om dagens djurhållning och jämförelse med hur människor levde med sina djur förr i tiden
• I samband med handarbetet där barnen får bearbeta ull på olika sätt, får de samtala om djurens betydelse för oss människor
• Eleverna får höra på berättelser om hur människan historiskt kultiverat jorden och domesticerat djuren och anpassat sig till olika miljöer för att skaffa sig sitt levebröd
• Presentation av olika ekosystemet med fokus på människans liv i balans med djur och natur, exemplifierat genom yrkesgrupper som bonde, fiskare, herde och jägare
• Enkla fältstudier och observationer genom studiebesök på en lantgård, i en gruva, i skogen och vid havet
• Utflykter och enkla fältstudier där eleverna tittar efter spår av djur i närmiljön och hur dessa anpassar sig till årstidens växlingar t.ex. leta efter kottar och frön som möss, ekorrar samlat och gnagt på
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem
• Eleverna får använda alla sina sinnen under utflykterna lyssna, lukta, smaka, titta, känna, klättra och balansera.
• Eleverna gör en väderdagbok med väder och årstidsobservationer
Årskurs 4
• Zoologi, djuren i sina olika livsmiljöer.
• Konstnärliga bearbetningar, skisser av djur, djurspår och de olika landskapstyper djuren lever i
• Djuren i förhållande till årstiderna, ex. vad gör djuren på vintern?
• Leta spår i naturen efter djur.
• Utflykter till olika naturmiljöer där djur lever, t.ex en bäverhydda.
• Beskrivningar av djuren i förhållande till människan, hur vi ser ut, står och går.
• Spädbarnets utveckling till vuxen människa, rita, måla, skulptera.
• Genom olika lekar och övningar iaktta puls och andning, och jämföra hjärtslag och andetag med olika djurs.
• Lekar där eleverna får prova sina muskler och belasta sitt skelett. Avslappning och massage. • Jämföra våra olika sinnen med djurens t.ex. ur långt ser en örn? På hur långt avstånd kan en järv känna lukten av kött? Osv.
• Olika blindbockslekar där eleverna måste förlita sig till sin känsel och hörsel
• Olika blindtester av smaker, lukter och ljud
• Jämföra huvudet, bålen och lämnarna hur de är placerade och dess funktion jämfört med olika djur. Jämföra djurs läten
• Samtala om olika föda och kostens och sömnens betydelse för hur vi mår. Jämföra med olika djur. Vad äter de för föda? Vilka djur går i ide? osv
• Samtal kring djurens specialisering och människans förmåga till anpassning i olika miljöer
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
• I samband med svenskundervisningen lära sig skriva faktatexter om djur, öva läsförståelse genom textsamtal. Vad vet jag, vad vill jag veta och hur formulerar jag mina frågor för att kunna söka information på bästa sätt. I samband med detta lära sig tolka och granska informationen.
Årskurs 5
• Botanik, från alger, via lavar, mossor och andra kryptogamer till fröväxterna
• Växtens uppbyggnad i rot, stängel, blad, blomma och frukt och olika arters växtbetingelser. • Insektsvärlden och binas betydelse
• Sådd av olika frön och undersöka hur snabbt de gror och växer och vilka betingelser som gynnar processen.
• Konstnärliga studier av växten i dess miljö och olika typer av rötter, blad, blommor, frukter och frön
• Läkeväxter och hur människor har använt sig av växter genom historien
• Växternas olika geometri, femtalet hos rosen, sextalet hos liljan, observera och rita
• Formteckningsövningar med utgångspunkt i olika växtfamiljers geometri
• Växtbetraktelser, både litterära och egna
• Enkel indelning i olika familjer och vissa latinska namn
• Carl von Linnés biografi
• Samtal kring djurs, växters och andra organismers liv, fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och dess betydelse för jord- och skogsbruket och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Människans möte med naturen belysta av äventyrare som t.ex. Amundsen och André i samband med nordens geografi.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. • Samtal om relationer, pubertet och menstruation och hur olika hormoner påverkar oss under puberteten.
Årskurs 6
• Studie av våra vanligaste träd, fåglar och insekter
• Fältstudier och insamlande av växter och blad (från träd) för sortering och systematisering
• Dokumentation av olika undersökningar och experiment, t.ex. studera ett träd över tid. Planera inför en observation och dokumentera i loggar och tabeller. Konstnärlig bearbetning, t.ex. studie av växter och träd över tid. Utvärdering av undersökningar och projekt.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
• I samband med svenskundervisningen läsa faktatexter, studier och rapporter, öva läsförståelse av naturvetenskapliga begrepp i textsamtal i grupp
• Människans beroende av naturen, ekosystemet och en hållbar utveckling studeras i samband med temat klimatzoner. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Människokroppens förmåga att anpassa sig till olika klimat, kroppens uppbyggnad, organ och hud,
t.ex. i klimatzonerna samt beskrivningar av hur människor i olika kulturer anpassat sig till miljön de lever i.
• I samband med historieperioden kan vetenskapliga upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället och människor tas upp tillsammans med synen på naturen och naturvetenskapen. T.ex. sjukvård och vetenskap i antikens Rom, och medeltidens syn på vetenskap och medicin t.ex. i samband med digerdöden.
• Repetition av människokroppen och de viktigaste organen, ögat och örats uppbyggnad i samband med undervisningstemat optik och akustik samt våra övriga sinnen
• Övningar och lekar med anknytning till sinnena. Vad hör, känner och smakar vi och hur kan vi orientera oss i rummet utan att se, i samband med fysikperioden i optik
• Samtal kring naturens läkande kraft för oss människor i samband med utflykter och resor • Samtal kring fysisk och psykisk hälsa, kost, sömn, droger och tobak och dess påverkan
• Med utgångspunkt i ungdomslitteratur samtal och diskussioner om psykisk ohälsa, självsvält osv
• Sex-och samlevnad och samtal om normer, familjebildning, barnbegränsning, barndödlighet och dödlighet bland kvinnor vid förlossning ur ett historiskt och globalt perspektiv.
• Samtal kring pubertet, sexualitet, identitet och diagnoser med utgångspunkt i ungdomslitteratur
• Genom att arbeta med skolträdgården eller besöka en handelsträdgård får eleverna bekanta sig med jordförbättring, komposter, biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, trädbeskärning, vård av bärbuskar etc.
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
Årskurs 7
• Människans fortplantning och fosterutveckling, organ och organutveckling. Kunskapen bearbetas konstnärligt genom t.ex. teckning, målning och modellering
• Genomgång av hjärnan och nervsystemet, blodomlopp och andningen, matsmältningen och musklerna.
• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
• Samtal kring sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer och kärlek
• Olika värderingsövningar kring sex- och samliv och hur synen på sexualitet skiljer sig mellan olika kulturer och i olika tider
• Samtal och diskussion kring droger, tobak och alkohol.
• Samtal om självsvält och självskadebeteende med utgångspunkt i ungdomslitteratur och i media, i samband med svenskundervisningen
• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
Årskurs 8
• Anatomi, studier av muskler, leder, senor och skelett
• Konstnärliga jämförande studier av människans skelett och några djurs
• Nervsystemet, hjärta och lungor, blodcirkulation och kroppens ämnesomsättningsfunktion.
• Sinnesläran
• Praktiska övningar, grupparbeten och lekar kring syn och hörsel, balans, lukt, smak, och känsel.
• Skrivna biografier och filmer över människor med någon funktionsnedsättning som övervunnit sina svårigheter och utvecklat helt andra färdigheter
• Exempel på evolutionen genom paralleller till djurriket med anpassning hos olika djur beroende av levnadssätt och livsmiljöer, t.ex. i samband med geografiundervisningen. Nyttoväxter och upptäckten av nya djurarter
• Nyttoväxter och växter som används i mediciner, och kryddor och växter som smakförstärkare i samband med näringskemi, hemkunskap eller geografi. T.ex. besök vid en botanisk trädgård.
• Samtal om biologisk mångfald och olika ekosystem i samband med geografiundervisningen, t.ex. växter och djur i Amazonas regnskog.
• Diskussion om vad kroppen behöver t.ex. i samband med undervisningen i näringskemi. Exempel på olika bristsjukdomar, men också vanliga virussjukdomar och bakterier
• Sex, samlevnad och relationer. Hur man undviker sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet. Värderingsövningar och projektarbete. T.ex. en temavecka om kärlek.
Årskurs 9
• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
• Samtal kring biologiska modeller och teorier och dess användbarhet
• Charles Darwins biografi
•Jämförelser mellan människan och andra organismer ur ett evolutionärt perspektiv, t.ex. i geologiundervisningen om jordens historia
• Cellbiologi, mikrobiologi och genetik
• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
• Arbete t.ex. i projektform kring genteknikens möjligheter och risker. Etiska frågeställningar, med utgångspunkt i tidningsartiklar och mediabevakning
• Ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö
• DNA-kodens betydelse, en översikt av proteinsyntesen, mitos och meios
• Studiebesök vid t.ex. ett reningsverk, biologiska reningsdammar, ekologiskt jordbruk, biodling etc
• Ämnesintegrerat med samhällskunskapen eller under perioden i ekologi diskuteras hur samhällsplaneringen kan gynna s.k. ekosystemtjänster. T.ex. grupparbete kring vattenrening via musselbankar, plantering av skog för att motverka jorderosion, vattenrening genom våtmarker.
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
• Samtal kring naturen som resurs och möjlighet till rekreation och vårt ansvar att upprätthålla en ekologisk hållbar utveckling
• Samtal kring genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker
• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
• Jordbrukspraktik eller studiebesök på en lantgård
• Klassresa eller en dags exkursioner där eleverna får förbereda frågor, planera, genomföra och utföra fältstudier. Organismer identifieras, sorteras och grupperas. Dokumentationen med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter i elevernas arbetshäften. Även någon form av konstnärlig redovisning.
• Undersökningar, experiment och laborationer.
• Källkritisk granskning av information
• Fördjupningsarbeten om ny forskning inom biologi, där olika faktatexter, rapporter och tidningsartiklar används kan ämnesintegreras med svenska, samhällskunskap och geografi
Engelska
Allmänt
Waldorfpedagogiken understryker vikten av att eleven engageras på ett mångsidigt sätt. Det är grundläggande att eleverna upplever språket som en helhet och därför skall språklektionerna vara varierande i sitt upplägg och präglas av kommunikation. Genom muntlig presentation, danser, lekar, rytmiska övningar, dramatiseringar, dialoger, dikter, berättelser, lyssnande, tal, textsamtal och skrivövningar tas kroppens alla sinnen i anspråk.
Det engelska språket har en särställning som främmande språk och introduceras redan från årskurs 1. På lektioner talar läraren i huvudsak engelska och uppmuntrar eleverna till att uttrycka sig på engelska från början. Upplevelsen, snarare än den ordagranna förståelsen är det väsentliga. Att översätta till svenska undviks därför, i stället skall undervisningen vara så livlig, bildrik och tydlig att eleverna förstår ordens innebörd ur sammanhanget, gesterna och språkljuden.
Det muntliga övandet har en central roll i alla årskurser. Språkets skönhet, rytmen, klangen, kraften och formen i ordens ljudkombinationer skapar inre bilder, stämningar och en känsla av samhörighet. Genom detta holistiska tillvägagångssätt blir det möjligt för alla elever att ta till sig och njuta av det första mötet med engelskan, och en grund läggs för ett fortsatt intresse och engagemang i ämnet.
Ämnesutveckling
I de första årskurserna läggs tyngdpunkten på den muntliga inlärningen. Genom det läggs grunden till en god språkkänsla och ett naturligt uttal. Ordförrådet som övas är konkret och utgår från barnens värld: hälsningsfraser, frågor och svar, färger, kroppsdelar, kläder, klassrummet med sina föremål, djur, årstider, mat. Dessa övas genom dialog mellan läraren och eleverna, och i enkla dialogsamtal mellan elever. Från att till en början tala och recitera i grupp får eleverna öva sig i att tala enskilt. Vägen dit kan gå via små teaterstycken eller lekar där alla lär sig hela texten, medan några elever får stiga fram med egna repliker och på så vis ta steget från det kollektiva kunnandet till de egna färdigheterna.
Utantillinlärning och därmed recitation och sång blir mer avancerad allt eftersom eleverna blir äldre. Texterna blir längre och innehållet mera anspråksfullt. I årskurs 2 och 3 introduceras några av den engelska grammatikens grundfenomen som en del av den muntliga undervisningen. Exempel ur detta muntliga material tas upp på nytt i högre årskurser för att belysa grammatiska regler.
I årskurs 2 kan eleverna få göra en egen bok i engelska, där de tecknar och målar innehållet från de sånger, dialoger, berättelser och verser som de arbetar med i klassen. I en sådan bok kan de sedan lägga till de första engelska orden och meningarna, hälsningsfraser m.m. I samband med det introduceras läsning av engelska texter och eleverna får börja formulera enkla meningar i text. Det är viktigt att eleverna utvecklar ett ordförråd som gör det möjligt för dem att berätta om sig själva, sina intressen, sin familj och annat åldersadekvat stoff.
Från årskurs 3 lyfts det som hittills levt i klassens kollektiva kunnande fram och fördjupas hos varje enskild elev. I denna ålder är eleverna ofta intresserade av att uppträda med små pjäser där var och en får en roll, vilket motiverar noggrant övande med det korrekta uttalet. Eleverna får också läsa korta sagor och andra berättelser och lyssna på talad engelska t.ex. i sångtexter eller i film. Eleverna får också öva sig i att skriva och läs enkla instruktioner, t.ex. vägbeskrivningar, recept osv. I samband med att klassen arbetar med bondens år och olika traditionella yrken under morgonperioden kan tematiken även tas upp i engelskundervisningen med samtal om vardagsliv och levnadssätt i engelsktalande länder i världen.
Grammatikundervisningen i engelska följer huvudlinjerna i den svenska grammatikundervisningen, så att eleverna t.ex. möter ordklasserna samtidigt i både svenska och engelska i årskurs 3. Även tematiskt följer engelskundeviningen den övriga undervisningen, t.ex. glosor som hänger samman med zoologi i klass 4, botanik i årskurs 5 och geografi, mineralogi, optik i årskurs 6.
Under årskurs 5 och 6 övas förmågan att självständigt uttrycka sig i skrift genom berättelser, brev, enkla sammanfattningar av texter, noveller. För att ytterligare förstärka motivation till skrivandet kan eleverna få brevväxlar med en klass i utlandet.
Ett annat tema för en arbetsbok i årskurs 4-6 kan vara olika uttryck för Storbritanniens kulturliv: högtider, traditioner, myter, sånger, historia, och det även i andra engelsktalande områden i världen. Man kan t.ex. med fördel följa teman från hembygds- och historieundervisningen, SO- och NO-undervisningen i de olika årskurserna, t.ex. stenåldern med de stora stenmonumenten, den keltiska kulturen och vikingatiden i årskurs 4, landskap, arkitektur och traditioner i olika delar av de brittiska öarna i årskurs 5, romartiden och medeltiden i årskurs 6.
Undervisningens syfte är att berika kunskapen om andra kulturer och förhållanden lika väl som att främja elevens personlighetsutveckling. I litteraturen finns dessa dimensioner. Det är viktigt att ge eleverna en bred variation av texter som stimulerar fantasi, konstnärlighet och engagemang på ett sätt som är adekvat för varje åldersgrupp. I årskurs 5 kan det handla om bearbetade berättelser, i årskurs 6 är det dags att presentera autentiska texter, även enklare tidningsartiklar eller passande avsnitt av barn- och ungdomsböcker. Genom ett gemensamt läsprojekt i årskurs 6 får eleverna i textsamtal öva sig i olika språkliga strategier och samtidigt förbereda presentationer av karaktärer i boken och därmed få uttrycka känslor och åsikter. I textsamtalen kan eleverna också öva sig att hitta olika genrenmarkörer, språkliga uttryck och grammatiska strukturer.
I 12-årsåldern är de flesta eleverna intresserade av att diskutera nyheter och samhällsföreteelser. Att lyfta fram och presentera världshändelser och aktuella företeelser på engelska ger alla elever tillfälle att möta och öva speciella engelska uttryck och glosor inom detta område. Variationen mellan poesi, fiktion, sakprosa och nyhetsspråk skapar hos eleverna en förståelse för de olika användningsområden och kvaliteter som engelskan har i vår värld.
I årskurs 7 öppnas världen på ett nytt sätt i flera undervisningsämnen – det är upptäcktens och resandets tid. I historia och geografi får eleverna möta nya kontinenter och nya kulturer, och i engelskundervisningen lär de känna andra länder från det engelska språkområdet. Detta tema fortsätter även i årskurs 8 och 9.
I årskurs 7 är eleverna ofta intresserade av vad som är språkligt rätt och fel. Många diskussioner uppstår kring frågor om vardagsspråk, slang och litterärt språk. I grammatiken övas de engelska verben på allvar, modala hjälpverb, skillnaden mellan enkel presens och pågående presens och användning av ing-formen i olika sammanhang.
I denna ålder blir skillnaderna i färdigheter och förtrogenhet i engelska allt tydligare. Undervisningen behöver ta hänsyn till detta faktum och eleverna arbetar i olika takt och med olika typer av övningar. För en del elever är grammatiken en underbar, klar karta över språkets värld, för andra verkar den inte ha någonting över huvud taget med det levande engelska språket att göra.
Under årskurs 8 fullbordas genomgången av hela formläran. Ett undervisningstema i biologiundervisningen är människans skelett och muskler. Funktionen, uppbyggnaden och hur de olika delarna hänger samman är många gånger pedagogiskt tilltalande för en tonåring. På språkets område motsvaras dessa egenskaper av grammatiken. Att förstå grammatiska lagbundenheter och sammanhang som inte behöver diskuteras, gillas eller ogillas, kan vara en befrielse för många ungdomar.
I årskurs 9 har eleverna kommit långt med sin förståelse av både talad och skriven engelska. Den största utmaningen kan vara att få dem att aktivt delta i samtal på engelska. Det är då viktigt att välja ämnen som berör eleverna och väcker lusten att kommunicera. Frågor kring framtiden, jämställdhet, rättvis resursfördelning, miljöproblem, media och politik inspirera till samtal.
Många högstadieelever söker sin identitet och nya sociala sammanhang. De vill ha ideal som kan visa vägen in i världen. Under dessa tre år tar många språnget från familjens värderingar och traditioner till tankar, känslor, uttryck och umgänge som de känner är deras egna. Det engelska språket är för många synonymt med den stora världen och en global kultur. Att lyssna på små föreläsningar på engelska kring samhälle, natur, historia, möta litteraturhistoriska verk och ta del av spännande biografier fängslar och inspirerar högstadieelever. Eleverna utifrån dessa arbetar med muntliga referat, föreläsningar och presentationer. I årskurs 8 eller 9 kan eleverna få välja en engelsk bok eller film som de gör en muntligt och skriftlig recension av.
Under hela högstadiet arbetar man även med s.k. creative writing på olika sätt – korta uppvärmningsövningar, instudering av olika typer av poesi och därefter egna försök på liknande versmått eller tema. Eleverna kan t.ex. skriva dialogdikter, eller sonetter och öva muntlig och skriftlig storytelling.
Under gymnasietiden samarbetar studenter och lärare omkring teman som väljs för undervisningen, och ett varierat upplägg eftersträvas. Eleverna får möjlighet att lyssna på kamraters åsikter och synpunkter genom diskussion i grupp eller helklass, och de lär sig uttrycka sig och formulera sina tankar och åsikter genom samtal och diskussion, samt olika typer av text och medier.
I årskurs 10 i waldorfskolan är ett övergripande tema språkets natur, dessursprung, etymologi och hur det fungerar i olika sammanhang. Det handlar om att orientera sig i omvärlden, att förstå övergripande sammanhang i den engelskspråkiga världen och att vidga sitt perspektiv. Omdömesbildning, det teoretiska tänkandet och möjligheten att dra slutsatser och att skaffa sig en överblick är centrala utvecklingsområden i denna årskurs i waldorfskolan. I årskurs 10 fördjupar sig eleverna t.ex. i forna brittiska kolonier med dess historia, dialektala skillnader och regionala kultur. De läser också postkolonial skönlitteratur som de oftast arbetar med i läsecirklar. Film och drama genomsyrar också denna årskurs, och många scener ur litteratur- och filmhistorien övas in och spelas upp för kamraterna.
I waldorfskolans årskurs 11 behandlas etiska och existentiella frågor i undervisningen. Tvivlet är ett annat tema, samt att kunna övertyga med retoriska redskap. Eleverna får t.ex. läsa ett politiskt färgat skönlitterärt verk, såsom Animal Farm, vilket relaterar till både historiska skeenden som behandlats och ideologierna. I anslutning till ett skönlitterärt läsprojekt får eleverna skriva och hålla tal, diskutera och arbeta med olika skrivuppgifter. En period om William Shakespeare relaterar tillbaka till teaterhistorien i årkurs 10. Eleverna får t.ex. möta hans dikter och pjäser på originalspråk. De får bekanta sig med de nya orden och historierna, samt själva skriva sonetter och framföra scener ur en pjäs som klassen tittar närmare på.
På en del waldorfskolor är engelska steg 7 ett valbart ämne i årskurs 12. I denna kurs eftersträvas att eleverna får en fördjupad kännedom om det engelska språkets karaktär och skönhetsvärde. Den bedrivs i engelskspråkig skönlitteratur samt relaterande ämnen som poesi, dramatik, noveller, film, musik och fördjupad fonetik. Dessutom strävar undervisningen efter att eleverna får rikta in sig på de programspecifika områden som de valt för sin utbildning som helhet.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Ordförrådet: hälsningsfraser, frågor och svar, färger, kroppsdelar, kläder, klassrummet med sina föremål, djur,
• Rörelselekar och sagor, fingerlekar
• Utantillinlärning: recitation, ramsor, sång
• Rytmiska och praktiska räkneövningar
• Lekar som leder till upprepning av enskilda strukturer eller ord
• Att lyssna på berättelser och sagor som eleverna redan känner till och eventuellt kan lära sig utantill
Årskurs 2
• Ordförråd: veckodagar, månader, år, årstider och väder. Kroppsdelar, färger, vardagsverksamheter och mat
• Sånger, verser och dikter med årstidsanknytning
• Rita och beskriva sin familj
• Skriva ner verser, sånger och dikter som redan är bekanta för eleverna
• Grammatikens grundfenomen som en del av den muntliga undervisningen genom dialoger och verser
• Frågeord
• Gåtor, fabelberättelser, gestaltade med t.ex. handdockor
• Dialog mellan läraren och eleverna
• Skicka meddelanden till varandra, gömma lappar med enkla instruktioner
• Små teaterstycken med både recitation i grupp och individuella insatser
• Att utföra enkla uppdrag efter muntlig instruktion
• Teckningsuppgifter t.ex. Draw a man with a red hat and brown trousers
• Lekar och charader med utgångspunkt i elevernas olika intressen, t.ex. olika sporter
Årskurs 3
• Datum, räkneord
• Tal, platser, transportmedel, klädesplagg, klockslag, äta och dricka, talesätt
• Glosor kring matvaror, frukt, grönsaker, hantverkare etc. Eleverna ”leker affär” på engelska • Viktiga prepositioner
• Verbet vara, I am, you are osv
• Verser och sånger som övar gerundium (engelskans – ing form)
• Verser, sånger, leker som övar enkel konditionalis ”If” – satser
• Dikter och sånger som eleverna är bekant med skrivs ner
• Eleverna arbetar med tydligt talad engelska och texter från olika medier. Genom att t.ex. utgå från sånger som eleverna tycker om och lyssnar på, textmeddelanden i olika medier och tryck på kläder etc.
• Göra en egen bok i engelska, där eleverna får rita och måla innehållet från de sånger, dialoger, berättelser och verser som de arbetar med i klassen. Skriva ner engelska ord och korta meningar, hälsningsfraser m.m.
• Enkla dialoger skrivs ner, och eleverna samtalar med stöd av dessa
• Skriva kort och brev till klasskamrater, t.ex. en brevlåda i klassrummet och läraren är brevbärare mellan eleverna
• Rita självporträtt och skriva en enkel text om sig själv
• Muntlig presentera av sig själv och sin familj
• Rita efter skriftliga och muntliga instruktioner
• Lekar som uppmanar eleverna att både skriva och utföra uppdrag efter instruktion, t.ex. skattjakter, charader osv
• Lekar som går ut på att eleverna får beskriva bekanta personer, sagofigurer eller kändisar t.ex. 20-frågor
• Lekar och övningar som går ut på att eleverna samlar engelska ord i sin närmiljö, t.ex. skyltar, reklamtexter osv
• Dramatiseringar kring olika hantverkare och/eller i iscensättande av en marknadsplats
• I samband med att eleverna lär sig om levnadssätt och vardagsliv i olika delar av världen där man talar engelska, kan de få lyssna på talad engelska och t.ex. se filmer
Årskurs 4
• Läsning av korta sagor och andra berättelser
• Skriva egen grammatik-och regelbok, ordklasser, verbböjningar, bestämd och obestämd form, pluraländelser, frågefraser osv
• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.
• Skriva enkla texter om t.ex. sitt favoritdjur, fritidsaktivitet, porträtt av en familjemedlem eller kändis
• Glosor i samband med djur, både i norden och i andra delar av världen
• Gruppsamtal med stöd i av bilder, t.ex. beskriva olika platser och landskapstyper
• Intervjua varandra om t.ex. favoritdjur och favoritmat
• Med hjälp av t.ex. dialogkort öva på tilltalsord och artighetsfraser
• Limerickar
• Naturskildringar på engelska
• Dikter och sånger om växter, blommor och natur
• Keltiska sagor och myter i samband med historieperioden. Stenåldern på de brittiska öarna med de stora stenmonumenten, Stonehenge t.ex.
Årskurs 5
• Glosor i samband med botanikundervisningen, träd, växter och natur
• Storbritanniens kulturliv: högtider, traditioner, myter, sånger,
• Landskap, arkitektur och traditioner i olika delar av de brittiska språkområden
• Muntligt berättande, korta föredrag t.ex. någon viktig historisk person
• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.
• Dialoger, dramatiseringar
• Översättningar
• Skriva enklar berättelser/novell efter olika teman
• Läsprojekt i grupp
• Komparera adjektiv och oregelbundna verb, enkel presens
• Personliga och possessiva pronomen
• Enkel text komposition, inledning, genomförande, avslutning
• Lekar som bygger på att eleverna läser och skriver instruktioner t.ex. olika uppdrag som skall utföras
Årskurs 6
• Världshändelser och aktuella företeelser på engelska
• Variation mellan poesi, fiktion, sakprosa
• Glosor i samband med nyhetsspråk. Söka och välja texter från olika media.
• Glosor i samband med den övriga undervisningstematiken, mineralogi, optik, matematik
• Latinets inverkan på engelskan, i samband med historieperioden om romarriket
• Samtalsgrupper kring olika texter där olika språkliga strategier övas, som omformuleringar, följdfrågor, bejakande uttryck och hur meningar inleds och avslutas
• I samband med att eleverna övar talets konst under temat Rom och i svenskundervisningen får de även arbeta med retorikövningar på engelska. De får då öva på uttal och intonation och anpassa innehållet till de som lyssnar. I sammanhanget får de öva sig i att uttrycka erfarenheter, åsikter och känslor.
• Skriva noveller, haiku-dikter, sammanfattningar av texter, skriva reklamtexter och annonser på engelska, artiklar till fiktiva resemagasin
• Intervjua varandra, göra skriftlig eller muntlig presentation
• Skriva kort bokrecension
• Filmer på engelska med anknytning till övrig undervisningstematik
• Presentation av kultur och historia från världens engelskspråkiga områden
• Träna sökläsning av fakta –och skönlitterär engelska texter
• Söka efter information i böcker och på nätet, efter att först ha gjort en analys över in egen förkunskap och därefter ha formulerat frågeställningar och öva källkritik
• Komposition och meningsbyggnad, och hur olika texter anpassas till läsaren
• Oregelbundna verb
• Regelbundna och oregelbundna preteritum, apostrofgenitiv
• Sånger och verser
Årskurs 7
• Renässanslitteratur och musikutdrag
• Skrivövningar poesi, bunden och obunden vers
• Träna sökläsning av fakta- och skönlitterär engelsktext
• Öva läsförståelse och ge respons på texter genom att läsa egna och andras texter
• Läsecirklar kring engelsk ungdomslitteratur
• Söka efter information i böcker och på nätet, för presentation av korta biografier
• Textkomposition, inledning, genomförande, avslutning, olika stilmarkörer i en text, vanliga svårstavade ord, skillnaden mellan fakta-, beskrivande- och instruerande text, skiljetecken och förkortningar
• Repetition av grammatik/satslära
• Fördjupning i verben; modala hjälpverb, skillnaden mellan enkel presens och pågående presens – användning av den s.k. ing-formen i olika sammanhang,
• Öva språkmedvetenhet, t ex genom drama-, stil- och kompositionsövningar om bl. a. dialekter, sociologi, språkbruk och filosofi
• Diskussioner och samtal kring frågor om vardagsspråk, slang och litterärt språk
Årskurs 8
• Läsning av 1800-tals litteratur
• Författarbiografier t.ex. Shakespeare, Dickens, systrarna Brontë
• Analys av låttexter, ex amerikansk protestmusik t.ex. Bob Dylan, Neil Young, Woody Guthrie, Joan Baez, engelsk punk musik, socialistiskt diktning, ex svenskamerikanen Joe Hills sånger
• Skrivövning genom att skriva utifrån en bild, en annan text, eller en film
• Skriva enkel dialog och manus inför dramaövningar
• Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
• Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.
• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.
• Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
• Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.
• Creative writing – korta uppvärmningsövningar, instudering av olika typer av poesi, skriva enligt olika versmått eller tema, dialogdikter, några sonettrader, skriva en berättelse med hjälp av några begynnande ord, öva muntlig och skriftlig storytelling.
• Samtalsgrupper kring aktuella ämnen som berör och engagerar, t.ex. intressen, relationer, vardagssituationer, jämställdhetsfrågor, etiska frågor etc
• Korta föredrag om elevernas framtidsdrömmar
• Skriva intervjuer
• I samband med historieundervisningen om den industriella revolutionen, triangelhandel och kolonialismen presenteras levnadsvillkor, kultur, sociala relationer i några engelsktalande regioner
• Australiens, Kinas och Indiens kultur, moderna historia och lokala variationer av engelska samband med geografiundervisningen
Årskurs 9
• Utdrag ur upplysningsförfattare.
• Diktning av romantiker
• Viktiga kvinnliga författare
• Analys av reklamtexter, internetsidor, tv-program och dataspel utifrån ett genuskritiskt perspektiv
• Läsecirklar med cirkulerande ordförandeskap, samtal, diskussion och skriftlig sammanfattning kring tema etnicitet, genus, klass, exempel ur engelsk litteratur
• Samtalsträning. T.ex. utgå från olika texter och referera dessa med egna ord. Öva sig i att omformulera, lyssna, argumentera, bekräfta, ställa följdfrågor, komma med nya frågeställningar, sammanfatta och avsluta samtalet.
• Samtal och diskussioner samt argumentation.
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
• Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
• Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.
• Creative writing – korta uppvärmningsövningar, instudering av olika typer av poesi, skriva enligt olika versmått eller tema, dialogdikter, några sonett-rader, att skriva en berättelse med hjälp av några begynnande ord, öva muntlig och skriftlig storytelling.
• Skriva bloggtexter och insändare på engelska där känslor, åsikter och argument uttrycks. Genomföra intervjuer i samband med detta
• Söka efter information i böcker och på nätet, efter att först ha gjort en analys över sin egen förkunskap och därefter ha formulerat frågeställningar och övat källkritik
• Grammatisk struktur och satsbyggnad, ord med olika stilvärden
Eurytmi
Allmänt
Eurytmi är ett rörelseämne unikt för waldorfskolan som eleverna undervisas i från förskoleklass till årskurs 12. Ämnet tar bl.a. upp de teman som finns i de respektive årskurserna och bearbetar dem i rörelse. Redan vid grundandet av den första waldorfskolan 1919 var eurytmi ett centralt ämne.
I eurytmiämnet övas förmågan att på ett flexibelt och inkännande sätt uttrycka själsliga upplevelser med kroppen. Genom arbetet med koreografier av poesi, prosa och musik skapar eleverna sig ett fördjupat estetiskt förhållande till litteratur och musik. Även jämställdhetsperspektiv och social kompetens är några av de grundläggande utvecklingsområdena. Kropp, språk och rörelse är nära knutna till varandra och i ämnet eurytmin betonas sammanhanget mellan dessa, och blir därigenom ett viktigt hjälpmedel för elevens utveckling. Ämnet syftar även till att eleverna skall lära känna sin kropp som språkligt och musikaliskt uttrycksmedel.
Genom att arbetet sker i grupp koncentrerar eleverna sig på den egna rörelsen samtidigt som de utvecklar förmågan till att uppfatta hela gruppens rörelse. Ömsesidiga sociala processer medvetengörs och utvecklas på många sätt och nivåer genom eurytmin.
Ämnesutveckling
I de lägre årskurserna utgår undervisningen ifrån sagor, ramsor och verser och eleverna härmar lärarens rörelser. Att etablera den gemensamma cirkeln som utgångspunkt för undervisningen är grundläggande för det fortsatta arbetet. Eleverna får följa enkla former i rummet, en rät eller en böjd linje, t.ex. genom invecklande och utvecklande spiraler. Eleverna lär sig att öva upp sin rumsuppfattning och positionera sig själva och sina klasskamrater i rummet.
Sagorna kan tjäna som ramberättelser där olika rörelselement kan flätas in. Det är bra om berättelsen kan utvecklas från lektion till lektion. De eurytmiska rörelserna för vokaler och konsonanter växer fram ur bilder. Eleverna introduceras också redan i de lägsta årskurserna med toneurytmi genom rytmisk lek, att klappa och gå rytmer, och genom enklare ringlekar och danser.
Melodin, ofta ur den pentatoniska skalan, ledsagas av enkla rörelser som ett första uttryck för tonhöjden. I årskurs 2 år är cirkeln fortfarande den grundläggande pedagogiska formen men i enhet med årskursens tematik ”dualism”, kan klassen delas in två grupper och göra olika kommunicerande övningar mot varandra. Vidare kan eleverna få göra övningar som bygger på människors och djurs rörelsemönster; det vertikala och uppresta hos människan, det specialiserade och horisontala hos djur. Speglingsövningar och lemniskataformer med frontal rörelseriktning hör också till årskursen.
I årskurs 3 utförs mer avancerade pedagogiska övningar för riktningar och orientering i rummet i förhållande till mittpunkten och periferin, t.ex. lemniskataformer, sammandragning och utvidgning. Flätade former och kedjeformer i ring övas och verser och dikter kan ta upp motiv från de fyra elementen jord, luft, vatten och eld. I samband med temat Noaks ark kan det vara fantasieggande att låta eleverna gestalta djuren i arken. Övningar till musik blir nu mer avancerade. Dur och moll introduceras i musiken.
Under årskurs 4 löses cirkeln upp mer och mer. Ett nytt moment, kopparstavar, introduceras. Den används i olika rytmiska koncentrationsövningar till dikter och musik för att förstärka upplevelsen av de olika rumsriktningarna. Efter den fjärde årskursen bör eleverna också vara förtroliga med de eurytmiska ljudrörelserna för alla ljud/bokstäver i alfabetet. Nordiska verser med allitteration ur t.ex. Eddan gestaltas i samband med undervisningen i nordisk mytologi. Inom musikens område får eleverna lära sig eurytmiska rörelser för att gestalta c-durskalans.
Från årskurs 5 förändras eurytmiundervisningen från att ha varit mer lekbetonad mot att öva och utveckla elevernas olika förmågor genom allt mer avancerade övningar. Eleverna får gestalta allt svårare geometriska former i rummet som t.ex. pentagram och oktagoner i rumsförvandling. Även stavövningarna kräver en större skicklighet. Inom toneurytmin övas intervaller och musiken hämtas från barocken och klassisk tid.
Under årskurs 6 fördjupas kunskaperna ytterligare. Koncentrations- och koordinationsövningar blir allt mer viktiga inslag och stavövningarna utvecklas ytterligare, bl.a. används stavarna i gestaltningar av musikstycken. I samband med historieperioden i årskurs 7 läggs fokus på renässansmusiken.
Under låg och mellanstadiet finns eurytmiska inslag med i olika former av scendramatiseringar som de olika klasserna övar in. I årskurs 8 arbetar eleverna med ett teaterstycke där eurytmin kan spela en viktig roll. Även om eurytmin inte självklart ingår i föreställningen får eleverna öva eurytmi som dramatiskt uttryck med roller, körer, masker och gester. Under de sista årskurserna från årskurs 9 blir det allt viktigare för eleverna att tydligt möta de olika undervisningsämnenas specifika innehåll, så även i eurytmin. En grundläggande målsättning för detta åldersstadium är att eleverna skall behärska ämnets grundelement så att de kan använda dem medvetet. Inom eurytmin får det konstnärliga elementet en allt större betydelse.
Årskurs 1 -9
Årskurs 1
•Övningar som stärker elevernas upplevelse av den egna kroppen i förhållande till omgivningen
•Gemensamma rörelser på cirkeln
• Rumsorientering och kroppsuppfattning
• Rörelser till pentatoniska sånger
• Enklare ringlekar och danser
• Enkla rytmer, t.ex. anapest
• Vokalernas gester och benämningar
• Genom olika rytmer, rim och verser uttrycka olika sinnesstämningar med kroppen
• Övningar som stärker upplevelsen av den raka formen och den böjda formen
• Imitation av lärarens gester och former
• Eleverna får genom rörelser gestalta dikter, sagor
• Eleverna får genom olika årstidsdikter och musik gestalta årstidsförloppet
Årskurs 2
• Att använda kroppen som instrument för att uttrycka de fyra elementen jord, eld, vatten och luft
• Gestalta olika djur, iscensätta enkla fabelberättelser
• Iscensätta eurytmispel i samband med morgonperiodens legendberättelser, t.ex. St Martin
• Konsonanternas gester och benämningar
• Kvintintervall
• Takt och rytm, anapest och daktyl
• Kroppsuppfattning. Enkla rytmiska symmetriska rörelser, spegelrörelser och lemniskataformer med frontal rörelseriktning
Årskurs 3
• Dur- och mollstämning
• I samband med morgonperiodundervisningen öva grammatiska begrepp genom rörelser, ex verb
• Rumsorientering. Enkla geometriska former och deras benämningar, gärna i samband med morgonperiodundervisningen kring hur man bygger ett hus.
• Samtidighet i tid och rum. Samarbetsövningar till musik
• Enklare intervall ex tersen
• Kroppsuppfattning genom korsande rörelser.
• Rörelseövningar för riktningar och orientering i rummet i förhållande till mittpunkten, sammandragning och utvidgning.
• Flätade former och kedjeformer
• Imitation av lärarens gester och egna improviserade rörelser, former och gester
• Rörelser till dikter om olika yrken och hantverk
• Rörelser till texter ur Gamla Testamentet
• Kombinera vokalgester och konsonantgester i ljudföljder och ord
Årskurs 4
• Eurytmisk rörelse i olika former och formationer: unisont, växelvis, som ensemble. • Forma femstjärnan i rummet, formupplösning och förvandling
• Enklare stavövningar t.ex. stavkast
• Rörelse till nordiska guda-och hjältesagan, ex. Kalevala, Valans spådom
• Gestalta dikter med allitteration
• Rörelser kring grammatiska begrepp, t.ex. verbets tempusformer
• C-durskalans rörelser
Årskurs 5
• Grekiska, persiska och egyptiska antika dikter
• Rytmer och rim. Versmått som troké, jamb, anapest, daktyl och hexameter.
• Meningsskapande och apollinska formprinciper. Dynamik och dionysiska danser.
• Dramatiseringar av t.ex. Illiaden eller Odyssén med hjälp av eurytmi
• Rörelser till dikter om blommor och natur i samband med morgonperiodundervisningen i botanik
• Eurytmisk rörelse i olika former och formationer: unisont, växelvis, som ensemble.
• Imitation och improvisation av rörelsemönster med varierande eurytmiska uttryck från olika kulturhistoriska traditioner.
• Precisionsövningar med kopparstaven
• Rumsorientering centralt och frontalt
• Forma pentagram och oktagoner i rummet, formupplösning och förvandling
• Kombinera ljudgester i ord, meningar och meningsföljder.
•Tongester i dur och moll.
• Formförvandlingar igenom rörelse i rummet
• Musiken hämtas från barocken och klassisk tid.
Årskurs 6
• Eurytmiskt skapande i samverkan med språk och musik.
• Romerska dikter och epos
• Medeltida danser
• Enkel gestaltning av rörelse, känsla och karaktär.
• Tolkning och koreografi.
• Språkliga strukturer som ordklasser, skiljetecken och satsdelar.
• Ackord. durskalor. mollskalor
• Melodi. Intervall som kvint och oktav, med intervallgester.
• Taktarter. Rytmer. Motiv. Dynamik.
• Svårare stavövningarna, t.ex. i gestaltningar av musikstycken
• Kroppsuppfattning. Rytmiska symmetriska, osymmetriska och korsande rörelser.
• Samarbetsövningar. Lyhördhet och sinnesnärvaro.
• Eurytmi som knyter an till kulturhistoriska rörelsespråk samt litteratur- och musiktraditioner i Norden och Europa.
• Etiska hänsyn och förhållningssätt vid kollaborativ eurytmi.
Årskurs 7
• Eurytmicerande och eurytmiskapande
• Eurytmisk rörelse i olika former och formationer: unisont, växelvis, som ensemble, med genrekaraktäristiska eurytmiska uttryck
• Renässansmusiken
• Olika former av balans –och jämviktsövningar i samband med fysikundervisningen
• Kroppsuppfattning och rumsorientering. Tredelad gång.
• Språkliga strukturer, till exempel bindeord. Meningsskapande och apollinska former.
• Imitation och improvisation av rörelsemönster från olika epoker och i olika genrer
• Eurytmiskt skapande i samverkan med språk och musik i olika genrer och traditioner, t.ex. afrikanska danser
• Eurytmisk gestaltning av rörelse, känsla och karaktär där olika uttrycksformer kombineras
• Scenisk gestaltning
• Eurytmi som knyter an till minoriteters och olika kontinenters kulturhistoriska rörelse- dans- litteratur- och musiktraditioner
• Kombinera och variera tongester. Ackord. Tonarter. Harmonier. Konsonans och dissonsans.
Årskurs 8
• Kroppen som instrument för att uttrycka vokalgester och konsonantgester.
• Kombinera och sammanbinda vokal- och konsonantgester. Övergångar och flyt.
• Huvudställningar och fotställningar. Rytmer och dionysisk dynamik.
• Känslostämningar och själsgester. Färger och dynamik. Upptakter. Etos och patos. Ballader och humoresker.
• Scenisk gestaltning, exempelvis genom eurytmiska inslag klassens teateruppsättning
• Ljudeurytmiska element för att eurytmicera och skapa koreografier inom olika genrer, i samverkan med varierande recitation
• Kombinera och variera tongester. Ackord. Tonarter. Harmonier. Konsonans och dissonans.(fördjupat)
• Intervall och intervallformer i förhållande till armens och handens proportioner och vridbarhet.
• Taktarter. Rytmer. Dynamik. Motiv, tema, fras. Övergångar och flyt
• Toneurytmiska element för att eurytmicera och skapa toneurytmiska koreografier, med varierande instrumentation i olika genrer.
• Eurytmi som knyter an till minoriteters och olika kontinenters kulturhistoriska rörelse- och dans- traditioner, litteratur- och musiktraditioner, t.ex. musik och danser från ursprungsbefolkning i Syd-och Nordamerika.
Årskurs 9
• Hur kroppsspråk och estetiska rörelsespråk används för kommunikation i olika medier, till exempel teater, film, måleri, skulptur, arkitektur.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet.
• Människans lyhördhet och sinnesnärvaro i tid och rum. Samarbetsövningar.
• Hur kroppsspråk och eurytmi används för olika syften och i olika medier, till exempel på scen, i film och datorspel.
• Framväxten av eurytmins verksamheter som scenisk, pedagogisk, terapeutisk och social eurytmi.
• Scenisk gestaltning, exempelvis genom uppförandet av toneurytmi utifrån ett sammansatt klassiskt musikstycke
• Eurytmisters biografier och eurytmiska verk.
Fysik
Allmänt
Undervisningen i fysik i waldorfskolan syftar till att väcka elevernas intresse för världen. Eleverna får följa vägen från upplevelse och erfarenhet av fenomenen, till abstraktion och begreppsbildning. Därigenom väcks en lust hos eleverna att förstå sammanhang och söka lagbundenheter. De naturvetenskapliga begreppen utvecklas i flera steg genom att eleverna möter liknande naturvetenskapliga fenomen på flera sätt i olika åldrar. På så vis utvecklas en naturvetenskaplig förståelse som berikas och fördjupas under hela skoltiden. Under de första läsåren lägger undervisningen stor vikt vid praktiskt arbete där eleverna får ta del av och beskriva olika naturfenomen och bearbeta sina erfarenheter i bild och text. När eleverna får kommunicera sina upplevelser både konstnärligt och genom att sätta ord på dem övas de i att göra noggranna iakttagelser. Successivt övergå undervisningen till en allt högre abstraktionsnivå, där teorier och begrepp blir självklara nycklar till ett fördjupat kunskapande och eget forskande.
Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen i stort och för den enskilde individen. Några viktiga områden är medicin, klimatforskning, energiförsörjning, teknik, astronomi osv. Genom att erbjuda eleverna en gedigen undervisning i fysik som utgår från elevernas egna erfarenheter av de fysikaliska fenomenen läggs grunden till en förståelse för en hållbar samhällsutveckling hos varje enskild elev.
Ämnesutveckling
I de lägre årskurserna integreras ämnet fysik i den övriga undervisningen. Genom sagans och legendberättelsernas rika bildvärld får eleverna möta äldre tiders naturvetenskap, där olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen presenteras. Genom regelbundna utflykter möter eleverna väderfenomen och årstidsväxlingar och genom samtal i klassen kan de reflektera över himlakropparnas rörelser, solen, månen och dess förhållande till jorden. Eleverna lär sig tidigt att spela flöjt och att använda stränginstrument av olika slag och kan då experimentera med olika stränglängder och använda intervallflöjter med olika borrningar för hål.
Genom egen fysisk aktivitet läggs grunden till den begreppsmässiga förståelsen för de fysikaliska lagbundenheterna. I leken utforskar barnen världen och prövar den egna kroppens möjligheter och begränsningar. Leken har därför en viktig funktion även när barnen börjar skolan. Genom utelekar, hopprep, gungbrädor, rutschkanor och kojbyggen utforskar eleverna balans, tyngdkraft och friktion.
I samband med planerandet och genomförande att ett mindre bygge i årskurs 3 möter eleverna fysikämnet på ett nytt sätt. Tyngdkraft och hållfasthet, balans och jämvikt är begrepp som uppstår ur deras egna experiment och erfarenheter. Eleverna provar nya redskap inom slöjden som sländan, spinnrocken, kardor osv.
Årsförloppet på ett lantbruk, med sådd, skörd, beredning av råvaror och djurskötsel är ett viktigt tema i årskurs 3. I samband med det får eleverna observera och samtala om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra samt månens olika faser. De kan t.ex. observera, därefter konstnärligt bearbeta och slutligen dokumentera stjärnhimlens utseende vid olika tider på året både med ögat och kikarens hjälp.
I årskurs 4 och 5 studerar eleverna enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. De kan t.ex. föra väderdagbok med väderobservationer och mätningar över tid.
Genom historieundervisningen möter eleverna olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturkunskap t.ex. i årskurs 5 då babyloniernas upptäckter inom astronomi, jordbruk, tidräkning och matematik lyfts fram. Inom matematikundervisningen såväl som inom hem- och konsumentkunskap, hantverksämnena och geografi- och historieundervisningen får eleverna göra enkla, systematiska undersökningar och använda olika typer av mätinstrument.
I årskurs 6 introduceras fysik som ett eget ämne på schemat. Via musiken tar eleverna t.ex. steget in i akustiken, och färgexperiment leder in i optiken. Eleverna får öva sig i att iaktta olika fenomen och beskriva dem i ord och bild, utan att först bli presenterad för olika teorier. På lektionen förs istället samtal om fenomenen och därefter söker eleverna efter begrepp och teorier som kompletterar beskrivningen av experimentet. I växelverkan mellan iakttagelsen och tänkandet utvecklas kunskapandet och omdömesbildningen.
Inom optiken finns många fenomen som kan knutas till vardagsupplevelser, inte minst olika experiment med ljus och mörker. Experiment med ljus och skugga kan ge upphov till många
teckningsuppgifter. Eleverna får även titta närmare på ögat och dess funktion, t.ex. hur ögats lins kan ändra tjocklek och därmed variera bildens skärpa med hänsyn till avståndet.
Ett annat tema inom fysikundervisningen i årskurs 6 är akustiken. Återigen tar undervisningen avstamp i elevernas upplevelse av ljud, från skärande oljud till den vänaste musik. Eleverna får lyssna och experimentera. Därefter är det viktigt att de får samtala om sina upplevelser.
Till akustikens fenomen hör även Chladnys klangfigurer, som trollas fram när en vågrät skiva av metall, beströdd med fin sand blir vidrörd med en stråke.
Under geologiperioden i årskurs 6 behandlas olika typer av energikällor, så som fossila bränslen och förnybar energi och sätts i sitt sammanhang både geografiskt och ekologiskt. I samband med detta får eleverna samtala om energianvändning både utifrån ett individuellt och ett globalt perspektiv.
Med vardagsnära experiment åskådliggörs energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Eleverna får också samtala om hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och isolering av hus. Eleverna kan själva få prova olika typer av isolering för att påverka energiflöden t.ex. utomhus på vintern.
Inom ämnet geografi behandlas solsystemets himlakroppar, deras rörelser i förhållande till varandra och hur dag, natt, månader, år och årstider uppstår.
I årskurs 7 står mekaniken i fokus, genom olika experiment får eleverna uppleva hur människans kraft kan bli förstärkt med hjälp av mekaniken samtidigt som balansen bevaras. Olika föremåls jämvikt och rörelser iakttas: krafter och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas åskådliggörs, till exempel i frågor om trafiksäkerhet. Genom olika experiment får eleverna lär känna hävstångens princip och mekanikens gyllene regel.
I undervisningen i världsgeografi behandlas olika väderfenomen som lokala väderfenomen vid bergskedjor och kuster, och globala väderfenomen som vind- och strömsystem.
I årskurs 7 ägnas en temaperiod åt astronomi. Under astronomiperioden ställs eleverna inför en rad nya tankar som behöver ventileras och diskuteras. Astronomin sammanfattar allt vi ser av stjärnor och planeter, solens och månens rörelser, sol- och månförmörkelser, planeternas gång, fixstjärnorna, årstidernas beroende av jordens rörelse, kometer och meteorer, vintergatan och hela den rymd som öppnar sig för våra teleskop. Till astronomiperioden i årskurs 7 hör intresseväckande biografier om kvinnliga och manliga astronomer som blickat ut i världsrymden för att förstå de stora sammanhangen.
I undervisningen i världsgeografi i årskurs 7 och 8 där jorden som helhet behandlas får eleverna kunskap om jordens strålningsbalans, växthuseffekten och vår tids klimatförändringar. Problemen kring människans påverkan på jordens klimat tas upp i samband med undervisningen i samhällskunskap och i fysikundervisningen förklaras vilka fysikaliska förlopp som hänger samman med detta.
I årskurs 8 knyter fysikundervisningen an till industrialismens historia genom huvudtemat elektricitetsläran. I samband med detta tas frågeställningar upp om vår tids energiframställning och energiförbrukning. Viktigt är att belysa behovet av energisparande och energieffektivitet. I undervisningen läggs tonvikt på att eleverna ska få förståelse för vad som krävs för att vi ska få en hållbar utveckling när det gäller energiförbrukning för t.ex. uppvärmning av bostäder, tillagning av mat, bränsle till bilar, tåg, flygplan och energi i olika typer av industrier. Eleverna får också fördjupa sig i elektricitet och värmelära och ta del av de stora upptäckterna inom elektromagnetismen och induktionen.
I årskurs 9 får eleverna, genom fysiklaborationer med värmelära som tema undersöka relationen mellan variablerna tryck, volym och temperatur.
Undervisningen fördjupas inom värmeläran genom en rad olika experiment t.ex. kring metaller och hur de reagerar och uppträder vid värme och kyla. Dessa experiment leder vidare till termometern och förståelsen för värmens inverkan på luft och vatten i naturen, som vid växthuseffekten och klimatförändringar. Förvandlingar mellan olika slags energi med viktiga moment som energihushållning och den globala energibalansen ingår också i ämnet. Här tar man bland annat upp samhällets värme- och energiproduktion ur olika aspekter som effektivitet, ekonomi, miljö, lagring och säkerhet. Skillnaden mellan fossila bränslen och förnybar energi samt olika typer av energiursprung klargörs och sätts i ett ekologiskt sammanhang.
I årskurs 9 för eleverna ägna en undervisningsperiod åt ekologi och hållbar utveckling. Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik berörs också och olika teorier om universums uppkomst presenteras och diskuteras dels under perioden i astronomi i årskurs 7 och dels under perioden i geologi i årskurs 9. Under perioderna i teknik och fysik diskuteras tillsammans med eleverna kontinuerligt användbarheten, begränsningen, giltigheten och föränderligheten av de fysikaliska modellerna.
I årskurs 10 läggs fokus i undervisningen på mekaniken och kunskaperna från årskurs 7 fördjupas. I årskurs 11 är temat elektricitet och i årskurs 12 får eleverna fördjupa sig i ämnet optik samt ta del av och fördjupa sig i den senaste forskningen inom fysikämnet.
Årskurs 1 -9
Årskurs 1 – 2
• Utelek, hopprep, gungor, gungbräden, experiment med balans, jämnvikt, tyngdkraft och friktion
• Kojbyggen och egna lekkonstruktioner
• Sagobeskrivningar av naturfenomen
• Legendberättelser och andra berättelser som beskriver hur människor sett på och förklarat olika naturfenomen
• Reflektion och samtal över himlakropparnas rörelser, solen, månen och dess förhållande till jorden
• Experiment med olika ljusfenomen
• Experiment med strängars olika längd och hur toner bildas med stränginstrument
• Spela på olika intervallflöjter med olika borrning för hål
Årskurs 3
• Under temat Bondens år använda och teckna av vanliga bruksföremål och redskap inom handarbete
• Husbygge, planering och genomförande av ett hus av något slag t.ex. lekstuga, koja, vindskydd och genom egna erfarenheter möta begrepp som tyngdkraft och hållfasthet, balans och jämvikt
• Årstidsväxlingar, jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra samt månens olika faser
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
• Genomföra fältstudier och t.ex. observera stjärnhimlens utseende under olika årstider
• Genom fältstudier och experiment titta på vattnets olika tillstånd, vatten som fryser till is på vintern och vattens som förångas vid kokning t.ex. när eleverna får koka och bereda råvaror och framställa salt via kokning och avdunstning.
• Under temat kring olika traditionella yrken får eleverna lära sig om materials olika egenskaper, och sortera efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga eller om de flyter eller sjunker i vatten
• Bearbeta sina observationer, fältstudier och undersökningar både konstnärligt, genom samtal och i text. I grupp samtala om erfarenheter och resultat av sina studier och komma med nya frågeställningar och planera nya undersökningar
Årskurs 4
• Väderfenomen, observationer över tid i väderdagbok
• Rita kartor
• Använda måttband, tumstock och vågar för olika beräkningar inom matematik och geografi • Nordisk mytologi och dess beskrivning av naturfenomen
• Vikingarnas sätt att navigera med hjälp av himlakroppar och andra naturvetenskapliga lösningar som hade betydelse för deras livsvillkor, som skeppskonstruktion etc
• I samband med undervisningstemat Människan och djuren får eleverna erfara sina olika sinnen genom experiment och lekar och därefter beskriva hur de upplever krafter, ljus och ljud i olika vardagssituationer.
• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
Årskurs 5
• Äldre kulturers upptäckter kring tidmätning och astronomi
• Sumerernas användning av 60 som numerisk bas och dess betydelse för vår tidräkning och matematik, ex geometri.
• Babylonernas upptäckter inom astronomi och matematik
• Göra egna tegelstenar i miniatyr och konstruera ziggurat/pyramidbyggen
• Bygga vattenur, vattenpass och egna kompass i samband med perioden om det antika Grekland
• Antikens naturvetenskap och upptäckter inom astronomi och matematik
• Klassiska antika upptäcker och instrument t.ex. Arkimedes princip och Arkimedes skruv
• Tidtagning med olika instrument i samband med idrottens och elevernas egen olympiad
Årskurs 6
• Optik och akustik som egna undervisningsperioder
• Genom experiment och iakttagelse av fenomen förstå hur ljud och ljus uppstår och breder ut sig
• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
• Planera, genomföra, dokumentera och utvärdera experiment och undersökningar i bild och text. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
• I samband med matematikundervisningen dokumentera med hjälp av tabeller
• Experiment med färger, exempelvis studie av prismor och regnbågen och hur man kan göra en egen regnbåge. Bygga kalejdoskop i slöjden.
• Experiment med komplementfärger och efterbilder, skuggningar och mörkerseende
• Undersöka ljus från olika ljuskällor. Konstnärliga övningar kring ljus och mörker och skuggning. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
• Ögats uppbyggnad och funktion, mörkerseende och avståndsbedömning, vad som händer vid trötthet. Experiment med att ta bort ljus, samtal kring solnedgång och varför den röda färgen syns längst
• Kameran och dess funktion t.ex. bygga om klassrummet till en camera obscura
• Experiment med olika ljud, t.ex. bestämma avstånd och riktning med hjälp av ljud
• Experiment med Chladnis klangfigurer
• Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsa
• Örats uppbyggnad och funktion samt talorganets funktion; struphuvud; stämband
• Experiment med elektriska kretsar, batterier, vardaglig elektrisk utrustning, ficklampor
• Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
• I samband med geografiundervisningen och undervisningen om jordens klimatzoner tas väderfenomen och deras orsaker upp, t.ex. olika vindar och vindriktning. Även klimat och miljö och hur olika energianvändning påverkar klimatet tas upp
• I samband med geografiundervisningen behandlas himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra, dag, natt. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
• Samtal om människans livssituation genom historien och dagens användning av satelliter, datorer, mobiltelefoner och människan i rymden, jämförelser med Medeltidens natursyn.
• Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.
Årskurs 7
• Praktiska experiment med stabila, labila och jämnviktslägen och mekanikens gyllene regel
• Renässansens innovationer, bl.a. Leonardo Da Vincis maskiner
• Renässansens innovationer inom astronomi och sjöfart, rita och eller bygga kompass, sextant, kikare
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor
• Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering dokumenteras
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser
• Källkritisk granskning av information som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner
• Astronomiska observation, titta på stjärnhimlen med kikare. Studera månens olika faser
• Tillverka stjärnkartor. Studera och teckna stjärnbilder, placera in dem på stjärnkartan
• Skriva novell baserad på fakta, t.ex. ”Ett rymdäventyr”
• Jordens olika tidzoner
• Mån- och solförmörkelser
• Planeternas och dess banor, andra solsystem och galaxer
• Historiska perspektiv, geocentrisk kontra heliocentrisk världsbild
• Existentiella samtal kring universum, dess uppkomst och eventuellt annat liv i rymden
• Sumererna och andra antika folkslags upptäckter och tankar kring stjärnhimlen.
• Biografier t.ex. Eudoxos , Hypatia, Platons, Anaxagoras, Ptolemaios, Kopernikus, Tycho Brahe, Kepler, Galilei, Newton
• Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
Årskurs 8
• Demonstration av en ångmaskin
• Elektricitetsläran och dess betydelse för utvecklingen av ett modernt samhälle
• Laboration och teori kring elektricitetslära
• Experiment kring elektricitet och värmelära
• Olika mätmetoder och sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar
• Studera sambanden mellan elektricitet och magnetism och hur detta utnyttjas i vardagen
• Experiment med batteriet, generatorn, elmotorn, transformatorn och telefonen.
• Biografier: Galvani, Örsted, Faraday och Edison.
• Övande av ett fenomenologiskt betraktelsesätt, observationer och dokumentation
• Glödlampan
• Energiframställning och förbrukning, olika typer av energi ur ett globalt och individuellt perspektiv
• Hållbar utveckling när det gäller energiförbrukning, uppvärmning av bostäder, tillagning av mat, bränsle till bilar, tåg, flygplan och energi i olika typer av industrier i ett historiskt och geografiskt perspektiv
• Ämnesintegrerat med sinnesläran i biologiundervisningen behandlas hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras, ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan, ljusets utbredning, reflektion och förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
• Eleverna får närma sig olika fysikaliska modeller för att beskriva och förklara t.ex. strålning och elektromagnetik, samt strålningens påverkan på levande organismer. Genom att lyfta fram partikelmodellen kan fasers olika egenskaper och fasövergångar beskrivas. Partiklarnas rörelse och materiens spridning i naturen blir också tydliggjorda i undervisningen.
Årskurs 9
• Hur olika metaller reagerar och uppträder vid värme och kyla, termometern samt värmens inverkan på luft och vatten i naturen
• Lokala väderfenomen och globala, vind- och strömsystem
• Samtal kring förvandlingar mellan olika slags energi, energihushållning och den globala energibalansen, samhällets värme- och energiproduktion ur olika aspekter som effektivitet, ekonomi, miljö, lagring och säkerhet. Samtal om framtidens energi, möjligheter och utmaningar inom området
• Fysiklaborationer som undersöker variablerna tryck, volym och temperatur.
• Samtal kring jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning
• Strålningens påverkan på levande organismer
• Strålning i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur och hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen
• Grundläggande atomlära
• Atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling
• Atomfysik, exempel ur Marie Curies forskning
• Läsa och samtala kring faktatexter och artiklar om aktuella händelser, fenomen eller upptäckter
• Samtala kring modern forskning ex elementarpartikelfysik och nanoteknik och sambandet mellan fysikaliska undersökningar och hur begrepp, modeller och teorier utvecklas. Kan belysas genom olika biografier över naturvetare.
• Samtal och diskussion kring olika teorier om universums i samband med undervisningen i geologi
• I samband med undervisning i ekologi tas olika väderfenomen upp och olika begrepp inom meteorologin
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik
Geografi
Allmänt
Undervisningen i geografi i waldorfskolan syftar till att förmedla en holistisk syn på jorden, där helheten är mer än summan av de enskilda delarna. Förutsättningen för liv på jorden är unik men samtidigt sårbar. Genom att förmedla en upplevelse av jorden som en morfologisk och fysisk enhet, en organism, kan eleverna tidigt utveckla en vördnad inför livet på jorden och ett grundat ekologiskt medvetande.
Det är i samspelet mellan människan och naturen som kulturen uppstår och människors olika geografiska förutsättningar har alltid påverkat den sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen. Bergen, haven, skogen, tundran eller öknen har skapat olika förutsättningar för mänskligt liv. I waldorfskolan studeras ämnet i stark integration med historia, samhällskunskap och religion. Samspelet mellan naturens egna processer och människors verksamheter är centrala inslag i undervisningen. Genom att tidigt lyfta fram samverkan mellan människor på olika platser och med olika kulturella och religiösa traditioner ges incitament för gemenskap och tolerans mellan människor.
Genom att studera naturförhållandena, kommer eleverna kunna förstå mänsklig, social och kulturell mångfald. Det bidrar till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Geografiämnet kan schematiskt indelas i två delar. Den ena aspekten är fysisk- geomorfologisk och beskriver jordens yta och form, dess inre och dess atmosfär på ett systematiskt sätt med ämnesområden som mineralogi, klimat och ekologi. Den andra aspekten är sociokulturell och tittar närmare på människan och hennes påverkan på miljö, och hur skiftande geografiska försättningar påverkar den sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen.
Det är även viktigt att eleverna utvecklar färdigheter som möjliggör en orientering i omvärlden. Exempelvis är det angeläget att eleverna tillgodogör sig en god kartkunskap. Geografiämnet har ett brett spektrum och är i waldorfskolan även integrerat i flera andra skolämnen.
Ämnesutveckling
Genom geografiundervisningen i de lägre årskurserna blir eleverna förtrogna med skolan, med dess omgivningar och med det arbete som människor i skolans omgivningar utför. De får också ta del av skildringar om människors situation i andra delar av världen och hur den miljö vi lever i påverkar kultur och ekonomi. Genom att ta del av högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom utvidgas barnens syn på andra kulturer. Miljöfrågor utgår ifrån elevernas vardag och redan från årskurs 1 lär sig eleverna sopsortering. Användning av miljövänliga material och ekologisk/biodynamisk mat är en självklar del av waldorfpedagogiken. På samma sätt blir frågeställningar kring miljövänliga varor, energihushållning och naturresurser givna ämnen för samtal i klasserna.
Fabler, legender och natursägner utgör berättelseinnehållet under årskurs 2. Här finns rika möjligheter att beskriva landskap och olika geografiska förhållanden och hämta bilder från dåtiden och dra paralleller till nutiden och framtiden. Hur landskapets beskrevs och hur resandet gick till i forna tider är exempel som lätt kan förstås både i dåtida och nutida perspektiv. Genom att utgå från barnens olika skolvägar, kan ett ganska stort område tydliggöras för barnen. Eleverna får utforska skolans närområde och beskriva sina upplevelse både muntligt men också genom med bild och text. På så vis övar de rumsuppfattning, storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt tas upp med eleverna succesivt i samband med den egna skolvägen.
I årskurs 3 integreras geografiämnet framförallt i perioderna om de traditionella yrkena, bonden år, och i berättelser från Gamla testamentet. Målet för undervisningen i perioden om traditionella yrken är att eleverna ska kunna känna till mänsklighetens äldsta yrken och dess betydelse för människornas existens och kulturella utveckling. De ska även ha lärt känna hur naturen och miljön i närområdet använts av människor genom historien, vilka förutsättningar som fanns och som finns för befolkning och bebyggelse, hur arbetsfördelningen sett ut och könsrollernas utveckling som lett vidare till dagens samhälle. Eleverna får lära sig hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt tas upp kortfattat för att sedan repeteras i årskurs 4 i och med historieundervisningen om Norden.
Hur det är att flytta inom ett land och mellan länder, vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser blir tydligast genom att utgå från barnen i klassen. I samband med gruvindustrins framväxt i Sverige kan eleverna få höra om den arbetskraftsinvandring som skedde under 1600-talet av hantverksskickliga valloner och tyskar.
Nuförtiden är det inte ovanligt att eleverna i klassen besökt många olika länder, eller har släkt och vänner som gjort det. Genom att ta upp världen i små och överblickbara portioner, kan eleverna börja få en uppfattning av jorden. Med detta tillvägagångssätt blir jordgloben, kontinenternas och världshavens lägen, namn på länder och platser gripbara.
Den första egentliga geografi- och historieundervisningen tar sin början i årskurs 4 och beskriver hur de första människorna kom till vårt land och hur de levde som jägare, fiskare och samlare. Eleverna får följa utvecklingen från den senaste istiden, via stenåldern, bronsåldern, järnåldern och fram till Nordens kristnande och får höra berättelser om människor som tidigare levde, bodde och verkade i det omgivande landskapet. Genom utflykter i närmiljö får eleverna se spår från den senaste istiden, och bli bekanta med termer som rullstensåsar, förkastningar, urberg och landhöjning m.m. Sverige presenteras ur olika geografiska perspektiv.
Den lokala geografin avslöjar också områdets ekonomiska rötter. Den här aspekten av geografin, som inkluderar mänsklig, ekonomisk och social geografi återkommer som tema genom hela kursplanen och flyter samman med historien. Historiens betydelse för oss har att göra med människor och deras förhållande till sin omvärld. Genom att tidigt lyfta fram samverkan mellan människor på olika platser och med olika kulturella och religiösa traditioner, ges incitament för gemenskap och tolerans mellan människor.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala är en viktig del av geografiämnet. Topografiska och olika tematiska kartor visar på skilda geografiska beskrivningar. Att framställa egna kartor, gärna i olika tekniker, ritade, målade eller tredimensionella modeller i papier-maché är en viktig del av undervisningen. Eleverna får även rita en karta över skolgården och göra en karta över sig skolväg. I samband med
undervisningen i historia kan eleverna få rita en serie historiska kartor, där de kan se hur den närmaste omgivningen förändrats från istiden till våra dagar. Hur urbaniseringen succesivt förtätats och hur viktiga städer vuxit fram. Eleverna får också öva sig att göra inre, mentala kartor. Det är viktigt att eleverna får förståelse för förhållandet mellan naturtillgångarna och människors arbetsliv. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi utgör en viktig grund i ämnet.
Inom ämnet idrott och hälsa får eleverna lära sig ta ut väderstrecken med hjälp av solen och öva sig i att använda kompass och följa en karta. I samband med zoologin får eleverna möta djuren i sina olika livsmiljöer, och genom skildringen av de nordiska djuren lär sig eleverna olika biotoper i Norden.
I samband med geografiundervisningen får eleverna gå igenom några elementära förhållanden som bestämmer klimatet, till exempel nederbörden och temperaturens betydelse. Som utgångspunkt är det bra att använda sig av det lokala klimatet. För att studera det noggrant kan klassen föra väderdagbok under hela läsåret. Nederbördens mängd och form, sol, moln, temperatur och vind kan enkelt skrivas ned i dagboken. När sedan geografiämnet tar upp Europas länder i årskurs 6, har barnen något att relatera till, de kan jämföra med sitt eget klimat och sitt eget väder under olika årstider.
I årkurs 5 handlar geografiundervisningen främst om Norden. Namn och läge på Nordens länder och viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter tydliggör Sverige och dess närmaste grannländer. Eleverna får studera Sveriges och Nordens befolkningsfördelning och dess konsekvenser. Eleverna kan nu använda sig mer av statistik och insamlingar samt mätningar av geografiska data som kan jämföras med övriga Norden. Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap passar bra under botanikperioden. I samband med geografiperioderna tas de mer storskaliga natur- och kulturlandskapen i Norden upp och deras utmärkande drag och utbredning.
Länderna kring Medelhavet lär eleverna känna via historieundervisningen om Egypten och Grekland och detta fungerar som introduktion till geografiundervisningen i årskurs 6. Indien, Persien och Mesopotamien beskrivs också kulturhistoriskt och eleverna får bekanta sig med landskap och klimat i dessa delar av Asien och rita kartor.
I årskurs 6 undervisas både i geografi och geovetenskap. Under geografiperiodens ges en överblick av Europa och en världsgeografisk överblick i samband med periodundervisningen i jordens klimatzoner. I samband med det passar det bra att gå igenom klimatet och de grundläggande skillnaderna mellan kust- och inlandsklimat. I samband med att eleverna ritar Europas kartbild, varvid vattendragen, flodernas källområden och strömmarnas riktning framträder, passar det bra att gå igenom vattnets betydelse och dess fördelning och kretslopp. Insamling och mätningar av geografiska data, som till exempel vattenförbrukning, jämförs med Sverige.
I årskurs 6 beskrivs hela världen genom att studera jordens olika klimatzoner, de arktiska och antarktiska områdena, öknar, stäpp regnskogar mm. I samband med detta skildras vilka djur som lever i vilken miljö, och människans fantastiska förmåga till anpassning, och hur livsvillkoren varierar för oss människor beroende av det klimat och den miljö vi lever i. Geografi är bara inte fysiska kartor utan även är metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera olika information och data, t ex om klimat, hälsa, vatten, mineraler mm. I samband med matematikundervisningen får eleverna göra enklare geografiska analyser.
I geovetenskapen i årskurs 6 får eleverna kunskap om de olika bergartsbildande processerna. Hur jordens historia står ristad i sten, hur jorden ständigt är utsatt för förändring, där berg vittrar och byggs upp på nytt, och där klotets våldsamma inre kommer upp till ytan och ritar om våra landskap.
I årskurs 7 tas världsgeografin upp ur ett nytt perspektiv, ett historiskt-ideologisk. Genom att låta eleverna rita olika typer av historiska kartor, Ptolemaios världskarta, via medeltidens t- kartor där paradiset fått en fysisk geografisk plats, till de första kartor som uppkommer i spåren efter de europeiska upptäcktsresorna, får eleverna konkret uppleva hur synen på världen förändrats över tid.
I samband med Marco Polos resor passar det bra att presentera Kina, och Afrika som kontinent kan beskrivas geografiskt och historisk, både före och efter portugisernas intåg på 1500-talet. I samband med beskrivningen av Afrika är det viktigt att ge en modern bild av kontinenten och visa att det i många länder, vid sidan av fattigdom och konflikter, även finns en stark utveckling av såväl levnadsstandard som demokrati. Det är också helt avgörande att i kulturellt-historiskt perspektiv beskriva världsdelen både norr och söder om Sahara, där de
geografiska förutsättningarna skapat olika typer av kulturer; t.ex. nomadiserande folk och handelscentra i norr och högkulturer med stora städer och utvecklat jordbruk i t.ex Mali. Västafrikas rika musikskatt är värd att låta eleverna få ta del av, musik som inspirerat mycket av den västerländska pop-och rockmusiken. Även Syd- och Centralamerikas utvecklade civilisationer som Maya, Inka och Aztek är kulturer presenteras i anslutning till historieperioden om de europeiska upptäckarna. Då passar det bra att titta närmare på hur länder uppstått och fått sitt namn, t.ex. Argentina som fått sitt namn efter det latinska namnet för silver, argentum, och vittnar om européerna rovjakt på ädelmetall.
I årskurs 8, i samband med historiebeskrivningen av det amerikanska frihetskriget, passar det bra att gå in på USA och Kanada, dess klimat, råvarutillgångar, uppdelning i delstater och ursprungs- befolkning. Beträffande Nord- och Sydamerika är det viktigt att försöka fånga den mångfacetterade karaktären som invandringen av folkgrupper från Europa gav upphov till. Även slavarna och hur de kom till kontinenterna, den senare invandringen från spansktalande grupper och asiaternas invandring bidrog starkt till utformningen av samhället vilket är viktigt att inse för att förstå det politiska läget. Lika viktigt är det att skildra de senaste årtiondenas utveckling i Brasilien och andra sydamerikanska länder, med fattigdom och rikedom sida vid sida. I sammanhanget tas även de naturgeografiska förutsättningar upp som format dessa världskontinenter. Eleverna får också lära sig namn och läge på världsdelarnas länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Det är viktigt att även belysa polarområdena och i sammanhanget diskutera klimatfrågan.
I geografin finns alla möjligheter att förbinda historia med nutid och framtid, att väcka intresse för världen och hjälpa eleverna till ansvarstagande och engagemang. Det är viktigt att förmedla hur sårbara olika områden på jorden är, varför översvämningar, torka, jordbävningar drabbar människor och hur vi kan förebygga risker och vilka intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark som finns.
Ett övergripande tema i årskurs 8 är, under genomgången av de olika kontinenterna, hur olika varor och tjänster produceras och konsumeras, hur varor transporteras och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Likaså migration och urbanisering, samt orsaker till och konsekvenser av detta hör till detta tema.
I årskurs 9 beskrivs världsgeografin ur ett geovetenskapligt perspektiv. Hur bergarter och mineraler bildas, jordens geologiska struktur samt evolutionen och hur den återspeglas i fossiler och naturresurser som olja, gas och kol är centrala teman. De väldiga krafter som utvecklas i samband med jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamivågor blir tydliga med hjälp av t.ex. filmer som dokumenterat händelser de senaste åren.
Studierna i geovetenskap sker bland annat i fält, i skolans närhet eller i någon geologiskt intressant region. Som komplement till den mer teoretiska undervisningen ordnas på många waldorfskolor jordbruks-, trädgårds- eller skogspraktik. Eleverna kan på så sätt få egna konkreta upplevelser av vad det innebär att vårda och utveckla jorden och hur marken och klimatet påverkar ekosystemet. I självständigt gjorda redovisningar lär sig eleverna ordna och systematisera sina kunskaper och att bilda adekvata begrepp.
I årskurs 10 är temat jorden som helhet. Samhälls- och naturorienterande ämnen smälter samman i samhällsbildningarnas, geologins, handelns och kommunikationernas utveckling, i klimatförhållanden, landskapets villkor, råvarutillgångarna och deras beroende av varandra. Praktisk matematik övas i lantmäteri, då klassen åker på lägerveckor och upprättar en riktig karta över ett större avsnitt i geografin under fältmätningsperioden.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Med utgångspunkt i sagor och naturskildringar samtala om landskapstyper och människors olika livsförutsättningar beroende av var de bor.
• Lekar och utflykter i närmiljön
• Följa årstidens skiftningar i naturen och fira av olika årstidshögtider
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, samtal om avfallssortering och miljövänliga material. Källsortering och återvinning, samtala om olika naturresurser
• Återkommande utflykter i närområdet där eleverna får uppleva olika miljö, natur och bebyggelse, titta på vad som finns i närområdet av vattendrag, berg, skogar och slätter.
Årskurs 2
• Lyssna till natursägner och naturberättelser där olika landskapstyper och olika geografiska förhållanden beskrivs
• Lyssna och läsa äldre skildringar där landskapets beskrivs och hur resandet gick till förr i världen
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat, med utgångspunkt i elevernas närmiljö, de får titta närmare på vattendrag, berg, skogar och slätter och samverkan mellan dessa landskapstyper. Eleverna kan t.ex. arbeta med en ”väderdagbok”.
• Beskrivningar av elevernas olika skolvägar och utforskande av skolans närområde
• Övningar kring rumsuppfattning, storleksrelationer och väderstreck och rumsliga begrepp som plats, läge och gräns.
• Helgonlegender och liknande berättelser från Norden, Europa och hela världen som lyfter fram människor och deras liv på andra platser än Sverige
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt tas upp med barnen när de nu börjar kunna ta sig på egen hand till skolan.
• I samband med trafiken samtal om miljö i förhållande till trafik och energiresurser.
Årskurs 3
• Berättelser om mänsklighetens äldsta yrken och dess betydelse för människornas existens och kulturella utveckling, hur naturen och miljön använts av människor genom historien och vilka förutsättningar som fanns/finns för befolkning och bebyggelse.
• I samband med undervisningen av de traditionella yrkena bonde, smed, gruvarbetare, herde, fiskare osv presenteras centrala samhällsfunktioner i dag och vilka yrken och verksamheter som finns i närområdet.
• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens läge på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt länder och platser som är betydelsefulla för eleven, belysas t.ex. genom berättelserna ur Gamla Testamentet, beskrivningar av var människan först började odla och även utgå från elevernas resor i världen och släktingar i världen.
• Beskrivningar om människor på flykt för sin tro, t.ex. i Gamla testamentet, pga. klimatförändringar och krig, och för att söka arbete. T.ex. exemplifieras genom berättelser om hantverkare som kommit till Sverige.
• Samtal och jämförelse med hur människor flyttar i dag, och varför, och hur det kan vara att skapa sig en helt ny tillvaro på en ny plats.
• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen samt människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt och införandet av jordbruk
• Arbetsfördelning mellan män, kvinnor och barn samt klimat och årstiders betydelse i det gamla bondesamhället
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
t.ex vilka matvaror som närodlas och energi förr och nu med utgångspunkt i elementen; vind, sol, vatten och värme från jorden i samband med undervisningstemat bondens år.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur kan man värdera och bearbeta källor och information.
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala och fysiska kartor över närområdet och skolvägar.
• Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns, i samband med undervisningstemat gamla mått då eleverna tar hjälp kroppen för att mäta och sedan övergår till att använda sig av metersystemet
Årskurs 4
• De första människorna och djuren efter istiden och hur människor levde som jägare, fiskare och samlare
• Rullstensåsar, förkastningar, isräfflor, morän, jättekast, grytor, urberg och landhöjning
• Namn och läge på Sveriges landskap, samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Samtal om olika näringar fördelade över landet och skillnaden att köpa närodlad mat eller mat med långa transporter. T.ex. frågeställningar kring skolmaten, vad är närodlat, vad är importerat och vad innebär olika märkningar av matvaror.
• Berättelser i litteraturen om resor genom Sverige
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler, skala, topografiska
• Egna kartor i olika tekniker
• Rita karta över skolgården och över sin skolväg.
• Historiska kartor, urbaniseringen och hur viktiga städer vuxit fram
• Göra inre, mentala kartor.
• Samtal om förhållandet mellan naturtillgångarna och människors arbetsliv.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi
• Väderstrecken med hjälp av solen, använda kompass, följa en karta.
• I samband med zoologin beskrivs djuren i sina olika livsmiljöer, biotoper i Norden.
• Väderdagbok, nederbördens, sol, moln, temperatur och vind
Årskurs 5
• Nordens geografi, naturtyper, naturtillgångar, öar, vatten, berg, regioner, orter, kultur
• Norden och dess olika naturresurser och de geografiska förutsättningarna för dessa. Vattnets betydelse för människor och djur
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp, i årskurs 5 läggs fokus ligger på Norden och dess olika naturresurser och de geografiska förutsättningarna
• Minoritetsbefolkning i Norden, samekultur, språk, sånger, dikter, myter,
• Sveriges och Nordens befolkningsfördelning och dess konsekvenser
• Kartor i olika tekniker
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap passar bra under botanikperioden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor, t.ex. ämnesintegreras mellan, geografi, idrott och matematik.
• I historieundervisning rita kartor över Indien, Egypten, Arabiska halvön, Irak, Iran, Grekland
• Indien, Persien och Mesopotamien, kulturhistoriskt landskap och klimat i dessa delar av Asien
Årskurs 6
• Geologi, bergartsbildande processer
• Jordytan hur den formas och ständigt formas om och hur människor anpassar sig till olika markytor. Konsekvenser av de processer som omformar jorden, t.ex. plattektonik
• Den europeiska naturen – och kulturlandskapen. Processer bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser i samband med temat klimatzoner då samspelet mellan naturgeografi och meteorologi behandlas, och under geologiperioden då jordens inre och yttre formande processer lyfts fram.
• Europas geografi, klimatet, naturresurser, kultur och klimat
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till.
• Namn och läge på Europas länder samt viktiga öar, vatten. Berg, regioner och orter.
• Fördelning av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
• Vattnets betydelse och dess fördelning och kretslopp.
• Insamling och mätningar av geografiska data, som till exempel vattenförbrukning, befolknings fördelning, olika geografiska mätmetoder i samband med matematikundervisningen. GPS och GIS.
• Jordens olika klimatzoner, ex arktiskt och antarktisk, öknar, stäpp och regnskogar.
• Djur i sina olika miljöer, ursprungsbefolkningar och minoritetsfolk, kultur och språk t.ex. nomadfolk, inuiter, olika typer av jordbrukare, samlare, indiansamhällen etc
• I samband med temat klimatzoner lyfts människors ojämlika levnadsvillkor fram t.ex. olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Kan t.ex. belysas genom frågeställningar kring skolmaten, vad är närodlat, vad är importerat och vad innebär olika märkningar av matvaror.
• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, belyses i samband naturgeografin
• Excision/klassresa till mineralrikt område, ex Bergslagen, Utö i Stockholms skärgård
Årskurs 7
• Världsgeografin ur ett historiskt-ideologisk perspektiv
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Rita olika typer av historiska kartor, Ptolemaios världskarta, via medeltidens t-kartor
• I samband med kulturhistorieperioden då kartans utveckling och människors upplevelse av världen belyses får eleverna öva sig i topografiska och olika tematiska kartor och lära sig hur kartor byggs upp med gradnät, färger, symboler etc
• Jämföra med dagens kartor och hur geografisk data kan presenteras med ny teknik och hur data som klimat, hälsa och handel presenteras genom geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
• Göra en egen jordglob av en ballong och tidningspapper, tredimensionella kartor av kontinenter. I samband med det övas namn och läge på världsdelar, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter osv
• Europa före och efter de stora upptäcktsfärderna och hur människors livsvillkor förändrades • Marco Polos resor till Kina och Japan, dessa länders kultur och geografi
• Afrika geografiskt och historisk, både före och efter portugisernas intåg på 1500-talet
• Språk, historia, naturresurser, kultur, klimat och befolkning
• Olika afrikanska kulturers musik, sånger etc
• Kontinentens utveckling världsdelen både norr och söder om Sahara
• Nomadiserande folks kultur, mat, traditioner, ex laga mat från Marocko
• Historiska högkulturer i exempelvis Mali, Kenya och Etiopien
• Syd- och Centralamerika, civilisationer som Maya, Inka och Aztek, spanskan och portugisiskans intåg, immigration i dag
• Matlagning med endast s.k. kolonialvaror
• Dansa tango och samba
Årskurs 8
• Världsgeografi i ett ekonomiskt perspektiv
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kolonialismens konsekvenser för ursprungsbefolkningen och olika typer av migration och urbanisering samt hur jordens befolkning är fördelat över jorden i dag.
• Betydelsen av nya råvaror och handelsvägar och hur människors försörjning och handelsmönster förändrats
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
• Jordbruksreformer, uppfinningar och befolkningsexplosion i Europa
• Samtal om den stora utvandringen till Amerika, immigration, integration och segregering
• Vilhelm Mobergs böcker om utvandrarna
• Sydamerika, USA och Kanada, dess klimat, råvarutillgångar, uppdelning i delstater och ursprungs- befolkning
• Oceaniens geografi, kultur, historia, klimat, befolkning
• Samtal om miljö och klimat, översvämningar, torka, jordbävningar
• Samtal om intressekonflikter om naturresurser
• Samtal om fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, klimat och naturresurser och fattiga och rika delar av världen.
• I samband med samhällskunskapsundervisningen göra fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
Årskurs 9
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna
kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Världsgeografin ur ett geovetenskapligt perspektiv
• Bergarter och mineraler, jordens geologiska struktur och evolutionen, fossiler och naturresurser som olja, gas och kol
• Jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamivågor, plattektonik, samtal om sårbara platser t.ex. översvämningsrisk, jorderosion och hur naturkatastrofer kan förebyggas
• Fältstudier för att leta mineraler
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
• Jordbruks-, trädgårds- eller skogspraktik
• Ekologi och hållbar utveckling, förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel
• Samtal och diskussioner kring rättigheter och rättskipning och hur samhällets resurser fördelas och vikten av att skapa ett hållbart samhälle och vilka intressekonflikter om naturresurser som kan uppstå
Hem- och konsumentkunskap
Allmänt
Det vi kallar vårt hem ser olika ut i olika kulturer och har sett olika ut genom historien. För bara 150 år sedan bodde de flesta svenskar i storfamiljer, idag är ensamhushållen vanligast. Kärnfamiljen som varit en viktig konsumentgrupp under 1900-talet är inte längre normen, nya former av familje- och hushållsbildning blir allt vanligare. Familjebegreppet vidgas genom bonusföräldrar, extravuxna, halv-och bonussyskon, och sättet att umgås inom hem och hushåll förändras hela tiden. Vår måltidskultur förändras ständigt, nya smaker och råvaror introduceras i vår allt mer globaliserade värld. Vilken typ av hushåll vi ingår i och vilka mat-, städ-, och konsumtionsvanor vi har varierar också genom livet. Det är därför viktigt att undervisningen i hem- och konsumentkunskap aldrig blir normaliserad, utan ständigt utgår ifrån olika familje– och konsumtionsmönster. Det är också viktigt att undervisningen alltid utgår i från ett jämställt perspektiv där inget annat än genusneutralitet råder. Alla elever oavsett kön, klass och etnicitet ska genom undervisningen ges verktyg och kunskaper på lika villkor, så att de kan skapa sig en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Genom att verka för att eleverna som vuxna konsumenter ska kunna göra fria och medvetna val, blir ämnet mycket mer än att lära sig laga mat, tvätta och städa.
Undervisningen i hem- och konsumentkunskap sker i en process där tanke, sinnesupplevelser och handling samverkar. Genom att eleverna får följa en förädlings- eller tillagningsprocess från råvara till färdig maträtt eller produkt utvecklas förmågan att planera, använda sinnen såsom doft, känsel och smak samt händernas hantverksmässiga skicklighet. Denna kunskapsprocess exemplifieras genom förädlingen från säd till bröd och från sådd och skörd av grönsaker till en färdig måltid.
Genom hela skoltiden är det viktigt att levandegöra historie-, samhälls- och geografiundervisningen genom att laga mat från olika länder, och låta eleverna ta del av och reflektera kring matvanor och traditioner inom olika kulturer. Genom att utgå ifrån ett globalt och ekologiskt perspektiv betonas vikten av att vara en medveten konsument och på vilket sätt man kan påverka som konsument.
Ämnesutveckling
I de lägre årskurserna integreras hem- och konsumentkunskap i övrig undervisning. Allt ifrån sagans fantastiska bildvärld som i Bord duka dig! till mer vardagsnära saker som att hjälpa till att duka, städa klassrummet och samtala om bordsskick. Undervisningen utgå ifrån det som ligger närmast barnen själva, som matsäcken till utflykten, vikten av att tvätta händerna innan lunchen och samtal om olika typer av mat. I waldorfskolan betonas måltidens betydelse för gemenskap vilket gör rutinerna kring skollunchen extra viktiga.
I årskurs 3 sker en omfattande genomgång av olika traditionella yrken och i samband med det får eleverna en inblick olika sysselsättningar som människan ägnat sig åt genom historien, jägarens, fiskarens och bondens näringar lyfts t.ex. fram. Eleverna får också ta del av beskrivningar om hur människan gick från att vara jägare och samlare till att börja bruka jorden och bli bofast. I detta sammanhang är de viktigt att ur ett genusperspektiv belysa arbetsfördelning, där kvinnors ställning i samhället varierat genom historien. Kvinnornas osynliga arbete genom historien behöver synliggöras. I temaundervisningen om olika historiska yrken får eleverna själva prova olika sysslor. I temaundervisningen bondens år finns många moment av hem- och konsumentkunskap. I barnens periodhäften beskrivs livet på bondgården både förr och nu. Här kan även recept samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning finnas med samt hur bakning och matlagning går till. Eleverna få också baka och bereda mat och då planera sitt bak så att de vet vilka redskap som skall användas osv.
Det är viktigt att både beskriva bondens arbete förr i tiden och hur det ser ut idag. Inom temat kan eleverna själva få arbeta praktiskt och närma sig ämnet på ett konkret och handfast sätt. Många waldorfskolor låter eleverna i årskurs 2 bereda jorden och så på våren. Lagom till Mikaelifirandet i september på hösten i årskurs 3 kan årstidsbordet i klassrummet bli förvandlat till ett riktigt skördebord. När de egenodlade grönsakerna ska tillagas får eleverna planera och organisera arbetet. I samband med det går man igenom redskap och utrustning som kan användas. Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel är också ämnen som berörs i undervisningen.
Eleverna kan också få ta del av ull- och linberedning och inom hantverksämnet belyses hur människor traditionell använt sig av olika material vid tillverkning av kläder. På många skolor får eleverna växtfärga garn och virka mössor, karda och spinna och därefter väva ett mindre bruksföremål.
I årskurs 4 och 5 integreras hem- och konsumentkunskap i övrig undervisning och förekommer i regel inte som enskild timme i veckoschemat utan mer som inslag i periodundervisningen. Till exempel kan typiska maträtter från olika landskap i Sverige och Norden lagas inom temat geografi, mat från Indien och Grekland tillagas i historieundervisningen osv. Fortsättningsvis läggs stor vikt vid gemenskapen och trivseln vid skollunchen samt ordningen i klassrum och övriga skolutrymmen. Eleverna får sopsortera och i samband med beredning av mat samtala om vikten av hygien och hur förvaring av livsmedel har varierat genom historien. I årskurs 4 får eleverna laga mat och baka bröd på stenåldersvis eller så som vikingarna gjorde t.ex. baka flatbröd och koka fisk i kokgrop. Saltets betydelse för förvaring av mat blir också belyst under historieperioden. I samband med temat antika Grekland om Rom tas olika konserveringsmetoder upp och sätt att få bröd att jäsa. I historieundervisningen får eleverna lära sig om romarrikets matvanor och medeltidens viktigaste näringsämnen.
I svenskundervisningen kan skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation exemplifieras, vidare får eleverna undersöka hur olika varor marknadsförs och lära sig om olika märkningar. I waldorfskolan ämnesintegreras hem – och konsumentkunskap med t.ex. matematikundervisningen från årskurs 6 när det gäller att planera sin hushållsekonomi och göra en hushållsbudget.
I samband med temaläsningen om de stora upptäcktsresorna i årskurs 7 ges exempel på kolonialvaror, inte minst betonas hur jakten på olika lyxvaror som socker, kaffe, te, kryddor och siden drivit på den globala utvecklingen. Skillnaden mellan råvaror och processade varor lyfts fram och hur olika handelsvägar uppstått och vilken betydelse de fått. Valuta och handel och sambandet mellan tillgång och efterfrågan konkretiseras.
Kemiperioden i årskurs 8 kan delvis integreras med hem-och konsumentkunskapen då t.ex. livsmedelskemi där näringsämnenas hantering, kvalitet, och hälsoaspekter tas upp. Vatten, kolhydrater, sockerarter, fetter, vitaminer, mineraler och proteiner bildar stommen i det vi äter och eleverna får arbetar praktiskt med ämnet genom olika laborationer. Undervisningen i näringskemi knyter an till de praktiska tillämpningar som naturvetenskapen har i vårt samhälle. Eleverna får studera ekologiska perspektiv och miljökonsekvenser som det moderna samhället medfört genom olika projektarbeten, som att följa en varas väg från framställning till konsument.
I hem- och konsumentkunskap i årskurs 8 får eleverna bereda olika råvaror och laga mat. Eleverna gör jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning och skapar egna recept. De bakar och lagar mat med olika metoder och studerar hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
Inom ämnet skildras mat- och måltidshistoria. Eleverna får också samtala om vikten av en hälsosam kost. I vår tids matkultur med kontrasten mellan fast-food- och slow-food-trenden, kan även den senare vara ett intressant samtalsämne.
I den mer teoretiska delen av undervisningen får eleverna gå igenom planering och organisation av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Under undervisningstematiken ekonomisk historia är det naturligt att ta upp ungas privatekonomi i dag till exempel handel över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Undervisningen belyser också hushållets ekonomi, olika kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter. Konsumenternas rättigheter och skyldigheter och hur reklamen och medierna påverkar människors konsumtionsvanor är viktiga frågor att samtal kring.
Ytterligare en aspekt av ämnet är att låta eleverna titta närmare på hur livsmedel produceras och transporteras och hur detta påverkar miljö och hälsa. Livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet är också ett viktigt tema inom ekonomisk historia. Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv, aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa blir belysta ur ett historiskt perspektiv för att eleverna ska få en bättre förståelse för hur vårt samhälle ser ut i dag. Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse tas kanske framförallt upp i samband med geografiundervisningen, men det kan även lyftas fram inom i religionsämnet.
En mer praktisk del av undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap är tvätt, strykning och rengöring och olika rutiner och metoder för detta.
De frågeställningar som lyfts fram inom ämnet hem-och konsumentkunskap handlar i slutändan om hur vi vill leva våra liv, ur ett globalt, etniskt och jämställt perspektiv. De val vi gör varje dag, som konsumenter i de mest vardagliga situationer, kommer att på ett eller annat sätt påverka inte bara oss själva utan också vår omvärld. Genom hela elevernas skoltid, även på gymnasiet, hålls dessa viktiga frågeställningar levande.
Exempel ur undervisningen årskurs 1 – 9
Årskurs 1 – 2
• Städa klassrummet
• Förbereda inför lunch
• Duka
• Samtala om bordsskick och olika typer av mat och vad en näringsrik måltid kan bestå av • Bereda jorden och så våren inför att skörda på hösten i årskurs 3
• Sopsortering
Årskurs 3
• Traditionella yrken och näringar; jägare, fiskare, bonde
• Arbetsfördelning i hemmet, traditionell och i dag
• Barnens roll/uppgifter i historien
• Redskap inom olika näringar, även redskap för tillagning av råvaror
• Skörda, t.ex. mala mjöl på handkvarn och baka bröd av egenmald säd
• I samband med temat Bondens år t.ex. kärna smör, sylta, göra mos och safta, göra färskost, mjölksyrade grönsaker, torkade äppelringar
• Recept, mått och enheter hur man följer ett recept och viktiga begrepp för bakning och tillagning
• I samband med temat Bondens år och i slöjdundervisningen karda, spinna, växtfärgning, sticka/virka/väva, arbeta med halmslöjd
• Sopsortering
• Samtala om vad måltiden betytt för gemenskapen i ett hushåll, olika typer av måltider och måltidstraditioner
• Planering och organisation av olika uppgifter i hemmet och rent praktiskt vid tillagning
Årskurs 4
• Matvanor i Norden under stenåldern och vikingatid
• Beredning av mat och klädestillverkning under stenåldern och vikingatid t.ex. baka flatbröd, bereda mat i kokgrop
• Samtala om vilka råvaror som fanns under stenåldern och vikingatid och göra utflykter där man endast har de råvaror som fanns då med i matsäcken
• Samtal om saltets betydelse förr i världen för konservering av mat
• Arkeologiska fynd kring hem och hushåll i Norden och i samband med de samtala om vad olika källor och fynd egentligen kan säga oss om livet förr
• Handel och utbyte av varor under vikingatid
• Viktiga näringsämnen under stenålder, vikingatid
Årskurs 5
• Råvarutillgång och olika matvanor och mattraditioner i Norden
• Tillaga mat från de olika nordiska länderna
• Agrarsamhällets utveckling, nya grödor, djurhållning och kläder inom flodkulturerna i Asien och Nordafrika
• Maträtter och matkultur från Grekland och antika Egypten
• Kvinnors och barns uppgifter och position Medelhavsområdet under antiken, och i Indien förr och nu
• Indisk matlagning och i samband med det samtal om hur mat från olika delar av världen påverkat och förändrat våra mattraditioner i modern tid, även samtal om olika högtider och hur de firas
• I samband med temat antika Grekland tas olika konserveringsmetoder upp och även sätt att få bröd att jäsa
Årkurs 6
• Antikens kultur och samhällsliv, matvanor och arbetsfördelning
• Medeltidens handelsplatser
• Medeltidens hem- och hushåll, hygien
• Marknadsekonomins uppkomst
• Historiska berättelser om matlagning, byteshandel, arbetsvillkor och hygien.
•Hur hänger det ihop med dagens liv, ekonomi, sparande och konsumtion?
• I samband med undervisningen i svenska tas objektiv konsumentinformation upp och exemplifieras kontra reklam, även källkritik och vad är miljömärkning och annan märkning av varor betyder
• Samtal om livsstil och hälsa och hur olika konsumtionsmönster påverkar miljö och konsumentansvar, bl.a. återvinning av varor och förpackningar och hur man förhindrar matsvinn
• Samtal om arbetsfördelning i hemmet
• Europeiska matvanor, traditioner och högtider i samband med geografiundervisningen
• Ämnesintegrerat med matematiken tas hushållets ekonomi upp t.ex. kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter. Även jämförelser i pris mellan olika varor och vikten av en hushållsbudget. I samband med statistik och procenträkning undersöka jämförpriser och genom jämförelsen av olika varor tala om vikt, längd och rymdmått och undersöka i vilka mått olika varor säljs.
Årskurs 7
• Kolonialvaror
• Lyxvaror som socker, kaffe, te, kryddor och siden
• Skillnaden mellan råvaror och processade varor
• Nya handelsvaror och konsumtionsmönster i och med kolonialiseringen under 1600-1700 talet
• Valuta och handel och sambandet mellan tillgång och efterfrågan
• I samband med undervisningen i biologi om kroppens organ belysa vikten av näringsrik kost, motion och hur man komponerar en näringsrik måltid. Även lyfta fram olika ”inne”-dieter och vad forskningen säger om dessa.
Årskurs 8
• Näringskemi
• Vatten, kolhydrater, sockerarter, fetter, vitaminer, mineraler och proteiner
• Matlagning och hantering olika livsmedel, praktiskt
• Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet, redskap och utrustning i köket • Mattransporter, odlingsmetoder och hälsoeffekter, teori
• Tvätt, strykning och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta
• Ekologiskt perspektiv och miljökonsekvenser studeras
• Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning
• Redskap och teknisk utrustning som användas vid bakning och matlagning
• Tillagning och förvaring av livsmedel, beräkning av mängder och komponera egna recept
• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande
• Hur måltider kan komponeras efter olika behov, vikten av hygien och vilka råvaror som bör skiljas åt vid beredning
• Triangelhandel
• Nya handelsvägar och konsumtionsmönster
• Globaliseringen, ekonomiska frizoner
• Privatekonomi och konsumentansvar
• Samtal och reflektion kring jämställdhet i hem och hushåll, och olika typer av familjebildning
• Hur arbetet kan fördelas, planeras och organiseras i hushållet generellt och vid beredning av mat specifikt
• Mat- och måltidshistoria. Samtala om vikten av en hälsosam kost. Vår tids matkultur med kontrasten mellan fast-food kan även slow-food-trenden
• Konsumentkunskap, konsumenternas rättigheter och skyldigheter och hur reklamen och medierna påverkar människors konsumtionsvanor.
• I samband med undervisningen i ekonomisk historia samtal om ungas privatekonomi i dag till exempel handel över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
Årskurs 9
• Ämnesintegrerat med matematik och samhällskunskap tas hushållets ekonomi upp, hur kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter beräknas
• I samband med samhällskunskapen diskuteras konsumenternas rättigheter och skyldigheter, hur vi påverkas av reklamen och medierna, människors konsumtionsvanor. EU-lagstiftning på konsumentområdet. Ställningstaganden vid val av varor och tjänster.
Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv
• I samband med undervisningen i ekologi diskuteras närproducerade livsmedel och transport av livsmedel och djur. Återvinning, ekologi och hållbar utveckling
Historia
Allmänt
Varje människas förståelse av sig själv är nära sammanlänkad med våra gemensamma berättelser om oss själva. Unikt mänskligt är att kunna reflektera över vilka vi är och varifrån vi kommer, så att vi också kan göra oss en föreställning om vart vi är på väg. Förståelsen av det förflutna påverkar därför vår upplevelse av samtiden och våra val inför framtiden. En av skolans viktigaste uppgifter är därför att ge eleverna möjlighet att utveckla ett historiskt medvetande. Historieämnet har alltid haft en central roll i waldorfskolans kursplan. Berättelsen om människan är en berättelse som utvecklar sig, från sagor och myter i de lägre årskurserna till en fördjupad förståelse för faktiska skeenden och historiska data i de högra årskurserna. Endast genom en fördjupad förståelse för historiska sammanhang kan eleverna få redskap att förändra vår egen tid.
I få andra ämnen är ett källkritiskt förhållningssätt lika grundläggande som inom historieämnet. Genom studiebesök och utflykter får eleverna bekanta sig med olika arkeologiska fynd och integrerat i svenskämnet läsa och diskutera olika historiska källor som urkunder, originalkällor och ögonvittnesskildringar. Det är också av avgörande betydelse att eleverna får ta del av och jämföra historisk forskning och historiskt förhållningssätt under olika tidsepoker och se hur den historiska beskrivningen färgats av den tid den är sprungen ur. Ett exempel är hur den historiska bildningsdiskursen i det närmaste förtigit kvinnohistorien. Därför är det av avgörande betydelse att eleverna får tillgång till en historieundervisning som skildrar hela mänsklighetens historia, oberoende av kön, klass och etnicitet. En annan aspekt som är viktigt att lyfta fram i undervisningen är bruket av historieskrivning. Vår historieskrivning är inte bara färgad av tidsandan, den används också av samtiden för att påverka och argumentera i olika frågor.
Det är viktigt att historieundervisningen ger kunskaper och fördjupad förståelse om gångna tider och skeenden som kan fungera som gemensamma referenspunkter i livet. Referenspunkter som varje människa kan mäta sig mot. Skildringar av färgstarka historiska personligheter inspirerar var och en av oss att aktivt gripa in i världen här och nu, och ger oss en insikt om att inte bara mänskligheten utan varje individ står mitt inne i en ständig utveckling.
Ämnesutveckling
Under sitt första skolår möter barnen historiska förlopp i den mytiska berättelsen. Dessa berättelser ger dem arketypiska bilder av mänskliga relationer, livsvägar och utmaningar och barnen blir familjära med äldre tiders sociala relationer. I årskurs 2 får eleverna möta fabelberättelser och skildringar av naturen, och genom att lyssna på legender får de ta del av olika människoöden. Legenderna presenteras inte som historiska fakta men är berättelser som är placerade i tid och rum. Helige Franciskus eller heliga Birgitta är exempel på personer som kan sättas in i ett konkret historiskt sammanhang. Så ger myter och legender barnen en första ingång till historieämnet och tillsammans med fablerna ett underlag till existentiella och moraliskt etiska samtal. Eleverna ges därigenom möjlighet att fundera över sin roll i världen och hur enskilda människors handlingar får konsekvens framåt i tiden. I samband med dessa beskrivningar berörs även den antika världens gudar och hjältar i jämförelse med gudsbilden i vår tid.
I årskurs 3 delas berättelseinnehållet på ett mer tydligt vis in i ett mytologiskt berättande, där t.ex. Gamla testamentet och den judiska mytologin lyfts fram, och ett mer faktabaserat berättande som handlar om hur människan på olika sätt har brukat och kultiverat jorden. Eleverna ges möjlighet att ta del av konkreta skildringar av hur olika hantverkare arbetat och får själva prova att smida, odla, mala säd etc. Genom att beskriva hur t.ex. jordbruket har utvecklats får eleverna en konkret känsla av tid och rum. Under det att eleverna får vara med och utforma någon typ av husbygge ges de tillfälle att reflektera över och diskutera hur människor genom historien skapat sina boplatser. Stenåldershus och de första boplatserna under brons- och järnåldern jämförs med dagens bebyggelse, och skillnaden mellan landsbygd och stadsmiljö lyfts fram. De får också möta skildringar av hur människan gått från nomadiserande till att bli bofast och introduceras i tidsbegrepp som stenålder, bronsålder och järnålder. Genom utflykter i närområdet introduceras eleverna i hembygdskunskap och kan se spår av forntiden i närmiljön. I samband med detta får eleverna bekanta sig med begrepp som skriftliga och muntliga källor och fynd. I undervisningen kring de traditionella yrkena tar eleverna del av skildringar av livet förr i litteratur och film och samtalar om sin egen familjehistoria och släkts ursprung. De kan t.ex. rita ett släktträd, eller dela med sig av minnen från äldre släktingar. Ämnesintegrerat med svenskundervisningen lyfts också olika språkbruk fram som vittnar om äldre tider.
I årskurs 4 får eleverna arbeta med svensk historia från istiden fram till Nordens kristnande. De får fördjupa sina kunskaper kring stenåldern, bronsåldern och järnåldern genom att teckna av olika fynd och redskap, hällristningar och runstenar och göra exkursioner och studiebesök. I samband med beskrivningen av vendeltid och vikingatid då nordmännen reste både i öster- och västerled, får eleverna fördjupa sig i handelns betydelse. De får t.ex. ta del av olika fynd som europeiska mynt och små buddhastatyetter som dykt upp i Skandinavien, och får höra om de avtryck som vikingarna gjort utanför Norden, t.ex. runklottret i Hagia Sofia i Istanbul. Den nordiska mytologin och dess spår i t.ex. ortsnamn och veckodagar lyfts också fram i undervisningen. Under denna tidepok uppstår också den första statsbildningen i Sverige. Kvinnans och barnens plats under vikingatiden belyses också.
På samma vis skildras i årskurs 5 och 6 historiska högkulturer som antika Indien, Persien, Mesopotamien, Egypten, Grekland och Romarriket mot en fond av mytologi och religion.
Tematiken kring upptäcktsresor ämnesintegreras och fördjupas gradvis under årskurs 4 – 6. I samband med nordisk mytologi läggs tonvikten vid vikingarnas upptäcktsfärder i både väster- och österled, och hur man finner vägar till Kaspiska havet och Svarta havet genom Ryssland. Gårdarike, Novgorod, ruser, slaver, Harald Hårdråde och Ibn Faland är exempel på intresseväckande biografier. I årskurs 5 betonas Alexandertågen i samband med tema Grekland, och i geografiundervisningen som fokuserar på Nordens geografi ges exempel på norska upptäcktsresande som Nansen, Amundsen och Thor Heyerdahl. I årskurs 6 beskrivs romarrikets upptäckter i Nordafrika, Levanten, Västeuropa och Britannien, och i geografiundervisningen där Europa står i centrum, kan eleverna t.ex. få ta del av beskrivningar av nederländska hamnar under 1600-talet som tog emot skepp med varor från Nya världen.
I årskurs 5 fördjupas förståelsen för hur människan gick från nomadiserande till jordbrukande genom att de tidigare flodkulturerna i Indusdalen, Mesopotamien och Egypten skildras ingående.
Ämnen som historia, religion, samhällskunskap och geografi integreras. Bild och hantverk blir också viktiga så att eleverna konstnärligt kan närma sig de olika historiska epokerna. De kan t.ex. få gjuta i tenn, göra lerkrukor, smida vikingasmycken, knivar och spännen i årskurs 4, och göra gipsreliefer, torka lera till egna tegelstenar och skapa vattenur i årskurs 5.
Demokratins födelse i Grekland och hur den sedan utvecklas under Rom som republik, skildras konkret genom olika former av dramatiseringar och rollspel. För eleverna som är på väg in i tonårstiden kan det vara extra välgörande att få möta romarrikets republikanska styrelseskick och på så vis få en tillgång till en tydlig modell för att uttrycka åsikter.
Antiken är en viktig period rent idéhistoriskt, samtidigt är det är angeläget att i undervisning även lyfta fram de väpnade konflikter som fick vittgående konsekvenser för samhällsutvecklingen runt i Medelhavsregionen. Grekernas konfrontation med Perserriket, Alexanders fälttåg, de puniska krigen och slutligen Pax Romana och den romerska kejsartidens utvidgning av sitt imperium norrut tillhör den historiska allmänbildningen. I samband med historieundervisningen i årskurs 6 passar det bra att lyfta fram olika historiska personer och se hur skildringen av dess har växlat under olika tider och i olika kontexter. Skillnaden mellan framställningen av män kontra kvinnor blir slående. Ett bra exempel är historieböckers, romaners och populärkulturens skildring av Drottning Kleopatra i förhållande till Julius Ceasar och Markus Antonius.
I årskurs 6 får eleverna även följa övergången från antiken via folkvandringstiden till medeltiden. Förutom att skildra människors vardag på ett så konkret sätt som möjligt är det viktigt att eleverna ges möjlighet att diskutera det medeltida samhällets historiesyn. Eleverna bör nu få en förståelse för hur samhällets syn på sin egen historia är en gestaltande kraft i sig.
I samband med temat nordisk medeltid ges viktiga historiska kvinnogestalter utrymme. Häxprocesserna kan belysas genom ungdomsanpassad litteratur. Eleverna får också med avstamp i Kalmarunionen en översikt över hur Östersjöområdet utvecklats, med handelsförbindelser och avtal. Hansatiden och sjöfartens utveckling skildras fram till våra dagar. I samband med detta utvidgas tidsbegreppen vikingatiden och medeltiden med stormaktstiden och frihetstiden.
I samband med religionsundervisningen får eleverna höra om reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa, ett tema som fördjupas ytterligare under årskurs 7 och 8. Kristendomens utveckling under medeltiden tillsammans med utvecklingen av handeln leder fram till ett helt nytt statsskick. Parallellt ges eleverna i årskurs 6 även möjlighet att stifta bekantskap med islam och den islamska världens utveckling under samma tidsepok. Afrikas historia både söder och norr om Sahara blir en bra grund till förståelsen för den relativt snabba utvecklingen av islam. Korstågen, dess orsaker och konsekvenser är viktiga och lyfts fram i sammanhanget. Även det osmanska riket belyses.
Ämnesintegrerat med samhällskunskapen får eleverna i årskurs 6 ta del av en historisk återblick över framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
I årskurs 7 har eleverna tagit steget in i tonåren och hos en del väcks en lust att ifrågasätta vuxenvärlden och ”gamla sanningar”. I historieundervisningen ges förebilder genom de stora upptäcktsfärdernas centralfigurer. Marco Polos, Columbus och Magellans biografier är spännande och engagerande för sjundeklassare. Genom renässansens mästare får eleverna möta förnyelse och utveckling av gamla ideal, och det är lätt att som tonåring att identifiera sig med reformationens ifrågasättande av det gamla. Även om få kvinnor reste ut som upptäckare under 1500-talet så finns det många intressanta kvinnor under renässans, både som makthavare, konstnärer, författare och kompositörer.
I samband med Marco Polos resor och den kinesiske upptäckaren Zheng Hes sjöfärder belyses Kinas och Japans historia. Maya-, inka-, och aztekkulturen och deras historia är teman som tas upp i samband med genomgången av spanjorernas och portugisernas kolonialisering av Sydamerika.
Det är viktigt att historiska skeenden följer kronologiskt, samtidigt som händelser i historien bör relateras till liknande händelser i elevernas konkreta vardag. Det är också betydelsefullt för eleverna att få ta del av hur idéer och samhällssyn utvecklas över tid. I samband med detta ges eleverna möjlighet att utveckla förmågan att värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap, t.ex. kritiskt granska hur historielitteraturen valt att skildra de stora upptäcktsresorna.
I takt med att världen förändras, förändras också synen på människan och hennes förmåga att skapa sin egen tillvaro. I reformationens spår följer nationalstaternas uppkomst och eleverna får i historieundervisningen möjlighet att jämföra Wasa-ätten i Sverige med Tudorätten i England. Inom båda kungahusen finns viktiga drottningar att lyfta fram och beskriva, t.ex. den polska prinsessan Katarina Jagellonica som gifte sig med Johan III och fick ett stort inflytande på den svenska historien, och naturligtvis Drottning Kristina. Tudorätten har sin motsvarighet i Drottning Elisabeth som är en av historiens viktigaste personer. I sammanhanget är det också spännande att lyfta fram Henrik VIIIs gemåler, de var alla inflytelserika kvinnor och har alla fascinerade levnadsöden.
I årskurs 8 behandlas den s.k. industriella revolutionen som på ett genomgripande sätt omskapade världen. Det kan vara en helt omvälvande insikt för en 14-åring att få ta del av hur vi människor med våra sinnen kan betrakta världen, genomskåda naturlagarna och slutligen utnyttja naturens inneboende krafter. Uppfinningar som förändrade jordbruket, textilindustrin och transportväsendet, upptäckten av ångkraften och elektriciteten samt utvecklingen inom kemin och medicinen förändrade människans sociala situation i grunden. Att som 14-15 åring få uppleva vad människan faktiskt är kapabel till är både inspirerande och omvälvande. Samtidigt måste industrialismens negativa verkningar belysas, så som rovdrift av gemensamma resurser, miljöförstöring och en ojämn fördelning av världens tillgångar. I årskurs 8 bör eleverna ges tillfälle att diskutera frågan om varje enskild människas ansvar inför framtiden.
Den industriella revolutionen förändrar människors livsvillkor. I flera länder sker också en dramatisk förändring av statsskicket, som den amerikanska revolutionen och franska revolutionens rop på frihet, jämlikhet och broderskap.
När det gäller svensk historia skildras 1600-talets stormaktstid. Det 30-åriga kriget, dess orsaker och konsekvenser, och hur vardagen kunde se ut för de allra flesta svenskar under 1600-talet. I samband med undervisningstemat den industriella revolutionen beskrivs befolkningsökningen under 1800 – talet i Sverige, utvandringen till USA, Sveriges demokratiseringsprocess, folkrörelsen, folkhemmet, arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen och kvinnorörelsen. Viktiga frågeställningar som behandlas i samband med detta är den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. Nationalismens utveckling behandlas också och i sammanhanget belyses olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen
I årskurs 9 sammanfattas historien från forntiden till samtiden. Under konsthistorieperioden får eleverna arbeta konstnärligt med en kulturhistorisk odyssé som tar sin början i den allra tidigaste monolitkulturen och avslutas i och med renässansens intåg. I samband med detta görs en sammanfattande genomgång av de historiska tidsbegreppen. Kronologi är ett viktigt begrepp inom historieundervisningen och många skolor väljer att i årskurs 9 ta ett sammanfattande grepp över historien århundrade för århundrade. Schematiskt beskrivs varje århundrade efter vår tideräkning utifrån viktiga händelser, historiska personligheter, kultur, konst, religion och innovationer. Under årskurs 9 får eleverna i historieundervisningen mer ingående ägna sig åt 1900-talets två stora världskrig.
Beskrivningen av Förintelsen, dess orsaker och konsekvenser, samt exempel på andra folkmord ges stort utrymme på schemat. Efterkrigstiden, kalla kriget, Sovjetunionens fall, enandet av Tyskland, utvecklingen i mellanöstern, globaliseringen och det s.k. kommunikationssamhällets snabba utveckling beskrivs i en övergripande kontext. Som i tidigare årskurser ämnesintegreras historieundervisningen med övriga SO-ämnen som religion, samhällskunskap och geografi, men även i ämnet svenska. Inom ämnesområdet litteraturhistoria behandlas upplysningstiden och romantiken mer ingående. I det sammanhanget får eleverna ta del av kunskapsutveckling i historia. Till temat hör också källkritiken, urkundsanalyser och vikten av att analysera, diskutera och referera. I samband med att nutidshistorien tas upp ges också tillfälle till samtal kring den s.k. glömda historian så som samers historia, de viljesvagas historia och de övergrepp som hände i vetenskapens tjänst t.ex. tvångssteriliseringarna under 1900-talet.
Årskurs 10 innehåller en fördjupning i Första världskriget, som eleverna tidigare berört årskurs 9. De får också fördjupa sig ytterligare i källkritik och historia som ämne. Historia är alltid ett urval och en tolkning. Vilka fakta vi lyfter fram – urvalet – beror redan det på vilka vi är och vilken tolkning vi gör. Hur vi sedan sätter samman vårt urval av fakta till en historia sker alltid genom en process i vilken subjektivitet inte kan undvikas. Den historia som förmedlas i skolan är den som i vårt västerländska kulturella sammanhang är ”norm”. Dessa frågeställningar lyfts fram och diskuteras med eleverna i årskurs 10.
Historieundervisningen i årskurs 11 behandlar dels medeltidshistoria och erbjuder dels en fördjupning i Andra världskriget, dess orsak och vittgående konsekvenser. I årskurs 12 får eleverna gå igenom den moderna historien; från det kalla kriget och fram till nu, och sammanfattar också historia som ämne.
Exempel ur undervisningen årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Svensk och nordiska folksagor och samtal kring forna tiders samhällen, människors livsvillkor
• Samtal kring regler, arbetsro, trivsel och om hur skolan sett ut förr i tiden och hur det ser ut nu
• Lekar och charader som skildrar olika typer av sysselsättningar och yrken som funnits i historien
• Lekar i utomhusmiljön och i närområdet
• Genomgång av dag, datum, årstider så eleverna kan placera in asig själva i ett tidsförlopp
Årskurs 2
• Helgonlegender från Sverige, Norden, Europa och världen, berättelser av mytologisk karaktär, men som placeras i tid och rum
• Biografier t.ex. den helige Fransiskus, den heliga Birgitta
• Samtal kring människors situation förr i världen och klostrens roll som sjukvårdande institution
• Samtal om antikens gudar och hjältar i jämförelse med gudsbegreppet i legendberättelserna • Samtal kring normer, barn, kvinnor och mäns olika förutsättningar med utgångspunkt i de legendberättelser som eleverna fått höra
Årskurs 3
• Berättelser ut Gamla testamentet och judisk mytologi som belyser behovet lagar och normer • Övergången till agrarsamhälle med exempel på hur jordbrukande människor levt genom århundraden, vilka förutsättningar som har krävts, miljöaspekter för att människan kunnat bli bofasta jordbrukare. Mänskligheten har gått från nomadiserande till att bli bofast, något som belyses genom arbetet med odling och husbygge.
• I samband med planerandet av ett eget husbygge ge en historisk genomgång över hur människor sökt skydd, för att sedan bygga enklare hus till att bli helt bofast
• I samband med den historiska genomgången av människans väg från samlare till bofast, introducera eleverna i begrepp som arkeologiska fynd och skriftliga källor
• Välja exempel från utgrävningen t.ex. Skateholmsboplatsen i Skåne som genom spännande fynd visar en stenåldersbosättning
• I samband med planering och genomförande av ett husbygge får eleverna lära sig hur människor bott och vilka material de använt när de byggt, under stenålder, bronsålder och järnålder, jämfört med hur husen ser ut i dag
• Hur olika traditionella yrken vuxit fram, äldre tiders samhällsbildning, livsvillkor, bostäder och redskap
• Hemortens historia med utgångspunkt i temat traditionella yrken och bondens år, arbetsfördelning mellan män, kvinnor och barn i det gamla bondesamhället
• Studiebesök i vid bruksindustrier, exempelvis smedjor, masugnar, t.ex. Falu koppargruva, Sala silvergruva
• Utflykter i närområdet, leta efter och dokumentera i bild och text spår av forntiden •Beskrivningar över hur barn hade det i det gamla bondesamhället och eventuellt ett studiebesök i en gammal skola. Skildringar i barn- och ungdomslitteratur och filmer.
• I samband med genomgången av gamla mått, ge historiska exempel på hur handel och skattesystem kunde se ut, och hur metersystemet till slut utvecklades för att skapa en enhet och ett rättvist mätsystem
• Med utgångspunkt i berättelser i Gamla testamentet och i barn-och ungdomslitteratur samtala om hur människor historiskt flyttar inom ett land och mellan länder. T.ex. genom en jämförelse med familjer som flyttade till Sverige för att arbeta inom järnindustrin på 1500- 1600-talet, med hur människor flyttar i dag.
• I samband med grammatikundervisningen får eleverna arbeta med tidslinjer och tidsbegrepp dåtid, nutid och framtid; samtala och diskutera och även arbeta konstnärligt t.ex. skildra en plats i närområdet och undersöka hur det kan ha sett ut, hur det ser ut nu och hur det kan se ut i framtiden på den platsen.
•Rita ett släktträd, eller dela med sig av minnen från äldre släktingar
• I samband med svenskundervisningen diskuteras olika språkbruk som vittnar om äldre tider.
Årskurs 4
• Norden från istiden fram till Nordens kristnande.
• Exempel på hur landskapet har formats pga av istiden
• Fördjupa kunskaper kring stenåldern, bronsåldern och järnåldern, besöka utgrävningar och teckna av olika fynd, redskap, fornlämningar, hällristningar och runstenar
• Vendeltid och vikingatid och fynd från denna tid
• Vikingafärdernas betydelse för handel och handelsutbyte, samtal och paralleller till dagens handelsutbyten och orsaker till resande
• Den nordiska mytologin och dess spår i t.ex. ortsnamn och veckodagar lyfts fram
• Städer och byar växer fram i Norden. Birka som exempel på en tidig stadsbildning, en befäst handelsstad som står under uppsikt och ledning av en kung
• Om möjligt besök på Birka och kungsgården på Adelsö, eller Stenåldersby i Höör, eller Ekhagens forntidsby i Västergötland etc
• Arbetsfördelningen mellan män, kvinnor och barn under brons- och järnålder
• Synen på gamla och barn under vikingatiden, t.ex. ur litteratur, men även fynd som runstenar t.ex.
• Samtal om trälar, vilka var de och vilken roll hade de i det forntida samhället
• Kristendomens intåg i Norden och dess betydelse för vår samhällsbildning
• I samband med hembygdshistoria undersöka en stad och hur den utvecklats genom historien. Lyfta fram någon av Sveriges Östersjöstäder, stadsvandringar och belysa vad handeln betytt för utvecklingen av Östersjöområdet
• Hur Östersjöutbytet lämnat spår i kultur och språkliga uttryck
• När Sveriges geografi presenteras belyses jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor, samverkan mellan människa, natur och kultur lyfts fram.
Årskurs 5
• Berättelser om det antika Indien, Persien, Mesopotamien och Egypten, och naturresursernas förutsättning för ett samhällsbygge
• Uppfinningar som tegelstenen, kanalbygge och olika jordbruksredskap
• Arbetsfördelning i antiken och kvinnor och barns situation
• Tidig statsförvaltning i Mesopotamien och Egypten och betydelsen av ett skriftspråk
• Demokratins uppkomst i Grekland, folkförsamlingar och stadsstater, fria medborgare och slavar
• Idrottshistoria, de första olympiaderna i antika Grekland
• Teaterhistoria, viktiga antika dramer och poesi Aiskylos, Sofokles, Euroipides, Sapfo
• De antika Greklands viktiga filosofer och vetenskapare, Sokrates, Platon, Aristotelse, Diotima och Arkimedes, Pytagoras, Thales
• Konflikter, krig och dess konsekvenser, grekernas konfrontation med Perserriket, Alexanders fälttåg
•Alexandertågen i samband med tema Grekland. I geografiundervisningen som fokuserar på Nordens geografi exempel på nordiska upptäcktsresande
Årskurs 6
• Antika Rom, republik och parlamentarism
• Romarrikets samhällsliv, stadsbildning, uppfinningar, byggnadskonst, matkultur
• Vergilius epos om Aeneas från Troja, mytologiska skildringen om Romulus och Remus
• Övergången från kungamakt till republik
• Rollspel med olika folkförsamlingar och val till senaten, eleverna får hålla ett anförande utifrån sin intressegrupp och därefter verkställa ett val. I samband med det en genomgång av framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• De puniska krigen, Hannibals fälttåg över Alperna
• Julius Caesar, biografi, militärframgångar, intåg i Rom och död. Första triumviratet; Caesar, Crassus, Pompejus. Andra triumviratet; Marcus Antonius, Octavianus och Lepidus
• Kleopatra, hennes bakgrund, maktkamp
• Den klassiska kejsartiden från Augustinus till kejsare Nero
• Ögonvittnesskildringar och olika typer av historiskt källmaterial, ex Plinius skildring av Vesuvius utbrott 79 e.v.t.
• Antika romerska författare Vergilius, Ovidius, Cicero
• Undersöka hur olika förlopp och personer skildrats i olika tider ex Kleopatra jämfört med Julius Ceasar
• Västroms fall och folkvandringstiden
• Medeltiden, feodalsamhället, Frankrike, Karl den store
• Hantverk och skråväsendet, kloster och borgar, vardagsliv och familj
• Medeltiden i Sverige, grundandet av Stockholm, Birger Jarl och hans söner, nya handelsvägar, Kalmarunionen, Drottning Margareta, Hansa tiden, den helga Birgitta
• Medeltida ballader, danslekar och musik
• Kalligrafi och medeltida typsnitt, medeltida kyrkomusik
• Utvecklingen kring en medeltida Östersjöstad, ex Stockholm, Visby och handelns betydelse och utveckling i Östersjön till våra dagar. En översyn över tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden
• Folkökningen med exempel på hur en stad har utvecklats och hur människor förflyttat sig inom landet.
• Kristendomen befästs i Norden, protestantiska och katolska kyrkorum, i samband med detta nämns reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. I religionsundervisningen behandlas Jesus och Profeten Mohammeds biografier.
• Korstågen
• Häxprocesserna i samband med det studera historiska källor t.ex. brev, domstolsprotokoll • Andra historiska källor som t.ex. dagböcker och arkivmaterial
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna presenteras i samband med Europas geografi t.ex. med utgångspunkt i skildringar av t.ex. nederländska hamnar under 1600-talet som ständigt tog emot skepp med varor från Nya världen. Nedslag i svensk handel, järnexport och genom resor till Asien.
• Utvecklingen i Afrika, söder och norr om Sahara, från 600-talet, via korstågen och medeltid, till Östroms fall och instiftandet av det Osmanska riket
Årskurs 7
• Europa före och efter de stora upptäcktsfärderna, hur statsskick såg ut och hur människors villkor förändrades
• Sidenvägen, Marco Polos resor till Asien
• Den kinesiske upptäckaren Zheng Hes sjöfärder i samband med en översikt över Kinas och Japans historia
• Den marockanske upptäckaren Ibn Battutas färder. Biografier Henrik Sjöfaren, Columbus, Magellan, Vasco DaGama
• Maya-, inka-, och aztekkulturerna och deras historia i samband med spanjorerna och portugisernas kolonialisering av Sydamerika
• Kolonialismens konsekvenser för ursprungsbefolkningen, och jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Betydelsen av nya råvaror och handelsvägar
• Renässansens; konst, kultur arkitektur och vetenskapliga landvinningar, Leonardo Da Vinci, Rubens, Michelangelo. I samband med detta läses historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia som speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
• Litterarturstudier t.ex. Dantes Den gudomliga komedin och Christine de Pizans Kvinnostaden
• Italienska renässansstaterna och deras familjedynastier, t.ex. Medici-bröderna och Caterina Sforza
• Reformationen, Martin Luthers biografi
• Nationalstaten som en av konsekvens av bl.a. protestantismen
• Boktryckarkonstens konsekvenser för informationsspridning
• Jeanne d’ Arc och 100 års kriget mellan England och Frankrikes
• Starka kungadynastier, Wasaätten i Sverige och Tudor i England och dess betydelse för samhällsutvecklingen i respektive länder
• Henrik VIIIs och Drottning Elisabeth
• Svensk historia; Wasaätten, Gustav Wasa och hans tre söner, Katarina Jagellonica och Drottning Kristina. Karl X och början på stormaktstiden
Årskurs 8
• Den industriella revolutionen
• Jordbruksreformer, uppfinningar och befolkningsexplosion i Europa
• Handeln med afrikanska slavar
• Råvaruimport och triangelhandel
• Amerikanska frihetskriget
• Franska revolutionen
• Parlamentarismens intåg i Europa och världen
• Konservatism, liberalism, socialismens, kvinno- och rösträttskampen, arbetarrörelsens uppkomst
• Folkrörelser; nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, fackförbunden och idrottsrörelsen, fördjupas med exempel ur den svenska arbetarlitteraturen, även samtida arbetarlitteratur
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
• 30-åriga kriget, dess orsaker och konsekvenser i svensk historia, och vardagen för svenskar under 1600-talet
• Den Westfaliska freden och motreformationen
• Häxprocesser i Sverige och Europa
• Karl den XII krigståg och slutet på stormaktstiden
Årskurs 9
• I samband med konsthistorieperioden, konst- och kulturhistoria från forntid till renässans Forntid, antiken, medeltiden osv. Även antikens utmärkande drag och hur den påverkar vår tids syn inom konst, kultur och vetenskap
• Kronologisk sammanfattande grepp över historien århundrade för århundrade
• Svensk frihetstiden och upplysning
• Motsättningar och uppror i Europa, Napoleonkrigen och Wienkongressen
• De båda världskrigen och den ryska revolutionen
• Förintelsen, dess orsaker och konsekvenser, Gulag och exempel på andra folkmord
• Efterkrigstiden, kalla kriget, Sovjetunionens fall, enandet av Tyskland, utvecklingen i mellanöstern, globaliseringen och det s.k. kommunikationssamhällets snabba utveckling
• I samband med litteraturhistoria: upplysningstid och romantik
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
• Ämnesintegrerart med samhällskunskap studeras FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
• Samtal kring historisk källkritik, hur historia har använts i olika syften, hur olika skeenden och människor beskrivits i historieskildringar.
• Samtal kring hur skolan bidrar till en gemensam historieskrivning, och vad historisk forskning traditionellt ägnat sig åt
• Samtal kring den ”glömda” historien och begrepp som ursprungsbefolkning, etnicitet, rasism, feminism, kärnfamilj, HBTQ, intersektionalitet och könsmaktsordning. Exempelvis med utgångspunkt i litteratur
• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Följande punkter integreras i ämnesöverskridande projekt,
temaveckor etc, under årskurs 8 och 9. Frågeställningar kring hur historia kan användas i propaganda och andra former av förtryck, kan t.ex. ägnas en temavecka i årskurs 9 då överlevare från Förintelsen och andra folkmord kan bjudas som föredragshållare.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
Idrott och hälsa
Allmänt
Genom kroppens rörelser möter vi omvärlden och vaknar till medvetande. Under hela livet fortsätter sedan den fysiska aktiviteten tillsammans med en hälsosam kost och med en trygg utvecklande social samvaro att vara avgörande för hur vi mår. Att växa in i sin kropp, lära känna och tryggt kunna uttrycka sig genom den är något varje människa måste lära sig. Denna process börjar redan under fosterstadiet och fortsätter med full intensitet under småbarnsåren och skolåldern. Waldorfskolan ser som ett viktigt mål att inom idrott och hälsa hjälpa eleverna att förbinda sig med sin fysiska kropp och stödja varje elev i sin rörelseutveckling. Eleverna skall ges möjlighet att utveckla rumsmedvetenhet, balans och en inre jämvikt, inom både fin- och grovmotoriken.
Inom ämnet idrott och hälsa i waldorfskolan ingår också ett specifikt sätt att röra sig och öva kropps-och rumsuppfattning som kallas Bothmergymnastik. Det är en pedagogisk gymnastik som utarbetades av Fritz Graf von Bothmer när Rudolf Steiner grundade den första waldorfskolan. Inom denna gymnastikform får eleverna arbeta med att medvetandegöra de egna rörelserna och förhålla sig till rummets olika riktningar. Det sociala samspelet är också viktigt och Bothmergymnastikens grundhållning kan överföras till alla grenar, som friidrott, friluftsliv, redskapsgymnastik, lekar och bollspel.
En annan viktig ingrediens i ämnet idrott och hälsa är friluftsliv genom vilket eleverna övar sig att vistas ute i skog och mark under olika årstider. Genom att tidigt engagera eleverna för ett aktivt friluftsliv genom fantasifyllda utflykter, strapatsrika vandringar och övernattningar i skog och mark väcks elevernas intresse för naturens storslagenhet och skönhet.
Ämnesutveckling
I waldorfskolan återfinns ämnet idrott och hälsa på schemat från årskurs 3. I årskurs 1 och 2 är ämnet integrerat i den övriga undervisningen och leds av klassläraren. Lek, fantasi och rörelseglädje är centrala delar av gymnastiken i de lägre klasserna och ämnet övas i klassrummet, på skolgården eller under utflykter. I eurytmiämnet finns också delar av idrott och hälsa integrerat. I morgonperiodens s.k. rytmiska del infogas lekar, danser och rytmiskaövningar där uthållighet, koncentration, kroppsmedvetenhet, balans och lyhördhet gentemot klasskamraterna utvecklas.
I leken finns många moment som hjälper eleverna att öva kroppsuppfattning, rumsuppfattning, socialförmåga, koncentration, planera sina rörelser och fatta beslut. Eleverna får därigenom kontinuerligt öva på att automatisera de grovmotoriska grundrörelserna: rulla, åla, krypa, stödja, balansera, gå, springa, hoppa, klättra-hänga, kasta och fånga. Hopprepslekar är viktiga i de lägre årskurserna, liksom bollekar som ger barnen bollvana. En del skolor har även en extra lektimme på schemat. Utomhuslekar och utflykter lägger grunden till ett varierat friluftsliv. Eleverna får vandra till välkända platser varje vecka, och för varje gång utvidga området något. De får klättra i berg och träd, gunga och balansera.
I årskurs 3 introduceras vanligen idrott och hälsa som ett eget ämne på schemat. Det kräver nya arbetsvanor som blir en viktig grund för arbetet i kommande klasser, som t.ex. att eleverna får lära sig vara i en gymnastiksal eller i en sporthall med mycket plats och många möjligheter. Gymnastikredskapen introduceras för barnen på ett lekfullt sätt så att de vänjer sig vid dem. Det är också viktigt att eleverna får samtala om hur varje idrottsaktivitet kan planeras och läggas upp, vilka redskap och hjälpmedel som finns och vilka kläder som krävs. Fotens utveckling är fundamental under uppväxtåren och därför bör eleverna delta i innegymnastiken barfota eller med skor som har en tunn sula.
Värme, entusiasm, fantasi, lek och glädje är nyckelord i årskurs 3. Dialog- och rytmlekar, ramsor, sång- och ringlekar knyter an till annan undervisning. Tonvikten ligger på upplevelsen av ”vi” och känslan av att vara en del i en grupp som tillsammans möter världen och dess utmaningar. Kullekar, bollövningar, hopprepsövningar och äventyrslekar står på schemat. Eleverna får utmaningar som kräver att de klättrar, hoppar, balanserar, rullar och kryper igenom trånga utrymmen i äventyrsbanor och sagoland som byggts av gymnastikredskapen. Under idrottslektionerna från årskurs 3 kommer eleverna under vissa moment gradvis frigöra sig från gruppen och lära sig att agera på egen hand. Vattenvana övas genom besök i simhallen och eleverna får också lära sig om vatten- och isvett.
I samband med periodundervisningen får eleverna göra utflykter och exkursioner. De får vistas i skog och mark och samtala om miljö och allemansrätt, göra enklare orienteringslekar och på så vis utforska och orientera sig i närområdet. Efter utflykter och friluftsdagar får de samtala om vad de gjort och vad de upplevt både med kroppen och med sina sinnen.
I årskurs 4 är ett undervisningstema nordiskt mytologi. Ett utmärkande drag i gudavärlden är olika modprov, något som med fördel kan tas upp inom idrottsämnet. Äventyr, hjältemod och förlösning är nyckelord. Olika vikingalekar, dragkamper och avancerade balansövningar kan knytas till vikingatemat. Eleverna får arbeta med koncentrations och andningsövningar. I inandningen tar de del av världen, medan utandningen symboliserar en delaktighet i världen runt omkring.
Ett annat undervisningstema i årskurs 4 är zoologi och människan i förhållande till djuren. Här får eleverna möta de specialiserade djuren som anpassat sig till sin miljö så att del blivit enormt skickliga, men ensidiga i sin fysik. Människan däremot är icke specialiserad i sin kropp men oerhört allsidig. Genom den uppresta hållningen har hon blivit fri och händerna kan skapa de redskap hon behöver i sin mångsidighet. Den uppresta hållningen hänger starkt samman med upplevelsen av jaget vilken förstärks av olika hållnings- och balansövningar i gymnastiken. Inom idrottsämnet utmanas också elevernas förmåga på ett lekfullt vis, och tydliggör de olika sinnesfunktioner. Eleverna kan få öva blindbock, orientering i ett mörkt rum, mäta pulsslag i vila och efter aktivitet, och träna samarbetsövningar i lag. Den sociala aspekten inom idrottsämnet blir nu allt viktigare.
I årskurs 4 övas vattenvana, vattenläge och simteknik och eleverna får gå igenom badvett och samtala om säkerhet vid vatten. I samband med temat hembygden får eleverna lära sig att orientera sig i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor samt arbeta med kartors uppbyggnad och symboler.
Rytm, balans mellan tyngd och lätthet samt gruppen i förhållande till individen är teman i årskurs 5 där den klassiska grekiska femkampen löpning, hopp, brottning, diskus och spjut kan ses som ett ledmotiv för idrottsundervisningen. Eleverna kan identifiera sig med de grekiska idealen genom att träna upp sin rörelseskicklighet. Den ursprungliga olympiaden, femkampen var en hyllning till gudarna där varje gren representerade ett steg på människans utvecklingsväg, och där skönheten och harmonin var lika viktig som prestationen. Diskuskastet övas med stor boll eller liknande som slung- eller hystats varvid centrifugalkraften blir tydlig, spjutkastet övas med en liten boll eller liknande mot ett mål långt borta och brottning övas genom olika balanstvekamper.
I årskurs 5 får eleverna genomföra en längre vandring med en eller två övernattningar i skog och natur. Inför vandringen krävs planering av matintag och utrustning. Klassen får samtala om rättigheter och skyldigheter när det gäller friluftsliv och natur. Eleverna får lära sig att slå upp tält eller bygga vindskydd och att göra upp eld på lämplig plats samt att laga mat över öppen eld. De får lära sig enkel första hjälpen t.ex. behandling av sår, skavsår och sol- och frostskador. Eleverna lär sig ta ansvar för sin egen utrustning som t.ex. att packa sin sovsäck, torka våta kläder, göra enkla lagningar och knyta sina skridskor. Under vintertid får eleverna, om det finns tillgängliga isar, åka skridskor och öva upp sin skicklighet genom lekar, danslekar på isen, enkel konståkning och bandyspel. I samband med detta får de lära sig om isvett och öva sig att kasta ut en livlina. Snörika vintrar får de öva skidåkning i terräng och göra lite längre turer med inslag av lek och konster i backen. I årskurs 5 får eleverna öva sig i att genomföra specifika övningar på ett föreskrivet sätt, med noggrannhet, tydlighet och ordning. Varje elev får planera och genomföra ett träningspass. I samband med det får eleverna samtala om hur olika sorters träning påverkar kroppen och hälsan. Även vikten av uppvärmning och hur skador kan förebyggas lyfts fram. Lagsporten utvecklas nu vidare och eleverna får prova olika positioner inom sitt lag, och även domarrollen. Eleverna får också träna på en allt mer avancerad orientering efter karta.
I klass 6 får eleverna öva sin muskelstyrka och prova på styrketräning och cirkelträning. Precision och skicklighet är nyckelord. Ett övergripande tema för årskurs 6 år romarrikets uppgång och fall och parlamentarismens utveckling. I idrottsämnet plockas detta tema upp genom att eleverna får lära sig regler inom olika sporter och öva på samarbete och problemlösning. I lagsport och tävlingar får eleverna mäta sina förmågor mot andra. Lekmomenten övergår till träning och regler inom de olika grenarna blir viktiga. Ett tema i matematikundervisningen är geometri, något som tas upp i Bothmergymnastiken. Geometriska figurer övas i rummet, t.ex. genom stavövningar, där kroppen formar en triangel eller en kvadrat. Eleverna får därigenom utforska kroppens geometri, tänja sin muskelstyrka och öva koordination. I samband med det lyfts samtal fram om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. I simundervisningen får eleverna lära sig behärska simning i mag- och ryggläge.
I årskurs 7 är dynamik, svingande kraft, skicklighet, precision och skönhet nyckelord. Eleverna får stärka sitt rörelsemedvetande ytterligare och ämnesintegrerat med t.ex. undervisningen i mekanik kan de få genomföra rörelser och övningar som utforskar styrka och motstånd, jämnvikt och motvikt, balans och precision. Samarbetsövningar med olika former av kroppspyramider och akrobatik passar utmärkt i årskursen. Precis som i årskurs 6 är det viktigt att eleverna ges möjlighet lära känna sin kropp och utmana sina fysiska gränser. Det är också viktigt att eleverna upplever effekten som olika träningsformer har på kroppen och upptäcker att träning ger välbefinnande. I biologin studeras människans olika organ, bland andra lungor och hjärta. I samband med det får eleverna arbeta med utvidgning och sammandragning i Bothmergymnastiken.
I årskurs 8 har allt fler elever nått puberteten och deras kroppar är inne i en stor förändring. Kropps- och tyngdkänslan blir påtaglig vilket visar sig i hållningen. Intresset för den egna kroppen är nu stort. I idrottsämnet får eleverna utmana sin kropp genom olika former av muskel- och konditionsträning och mäta sin styrka mot andra genom olika brottningsövningar och modprestationer. Mental träning och avslappning är ytterligare inslag i undervisningen och eleverna kan få göra egna träningsprogram där de undersöker hur olika former av träning påverkar styrka, uthållighet och psyke samt ställa upp mål för den egna träningen.
Vid sidan om mod, kraft och koordination är även rytm och humor nyckelbegrepp i gymnastikundervisningen i årskurs 8. Genom olika former av traditionella och moderna danser och akrobatik blir undervisningen på nytt lekfull. Danserna kan eventuellt ingå i den pjäs som eleverna i årskurs 8 sätter upp.
I årskurs 9 fokuserar undervisningen på att ge eleverna en så mångsidig utbildning som möjligt som omfattar en allsidig kroppslig och mental träning och inbjuder till samtal om hälsa och livsstil. Eleverna får öva komplexa rörelsemönster, smidighet i rörelseförvandlingar, uthållighet och kondition. Inom Bothmergymnastiken tränas olika rörelsescheman där balanspunkten förskjuts samt rörelser som uppgår i varandra och omvandlas. Om möjlighet finns kan friluftslivet i årskurs 9 bjuda på rejäla utmaningar som t.ex. fjällvandring eller fjälltur på skidor, övernattning i snöbivack och bad i isvak. I samband med det får eleverna grundläggande lavinkunskap och lära sig hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap. Eleverna ska också gå igenom hjärt-och lungräddning.
Under högstadiet är det viktigt att inom ämnet idrott och hälsa samtala om matvanor, sömn och ohälsa i form av ätstörningar och droger. Doping är tyvärr något som förekommer inte bara inom den professionella idrotten vilket är viktigt att belysa och samtala om. Samtalen bör också ta upp frågeställningar kring kroppsideal och kön, och de olika förutsättningar som finns för människor när det gäller att utöva idrott. Även kulturella traditioner i samband med friluftsliv och sportaktiviteter lyfts fram. Under högstadiet får eleverna vara med och planera inför utflykter och friluftsaktiviteter. I årskurs 7 är det vanligt att klasserna gör en cykelutflykt med övernattningar och årskurs 8 eller 9 är det flera waldorfskolor som väljer att låta eleverna göra en fjällvandring. Rodd i roddarlag, segling, kajakpaddling, navigering och sjömanskap är andra aktiviteter som eleverna kan få prova på. Inom simundervisningen för eleverna öva sig i livräddning och prova klädsim.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Rytmisk del, klapp, stamp, öva rytmer i verser och sånglekar
• Hoppa hopprep, springa, hoppa, klättra, åla och sätta samman rörelserna genom olika lekar • Bollekar, kasta, fånga.
• Utelekar ex kullekar
• Utomhusvistelser, utflykter
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.
• Öva rumsuppfattning och de begrepp som beskriver klassrummet eller skolgården genom olika lekar. Genom regelbundna utflykter lär sig eleverna orientera sig i närområdet
Årskurs 2
• Lekar, danser och rytmiska övningar till musik
• Koncentrationsövningar, blindbockslekar, t. ex. leda en ”blind” kamrat till musik
• Mer avancerade lekar som övar lyhördhet inför klasskamraterna, uthållighet och koncentration
• Avslappningsövningar och s.k. massagesagor
• Långhopprep med olika hoppkombinationer, hoppa twist och bollekar som följer vissa bollscheman
• Klappövningar
• Finmotoriska övningar genom fingerlekar, t.ex. mönsterformationer med garn
• Längre utflykter, enklare vandringar i skog och mark. Göra upp eld. Samtala om säkerhet
vid utflykter, trafik och badvett, och om hur man visar hänsyn i naturen
• Besöka simhall, lekar och rörelser i vatten, öva på att flyta och skjuta ifrån från kanten och att balansera. Träna grundläggande simteknik.
Årskurs 3
• Äventyrslekar, med bilder ur sagans eller äventyrens värld.
•Äventyrsbanor och sagoland med gymnastikredskapen. Klättra, hoppa, balansera, rulla, krypa igenom trånga utrymmen, med utgångspunkt i fantasieggande bildbeskrivningar, t.ex. ta sig fram i djungeln, klättra uppför klippväggar, vara på ett skepp i storm
• Kull-lekar av alla slag t.ex. där eleverna fritar och ”räddar” varandra
• Bollövningar där eleverna får öva sina färdigheter individuellt och enkla gemensamma bollekar
som t.ex. jägarboll
• Hopprepsövningar med långhopprep och individuellt, balansövningar
• Fantasifulla sång-och danslekar till ramsor, dialoger och till musik. Klassiska ringlekar som utvecklar sig och blir mer och mer avancerade, t.ex. med anknytning till undervisningen om bondens år och traditionella yrken
• Vattenvana övas genom besök i simhallen, vattenlekar och simundervisning för mag- och ryggläge i vattnet. Samtal om vatten- och isvett, säkerhet i en simhall och vid utflykter till sjöar och vattendrag.
• Utflykter och exkursioner i skog och mark i samband med annan undervisning t.ex. temat kring olika traditionella yrken. I samband med det får eleverna samtala om miljö och allemansrätt
• Enklare orienteringslekar, utforska och orientera sig i närområdet. Rita kartor och följa enklare kartor, tipspromenader och snitslade banor. Enkla begrepp som beskriver rumsuppfattning
• Samtala om vad eleverna gjort och upplevt både med kroppen och med sina sinnen efter utflykter och friluftsdagar
• Samtal om ansvar inför gemensam utemiljö och allemansrätten.
• Vintertid skridskoåkning och om möjligt skidor. Vinterlekar och pulkaåkning
• Ordningsregler, säkerhet i samband med gymnastikundervisning i idrottssal
• Öva på att förstå muntliga instruktioner och regler
• Samtal om vikten att planera inför sin idrottsaktivitet, ha rätt kläder och utrustning, om hälsa och hygien och om kost och sömn i förhållande till kropp och prestation, och vikten av dagliga rutiner för att må bra.
• Bothmergymnastikens första övning Vi kommer från den vida värld
Årskurs 4
• Lekar med fantasifulla och spännande motiv.
• Äventyrsbanor som kräver mod och balans eller där man går två och två och speglar varandra
• Olika vikingalekar, dragkamper och avancerade balansövningar
• Klättra, svinga, gå över avgrunder, dragkamp
• Kull-lekar med snabba växlingar och avancerade kullekar
• Sociala bollspel som kungs-/drottningboll och enkel variant av brännboll t.ex. öva med slagträ och att kasta till varandra
• Hopprepshoppandet individualiseras.
• Jongleringsövningar.
• Samarbetsövningar t.ex. stafetter av olika slag
• Övningar med de olika sinnenas funktioner i samband med biologiundervisningen t.ex blindbock, orientering i ett mörkt rum, mäta pulsslag i vila och efter aktivitet, balans med ögonen stängda osv
• Orientering, kartor och väderstreck
• Olika simsätt och hopp från kanten.
• Folkdanser.
• Uppvärmning och avslappning och vad som händer med kroppen före, under och efter träning
• Bothmergymnastikens ringövning för klass 4, med in-och utandning som viktiga inslag
Årskurs 5
• Den grekiska femkampen, löpning, hopp, brottning, diskus och spjut. Löpning övas som ett strömmande rundlopp. Hållningens och rörelsernas skönhet och balans blir som musik. Stafetter och löpning i lemniskata. Hopp introduceras rytmiskt. Brottning som tvekampsövningar där jämvikt, smidighet och snabb reaktion gäller. Diskuskastet övas med stor boll eller liknande som slung- eller hystkast där centrifugalkraften blir tydlig, spjutkastet övas med en liten boll eller liknande mot ett mål långt borta
• Stafetter av olika slag, löpning med olika växling, med bollar osv.
• Snabbhets- och skicklighetslekar
• Brännboll, space-ball
• Simning i mag- och ryggläge och simhopp.
• Akrobatik, kullerbyttor, hjulning, pyramider, jonglering, balansgång.
• Bothmerövningar Lek mellan tyngd och lätthet, olika rytmiska hopp, viljegaloppen
• Skridskor, skidor
• Förövningar inför bollspel.
• Ledstångsorientering.
•Dans, folkdans, polonäs m.m.
•Planering inför vandringstur med övernattning.
• Slå upp tält eller bygga vindskydd och att göra upp eld på lämplig plats samt att laga mat över öppen eld.
• Enkel första hjälpen t.ex. behandling av sår, skavsår och sol- och frostskador.
• Packa sin sovsäck, torka våta kläder, göra enkla lagningar och knyta sina skridskor.
• Bothmerövningar: lek mellan tyngd och lätthet, olika rytmiska hopp (hopp i kanon), viljesgalopp.
Årkurs 6
• Bollspel och bollekar med enkla regler.
• Laglekar utomhus
• Lära sig regler inom olika sporter och arbeta med samarbete och problemlösning
• Stå på huvudet, stå på händerna, hjulning, ljushopp
• Cirkusövningar, jonglering, balansövningar och akrobatik
• Styrketräning och cirkelträning.
• Orientering med kartläsning och kompassövningar. Kartans uppbyggnad och symboler
• Friidrott
• Simhopp, livräddning vid vatten, klädsim. Simma 200m. varav 50 m. i ryggläge.
• Långfärdsskridskoåkning, konståkning. Säkerhet vid vatten vintertid.
• Svensk gammeldans och modern dans t.ex. bugg. Medeltida danslekar.
• Förebyggande av skador med hjälp av uppvärmningslekar. Vad som händer i kroppen före, under och efter träning
• Samtal om hur olika livsstil påverkar hälsan och hur olika träningsformer ger olik effekt på kroppen och psyket.
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.
• Integrerat i ämnet samhällskunskap diskuterar eleverna hur kulturella och geografiska förhållanden påverkar och möjliggör valet av olika fysiska aktiviteter. Även jämställdhet inom såväl skolgymnastiken och elitidrotten diskuteras samt synen på manliga idrottare jämfört med kvinnliga.
• Bothmerövningar: Geometriska övningar, skicklighetsövningar med stav. Triangel med stav, Kvadrat med stav, Hoppet i medelpunkten.
Årskurs 7
• Förenklade varianter av det som ska bli till sportgrenar. Lära, öva och träna ny teknik.
• Racketsporter.
• Renässansdanser, Afrikansk dans.
• Öva snabbhet och reaktionsförmåga i lekar.
• Styrketräning, motion och uthållighet
• Friidrott, 3-steg, häcklöpning, startövningar, stafett.
• Konditionsträning med längre löpsträckor, styrketräning med kroppen som tyngd, rörlighetsträning och mental träning.
• Gymnastikövningar som överslag från plint ned på mattan, hjulning, handvoltsövningar, svingande och pendlande övningar i linor, ringar och barr.
• Akrobatik, mänskliga pyramider, trampett och trapets.
• Friidrott 400m. terränglöpning och kulstötning.
• Skridskoåkning, iskunskap kamraträddning och fjällvett.
• Simning. Simhopp, djupdykning samt simning och livräddning med bad och båtvett.
• Orientering med kartläsning och kompassövningar
• Planera och genomföra en längre utflykt, t.ex. vandring på någon led eller cykelutflykt med övernattning.
• Bothmerövningarna som stärker hållningen, såväl inåt som utåt. Stavövningar vidareutvecklas.
Övningen Rhythmu som ger en känsla av andningens och blodcirkulationens betydelse för rörelsen. Geometriska övningar görs även utan stav.
Årkurs 8
• Grovmotoriska övningar där hela kroppen används. Lyftteknik och ergonomi.
• Redskapsgymnastik med motstånd att övervinna.
• Brottning på olika sätt för att öva kroppskontroll, balans och utnyttja tryck och karfter
• Cirkelträning.
• Egna träningsprogram, samtal om hur olika former av träning påverkar styrka, uthållighet och psyke. Ställa upp mål för den egna träningen, utvärdera. Rörelse- och träningsprogram till musik.
• Squaredans och sällskapsdanser, moderna danser och danser till egen koreografi t.ex. i samband med att klassen sätter upp en pjäs
• Samtal kring skaderisker inom idrotten och hur man lyfter utan att skada sig
• Orientering på längre banor, under olika förhållanden (fjällorientering, nattorientering)
• Bollspel som ruffboll, rugby, fotboll.
• I samband med undervisningen i näringskemi kan definition av hälsa diskuteras och samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
• Integrerat med So-ämnena får eleverna arbeta med frågor kring hälsa, droger, kroppsideal, idrott och genus och hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel kön.
• Planera och genomföra vandringar i skog och mark, t.ex. kanot eller kajakpaddling, övernattning i vindskydd, fjällresa med vandring, långfärdsåkning på skidor och skridskor
• Planera och genomföra olika tävlingar och turneringar
• Bothmerövningar: Fallet i rummet i två varianter, nedtryckta triangeln och Brottning i olika former.
Årkurs 9
• Cirkelträning och olika koordinationsövningar med sammansatta rörelser. Träna smidighet i rörelseförvandlingar och uthållighet. Rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
• Redskapsgymnastik som kräver uthållighet och koncentration.
• Skadelära, hur olika arbetsställningar och belastning kan förbyggas genom träning.
• Första hjälpen och hjärtlungräddning.
• Lyftteknik och ergonomi.
• Samtal om kost och hälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Undervisningen om kroppsideal och dopning kan t.ex. ske i projektform ämnesöverskridande mellan ämnena biologi, samhällskunskap och idrott och hälsa då man även kan tala om anorexi och bulimi.
• Individuell orientering i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Planering och genomförande av bollspel, turneringar.
• Svenska och internationella danser.
• Olika simsätt i mag- och ryggläge.
• Planering och genomförande av mer strapatsfyllda friluftsaktiviteter. T.ex. fjälltur vintertid, övernattning i bivack, bad i isvak.
• Livräddning och hantering av olika nödsituationer under olika årstider med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. Fjällvett och kunskap om laviner. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid.
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
• Samtal om rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
• Integrerat med SO-ämnen reflektion kring hur olika kulturella traditioner påverkar friluftsliv och utevistelse och hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.
• Bothmergymnastiken, olika rörelsescheman där balanspunkten förskjuts och rörelser som uppgår i varandra och omvandlas. Olika fallövningar som övning Fallet i rummet i olika former och Den nedtryckta triangel.
Kemi
Allmänt
Den naturvetenskapliga undervisningen i waldorfskolan syftar till att eleverna skall finna lagbundenheter i naturen genom att studera fenomen, utan att de alltför tidigt låter sina iakttagelser styras av teorier. Eleverna går från att observera, utföra laborationer och att bearbeta sina erfarenheter konstnärligt till att reflektera, systematisera och slutligen förstå de modeller som används inom naturvetenskapen. Under de första läsåren läggs stor vikt vid praktiskt arbete där eleverna får beskriva och karaktärisera naturvetenskapliga fenomen. På så sätt utvecklas en naturvetenskaplig förståelse som berikas och fördjupas under hela skoltiden.
En stor del av kemiundervisningen i waldorfskolan är demonstrativ. Genom att studera experiment och vardagliga processer får eleverna en grundläggande förståelse för materiens egenskaper och uppbyggnad, och hur olika ämnen reagerar med varandra. Under kemilaborationerna får eleverna lära sig att göra systematiska undersökningar och formulera enkla frågeställningar och planera, utföra och utvärdera experiment. Genom iaktagelse och upplevande av fenomen, ogrumlat av förinlärda teorier, och sedan konstnärligt tillåtas uttrycka upplevelserna, stärks eleverna i sin egentillit inför fenomenen. Med växande ålder och mognad kan eleverna då med självförtroende objektifiera och extrahera fakta för att skriva en korrekt rapport. I samband med att eleverna skriver rapporter och gör skriftlig dokumentationen får de öva sig i källkritisk granskning av information och argument.
Det ekologiska perspektivet är centralt i undervisningen och eleverna får studera olika miljökonsekvenser som vårt moderna samhälle har medfört. Inom ämnet kemi får eleverna även ta del av lämpliga biografier som berör upptäckter i kemi.
Ämnesutveckling
Under de första årskurserna utgår undervisningen i kemi från elevernas lekar och gemensamma klassutflykter och promenader. Genom årstidernas växlingar observerar eleverna vattnets olika aggregationstillstånd i naturen och får vara med att tända en eld och samtala och reflektera kring förbränning. Hos en del waldorfskolor finns det tillgång till en smedja som eleverna besöker där de bekantar sig med kolet, elden och järnet. I årskurs 3 är ämnet kemi fortfarande integrerat i den övriga undervisningen, men tar en större plats än tidigare t.ex. inom undervisningstemat kring bondens år, traditionella yrken och husbyggeprojektet.
Som i tidigare årskurser är det praktiska inslaget centralt. Begreppet avdunstning belyses t.ex. när eleverna genom kokning får fram salt ur saltvatten. Genom att baka och koka saft och sylt, och t.ex. stöpa ljus får eleverna bekanta sig med processer som kokning, kondensering, smältning och stelning. Inom temat bondens år får de t.ex. kärna smör och ysta ost och uppleva hur lösningar och blandningar kan dela upp sig i olika beståndsdelar. Eleverna får ta del av ytterligare exempel på kemiska processer i samband med växtfärgning av garn. De får också rita och göra enkla beskrivningar av de processer som de arbetat med.
Människors användning och utveckling av olika material genom historien tas upp när klassen planerar och genomför ett praktiskt bygge. Ett inslag i undervisningen i årskurs 3 är den svenska bergsindustrin då eleverna får lära sig om bl.a. järnframställning. De kan då få besöka en gruva eller en masugn, eller bygga en enkel kolmila. På ett levande och konkret vis får de undersöka materials egenskaper och sortera dem efter t.ex. utseende, magnetism, ledningsförmåga eller om de flyter eller sjunker i vatten. De får också undersöka hur olika vardagliga föremål är tillverkade och om de kan källsorteras.
I årskurs 4 och 5 integreras kemiämnet främst i biologi- geografi- och historieperioderna. Mat och näringsämnen berörs i samband med undervisningstemat människan och djuren i årskurs 4. I historieundervisningen får eleverna möta exempel på hur människan genom olika beredningstekniker konserverat mat. De kan t.ex. få prova att med hjälp av salt vattna ur olika grönsaker och jämföra vätskemängden. Under historieperioden om det antika Egypten är den kemiska processen kring mumifiering mycket fascinerande för eleverna. I undervisningen i geografi kan eleverna få ett regionalt perspektiv på vilken typ av mat och vilka beredningsmetoder som använts på olika platser i Sverige och Norden. I samband med det får eleverna lära sig om vilka näringsämnen som finns i olika typer av mat såsom grönsaker, säd, frukt, kött och fisk.
I geografiundervisningen i årskurs 5 behandlas vattnets kretslopp och i botanikundervisningen får eleverna genom ett konkret, levande och konstnärligt betraktelsesätt lära sig om fotosyntesen. Luftens egenskaper och rörelser skildras i undervisningen om klimatzoner i årskurs 6.
I geologiundervisningen i årskurs 6 lär eleverna känna olika mineraler och grundämnen, var de förekommer och hur de bildas, förädlas och omformas i naturen. Eleverna får möjlighet att fördjupa sina kunskaper kring vattnets olika aggregationstillstånd genom beskrivningar om vattnets formande kraft. Begrepp som vittring, nötning, frostsprängning lyfts fram. Även begrepp som syra och bas blir belysta. Under geologiperioden skildras även bildandet av fossila bränslen genom biologiska och geologiska processer. Eleverna får jämföra fossila bränslen med förnyelsebara bränslen. De olika typerna av energi och olika förutsättningar för energianvändning och energiutvinnande lyfts fram ur ett globalt perspektiv. I anknytning till perioder i geografi och geologi får eleverna läsa och diskutera aktuella artiklar om till exempel oljeutsläpp, syrebrist i sjöar, mineralutvinning, energiförbrukning och återvinning. Eleverna får också arbeta med en rad frågeställningar kring materiens uppbyggnad och oförstörbarhet och hur allt ingår i ett kretslopp. På så vis tillhandahålles eleverna redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Olika ämnens egenskaper undersöks och prövas av eleverna genom praktiskt och konstnärligt arbete i projektform i de olika hantverken t.ex. keramik, smide och träslöjd. Här får eleverna praktiskt pröva på förbränning och att laborera med några andra kemiska reaktioner. Eleverna får även göra undersökningar och projektbeskrivningar i olika steg genom praktiskt och konstnärligt arbete. Under arbetet som eleverna utför dokumenterar de sin arbetsprocess från planeringsstadiet till slutresultatet i både text och bild.
Ett centralt undervisningstema i årskurs 7är materiens förvandling och eleverna får studera förbränningsprocesser för både naturmaterial och syntetiskt material och mindre vardagliga material som alkohol, fotogen, rent kol, svavel och fosfor. Genom att studera olika restprodukter efter förbränning får eleverna arbeta med syra-bas begrepp. Till årstemat hör även kalkens tekniska kretslopp och de klassiska metallerna; guld, tenn, kvicksilver, bly, silver, koppar och järn. Eleverna får lära sig att lämna självständiga och korrekta skriftliga redogörelser för experiment och eventuella slutsatser. Eleverna arbetar med frågeställningar kring vad som händer när olika material tar eld och brinner upp, hur ämnen förvandlas av eld, hur snabbt olika material och vilken färg lågorna har. Vardagliga ting som till exempel stearinets förbränning i ett stearinljus studeras noggrant. Genom att experimentera, samtala och jämföra olika erfarenheter, ibland göra om experiment och till sist noggrant dokumentera det hela, får eleverna en större förtrogenhet med de egna sinnesförnimmelserna.
Näringsämnenas kemi är temat för årskurs 8 som behandlar kolhydrater, protein, lipider, mineral och vitaminer. Hälsoaspekter, olika odlingsmetoder och livsmedelskvalitet, livsmedelsindustrins metoder och var olika närings- och nyttoväxter odlas är också viktiga områden. Eleverna får laborera med näringsämnen som t.ex. socker, stärkelse och protein. Andra viktiga områden är förvaring av näringsämnen, hur nedbrytningsprocesser kan fördröjas genom torkning, saltning, infrysning mm. Skillnaden på raffinerade livsmedel som vitt socker och polerat ris och oraffinerade livsmedel behandlas. Hur sockerhalten i blodet regleras av hormon och vad diabetes innebär tas upp både i kemi- och biologiundervisningen.
I årskurs 9 behandlas den organiska kemin, uppbyggande och nedbrytande processer samt bearbetning av naturråvaror. Fotosyntesen och dess ekologiska betydelse fördjupas, ljusfas och mörkerfas behandlas. Hur liv utvecklas i aeroba och anaeroba miljöer presenteras med exempel från kompostering, förruttnelseprocesser och jäsning. Alkoholjäsning och alkoholernas kemi och betydelse för den kemiska industrin presenteras. Hur dietyleter framställs och dess inverkan på människa samt esterframställning är andra viktiga områden. I anknytning till estrar nämns hur växterna framställer smak och doftämnen: de eteriska oljorna och deras betydelse för parfymframställning. Ytterligare en anaerobprocess, petroleumbildningen behandlas, som på många plan har stor betydelse för det moderna samhället. I årskurs 9 presentera även en översikt av kolets kretslopp.
Det är viktigt att eleverna steg för steg kommer så pass långt i sin abstraktionsförmåga att de i årskurs 10 till 12 kan förstå hur de modeller vuxit fram som idag används vid beskrivning av materiens uppbyggnad och reaktioner.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Observation av vattnets olika former under olika årstider
• Att tända en eld
• Samtal om eld och förbränning • Besök i en smedja
Årskurs 2
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljö
• Enkla näringskedjor tas upp genom natur- och djurberättelser som t.ex. skildrar djur i stadsmiljö, måsar, stadsduvor, igelkottar, kaniner, råttor och igelkottar. Hur de lever och av vad.
• Dokumentation genom att rita eller måla av vattnets olika former: fast, flytande, gas
• Färga papper med kemiska ämnen som finns i vår vardag, t.ex. te eller rödkål och framställ osynligt bläck med citronsaft eller bakpulver
• Färga ägg till påsk med avkok på rödlök, gul lök, rödkål
Årskurs 3
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. T.ex. framställa salt genom kokning (avdunstning)
• Sylta och safta (kondensering, smältning, stelning)
• Stöpa ljus (kondensering, smältning, stelning)
• Kärna smör och ysta ost (blandningar separeras, stelnar)
• Jäsningsprocess studeras vid brödbak
• Tova ull och växtfärga garn
• Dokumentera experiment och processer, skriva enkla rapporter
• Studera masugn och kolmila
• Materials egenskaper prövas i samband med besök i en gruva t.ex, utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. I samband med traditionella yrken och näringar. Genom t.ex. beskrivning av en fiskares vardag, vilken fisk som fångas, vad fisken lever av och vilka som lever av fisken.
• I samband med temat traditionella yrken undervisas i människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
• Källsortering
Årskurs 4
• Enklare näringskemi i samband med undervisningstemat människan och djuren
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan i samband med perioden om människan och djuren.
• Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Forntidens konserveringsmetoder, torkning och saltning
• Åldersbestämning i samband med arkeologiska fynd
• Brons – och järn och dess betydelse för människan i historien och hur man framställer dessa metaller
• Historiska fynd i torvmosse, ex Bockstensmannen, vilka kemiska processer ligger bakom • I undervisningen i geografi ges ett regionalt perspektiv på vilken typ av mat och vilka beredningsmetoder man använt sig av på olika platser i Sverige och norden och då även tala om vilka näringsämnen som finns i olika typer av mat såsom grönsaker, säd, frukt, kött och fisk.
• I samband med temat nordiska gudasagan och historieundervisningen som beskriver Norden under forntid, stenålder, bronsålder och järnålder lyfts kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Årskurs 5
• Antikens konserveringsmetoder, torkning och saltning
• Mumifiering i Egypten
• Experiment med att vattna ur olika grönsaker och jämföra vätskemängden
• Experiment med gips, få gipset att bränna, i samband med tillverkning av reliefer
• Gipsmasker i samband med grekisk teaterhistoria
• Antikens olika sätt att bereda mat
• Näringsämnen i traditionell nordisk mat
• Vattnets kretslopp i samband med geografiundervisningen
• I skildringen av den Nordens geografi tas materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter upp och hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen
• Fotosyntes i samband med botanikundervisningen
• Carl von Linnés biografi i samband med undervisningen i botanik tas då några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet tas upp. Även t.ex. Carl Wilhelm Scheeles upptäckt av syre och dess betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• I samband beskrivningen av Mesopotamien och Persien tas olika vetenskapliga upptäckter upp och lyfts fram. Även hur dessa tidiga vetenskapsmän beskrev materiens uppbyggnad och hur kemin förändrades från att vara magisk och mystisk att bli en till modern vetenskap.
• I anknytning till perioder i geografi läsa dagsaktuella artiklar om till exempel oljeutsläpp, syrebrist i sjöar, mineralutvinning, energiförbrukning och återvinning som åskådliggör en problematik eller ett fenomen som ingår i undervisningen eller i elevernas vardag. Tolkning och granskning av information i samband med detta.
Årskurs 6
• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
• Bildandet av fossila bränslen genom biologiska och geologiska processer i sitt ekologiska sammanhang. Fossila bränslen jämförs med förnyelsebara. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.
•Samtal om vilka olika förutsättningar för energianvändning och energiutvinnande som finns på olika platser på jorden utifrån olika naturresurser.
• Enkla systematiska undersökningar och projektbeskrivningar i olika steg genom praktiskt och konstnärligt arbete i kemi och teknik i samband med olika hantverksämnen såsom keramik, smide och träslöjd. Planering, utförande och utvärdering.
• Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, praktiskt och konstnärligt arbete i projektform i samband med olika hantverksämnen såsom keramik, smide och träslöjd arbeta med teknik och kemi.
• Dokumentera en arbetsprocess från planeringsstadiet till slutresultatet i både text och bild.
• Mineraler och grundämnen, hur de förkommer, bildas i naturen och förädlas
• Vattnets tre former och vattnets formande kraft, som vittring, nötning, frostsprängning osv.
• I samband med vattnets kretslopp och dess påverkan på jordskorpan beskrivs enkel partikelmodell, hur partiklars rörelser förklara övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
• Kretsloppen i naturliga processer skildras i sitt sammanhang
• Materiens uppbyggnad, hur allt ingår i ett kretslopp, materiens oförstörbarhet
• Olika ämnens egenskaper undersöks och prövas genom praktiskt och konstnärligt arbete i projektform i samband med olika hantverksämnen såsom keramik, smide och träslöjd. Några kemiska reaktioner undersöks, t.ex. syra/bas.
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet och brännbarhet i samband med hantverk och slöjd.
• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner tas upp i t.ex. undervisningen i botanik med fokus på träd. Experiment med förbränning av olika träslag och restprodukter.
• Luftens egenskaper och rörelser skildras i samband med undervisningstemat klimatzoner
• Bergartsbildande processer och bildandet av fossila bränslen, och jämförelse mellan dem och
• Förnyelsebara bränslen i samband med undervisningstemat geologi
• Samtal kring aktuella artiklar om till exempel oljeutsläpp, syrebrist i sjöar, mineralutvinning, energiförbrukning och återvinning.
• Experiment med restprodukter och indikatorer
Årskurs 7
• Förbränningskemin. Förbränningsprocesser med naturmaterial och syntetiskt material
• Observera eldslågornas färger, kolens glöd och hetta, sotning
• Förbränning av alkohol, fotogen, rent kol, svavel och fosfor
• Förbränning av de klassiska metallerna; guld, tenn, kvicksilver, bly, silver, koppar och järn. • Stearinljusets förbränning
• Syra-bas begrepp i samband med studier av olika restprodukter efter förbränning
• Kalkens tekniska kretslopp
• Experiment kring förbränningens villkor, olika brandsläckare, brännare och ugnar
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Biografier för att belysa historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor
• Träkolsmilans betydelse för metallframställning och träkolstjära
• Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning i samarbete med människokunskapen.
• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering (även i årskurs 8-9)
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter (även i årskurs 8-9).
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner i koppling till kemi (även i årskurs 8-9).
Årskurs 8
• Stärkelsens egenskaper visas, om den löser sig i vatten eller inte, gel-bildning i varmt vatten. • Skillnaden på vegetabiliska och animaliska lipider, hur de ser ut och luktar
• Vattenlösliga och fettlösliga ämnen. Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
• Extraktion och emulsion
• Mjölkens betydelse som råvara vid framställning av ost, grädde, messmör, yoghurt, fil, mjölksocker. Lyfts fram genom biografier över uppfinnare som t.ex. Gustav De Laval
• Lipider som råvara vid tillverkning av tvål, såpa och stearinljus.
• Laborationer med socker- och stärkelsetest på olika näringsväxter, tvålkokning.
• Proteinernas egenskaper, hur de koagulerar i syra och vid uppvärmning.
• Proteinernas funktioner i växt, djur och människa.
• Mineral som är viktiga för människans hälsa och de viktigaste vitaminerna presenteras
• Viktiga upptäcker av vitaminer lyfts genom biografier över forskare
• Människans dagsbehovet av näringsämnena, vad som menas med energiinnehåll, kJ/kcal. Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Årskurs 9
• Den organiska kemin, uppbyggande och nedbrytande processer och bearbetning av naturråvaror.
• Fotosyntesen och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner och dess ekologiska betydelse i samband med undervisning i ekologi
• Kompostering, förruttnelseprocesser, jäsning. Ljusfas och mörkerfas och hur liv utvecklas i aeroba och anaeroba miljöer.
•Alkoholjäsning och alkoholernas kemi och betydelse för den kemiska industrin
• Hur dietyleter framställs och dess inverkan på människa samt esterframställning
• De eteriska oljorna och deras betydelse för parfymframställning
• Ångdestillation av t.ex. citronskal och kanel
• Vin-, öl- och spritframställning
• Etanolens inverkan och nedbrytning i människan och de negativa sociokulturella och medicinska sidorna av alkoholmissbruk
• Petroleumbildning. Framställningen av gas, stenkolstjära och koks genom pyrolys av stenkol • Fotosyntesen, förbränning och energiomvandlingar. Kolets kretslopp, kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer i samband ekologiundervisningen.
• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
• Fraktionerad destillation samt de produkter som kan framställas med hjälp av kolväten.
• Cellulosakemin och pappersindustrin, pappershistoria och de industrivaror som framställs med hjälp av cellulosa såsom viskos, sprängämnen, film.
• Ekologiska perspektiv och de miljökonsekvenser det moderna samhället medfört, användandet av energiresurser och hållbar utveckling.
• Partikelmodeller för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling i samband med undervisningen i ekologi.
• Återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av vanliga produkter
• Kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt
• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
•Fällningar, syror och baser samt pH-värde tas även upp i människokunskap- ekologi- och geologiperioderna
• Aktuella forskningsområden inom kemi, som till exempel materialutveckling och nanoteknik men också de kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet
• Laboration t.ex. handgjort papper, framställning av hudvårdsprodukter, ångdestillation, destillation och identifikation av ämnen.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar, periodiska systemet lyfts fram genom biografier. Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Matematik
Allmänt
Sedan urminnestider har människan använt sig av olika matematiska utvägar för att lösa problem i sin vardag och för att utforska verkligheten i en vidare mening. Matematik är ett universellt språk och oumbärligt som verktyg i naturvetenskapen. Det är även en separat logisk värld med tydliga estetiska värden.
Genom kunskaper i matematik utvecklar eleverna en aktiv förmåga att delta i samhällets utveckling. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla kunskap om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
Om vägen till en sådan mognad ska göra största möjliga nytta behöver den genomföras i takt med elevernas inre utveckling. Tre huvudlinjer kan skönjas i waldorfskolans matematikundervisning: I förskoleåldern och de första åren i skolan kopplas arbetet med matematik främst till fysisk aktivitet, på mellanstadiet får eleverna i huvudsak arbeta med talrika exempel på konkret användning av tal för att därefter ta steget fullt ut till den intellektuella förmågan att förstå abstrakta problem.
Det är också viktigt att undervisningen i matematik är rik på konkreta situationer där problemlösningen framkallar kreativitet och uppfinningsrikedom. En sida av matematiken är av praktisk art. Att delar in världen i olika fält och system, skapar förståelse i en allt mer fragmenterad och komplex värld. För detta behöver eleverna utveckla ett gott handlag med siffror och bli förtrogna med de olika räknesätten. En annan sida är matematikens estetiska framtoning. Många av matematikens upptäckter kännetecknas av enkelhet och skönhet. Många tal, formler och sifferföljder har en slående estetik och är av stort pedagogiskt värde.
Eleverna får upptäcka olika talmönster både inom konsten, i arkitekturen och i naturen. Eftersom matematiken slår broar inte endast till vetenskaperna utan även till konsten, bör skolmatematiken även ge upplevelser av det estetiska: genom studier av symmetri, former, rörelser, mönster, rytmer, talförhållanden och algebraiska samband. Dessa områden belyses under skoltiden med historiska utvikningar inom teknik, naturvetenskap och konst.
Waldorfskolans intention är att undervisningen i matematik ska ge eleverna förtroende till sitt eget tänkande och förmåga till problemlösning av såväl logisk, kreativ som praktisk art.
Ämnesutveckling
Matematikundervisningen i årskurs 1 utgår till stor del från kroppslig aktivitet såsom rörelse- och rytmlekar med klapp och stamp, vilket ger upplevelser av talvärden, talens kvalitéer och egenskaper och inbördes förhållande. Eleverna får även arbeta laborativt med olika material, t.ex. vackra stenar, kastanjer, nötter, pinnar, tändstickor och gem. De får lära sig både de indoarabiska och romerska siffrorna när de går igenom talen och dess värde och kvalitet. De romerska siffrorna med handens fingrar som utgångspunkt ger en logisk bild av talen. När eleverna lär sig talen görs det muntligt och praktiskt. Räknesätten arbetas fram ur helheten, inte från delarna. Det hela, t ex 12 nötter består av t ex en hög med 2 nötter, en med 4 och en med 6, 12 = 2 + 4 + 6 osv. Att gå från helheten till delarna ger eleverna möjlighet att upptäcka den kommutativa regeln för addition och motsvarigheten hos multiplikation. Genom denna metod introduceras de fyra räknesätten redan i årskurs 1.
Genom s.k. formteckning får eleverna tidigt arbeta med geometriska figurer. De får öva symmetri, formförvandling, flätning och lära sig se mönster. De olika talkvalitéerna förknippas gärna med geometriska företeelser i naturen, till exempel rosens femtal eller liljans sextal. Genom rörelselekar och tallinjer visas positionssystemet.
I årskurs 2 fördjupas förståelsen för de 4 olika räknesätten, gärna genom olika räknesagor där huvudräkningen vävs in i berättelserna. Rytmer och ramsor är fortfarande centrala inslag i matematikundervisningen. I huvudräkning och överslagsräkning övas alla räknesätten. Successivt införs skriftliga metoder. För att öka talförståelsen kan abacus eller kulram användas. Grundläggande algoritmer introduceras för att befästas i årskurs 3. Även benämnda tal introduceras på allvar, först med bara ett räknesätt, därefter med flera.
I årskurs 3 får eleverna gå från den mer upplevelsefyllda räkneglädjen till matematik som ett användbart verktyg. I anknytning till perioden om hembygden lär sig barnen de vardagliga måtten som har sitt ursprung i den mänskliga kroppen: tum, hand, aln, famn, fot. Successivt beskrivs metersystemet och genom praktiskt laborerande når de fram till en förståelse för längd, vikt- och rymdmått. I samband med att klassen genomför ett mindre husbygge får eleverna tillfälle att mäta och jämföra olika längder och vikter. När de bakar, kokar saft och sylt och lagar mat får de öva sig i att mäta, väga och använda volymmått. Stor vikt läggs vid jämförelse och uppskattning av olika mått. I konkreta situationer t.ex. då eleverna leker affär bedöms rimligheten i hur mycket man ska betala eller hur mycket pengar man ska få tillbaka och man gör uppskattningar om pengarna ska räcka. I gissningslekar påvisas vad som kan vara rimligt.
Den egentliga bråkundervisningen startar först i årskurs 4, men dessförinnan tas i vardagliga situationer upp begrepp som hälften, en tredjedel, en fjärdedel både av helhet och av antal. Detta illustreras med bilder av bråkuttryck samt jämförelse med helheten.
I årskurs 4 läggs stor vikt vid bråkräkning. Det introduceras på en mängd olika sätt t.ex. genom att eleverna ritar och dela upp en helhet, viker papper, använder räknestavar osv. När eleverna förstått allmänna bråk och decimalbråk får de öva sig i bråkräkning där helheten får ett värde över 1. T.ex. 1⁄4 av 200. Användningen av bråk uppmärksammas även i musiken, där eleverna möter halvnoter, fjärdedelar och åttondelar. I årskurs 4 övar eleverna även multiplikations-och divisionsalgoritmer. I lekar, tärningsspel och slantsingling möter eleverna slumpmässiga händelser. Ord som ”säker”, ”ofta”, ”ibland” och ”omöjligt” används för att beskriva sannolikheter för händelser i vardagen. Vid enkla undersökningar sorteras och klassificeras data i tydliga grupper i tabeller och diagram. I elevnära situationer undersöks enkla proportionella samband, t.ex. en större mängd av en viss vara är dyrare än en mindre.
I årskurs 5 för eleverna öva sig i s.k. frihandsgeometri dvs konstruktion av geometriska objekt, olika slags trianglar och fyrhörningar, hexagoner och oktogoner i givna cirklar på fri hand. Eleverna har tidigare haft formteckning och är väl bekanta med raka och böjda streck, löpande former, spegelformer och flätmönster. Att utan hjälpmedel teckna de geometriska figurerna kräver stor koncentration och är en god förövning inför den exakthet som redskapen kan ge. I årskurs 6 får eleverna konstruera geometriska figurer med hjälp av linjal, passare och gradskiva.
I årskurs 5 bör eleverna vara förtroliga med de enklaste reglerna för delbarhet, det vill säga kunna avgöra om ett heltal är delbart med 2, 3, 5 eller 9. Det hänger samman med bestämning av minsta gemensamma nämnare. I årskurs 6 tillkommer sedan största gemensamma faktor. Begreppet skala tas upp i samband med kartritningen i geografin. I samband med historieundervisningen i årskurs 5 beskrivs det babyloniska talsystemet med basen 60 och det egyptiska. Eleverna får också göra jämförelse av tal med olika antal decimaler och avrundning. Binära talkoder visas genom slantsingling, krona – klave, morse, kort – lång.
I årskurs 6 fördjupas undervisningen i algebra och procenträkningen. Ett centralt tema är geometri. Med hjälp av passare, linjal och gradskiva får eleverna konstruera allt mer avancerade former. De får även gå igenom Pytagoras sats, samtal om det gyllene snittet och lära sig dela cirkelns omkrets i 5 delar.
Eleverna får använda de fyra räknesätten för rationella tal och lära sig strategier för beräkningar. Även faktorisering, primtal, prioriteringsregler och delbarhetsregler behandlas. I samband med historieperioden om romarriket får eleverna lära sig de romerska siffrorna mer ingående.
I årskurs 7 får eleverna fördjupa sina kunskaper om de negativa talen. I samband med historieperioden om de stora upptäcktsresorna och astronomiperioden kan eleverna få göra beräkningar av avstånd, tid, hastigheter etc.
Utöver negativa tal introduceras potenser av heltal och begreppet kvadratrot, kubikrot och algebran utvidgas till att omfatta ekvationer av första graden. Fibonaccitalen erbjuder ett lärorikt exempel på vad algebra kan åstadkomma. I åk 7 får eleverna lära sig att förstå det rätvinkliga koordinatsystenet (xy-systemet) med sina två tallinjer (axlar) som introduceras i samband med enkla övningar i att finna eller avläsa punkter (a;b). Andra moment kan vara diagram av olika slag och spiraler.
I årskurs 7 utvecklas begreppet likformighet ur övningar med likställda figurer och skala. Det konstanta förhållandet omkrets/diameter (π) framstår som en konsekvens av likformighet. Pythagoras sats behandlas laborativt i årskurs 7 – 8 och bevisas strikt i årskurs 8 – 9. I årskurs 8 introduceras i algebran konjugat- och kvadreringsreglerna och statistik övas med hjälp av tabeller och diagram, i samband med undersökningar som klassen genomför.
Under högstadiet behandlas area och volym hos en rad grundläggande geometriska objekt. I årskurs 9 får eleverna särskilt arbeta med s.k. av polyedrar; samband mellan antalen hörn, ytor och kanter, speciellt Eulers sats. Eleverna får bygga dem i kartong och dessutom studera polyedrar som de själva uppfinner. Ellips och parabel ger rika tillfällen att tillämpa Pythagoras sats, arbetet ämnesintegreras med ämnen som teknik och astronomi.
I årskurs 9 får eleverna fördjupa sina kunskaper i algebra och beräkna enkla andragradsekvationer och proportionalitet. Det görs i anslutning till grafisk framställning i xy- system (linjära samband).
Det centrala i matematiken är problemlösning. Det viktigaste är att eleverna får pröva sig fram och ge olika förslag till lösningar. Eleverna bör t.ex. få uppöva sin förmåga till att gissa svaret, att forska genom att prova olika värden samt öva sig i att ställa upp teorier.
Eleverna får studera talsystem som byggande på olika baser och även konstruera egna. Kombinatorik och sannolikhet erbjuder i årskurs 9 ett brett fält för övningar av starkt varierande svårighetsgrad, alltifrån bokstavsgrupper till antal val av objekt och sannolikheten att få ett visst antal rätt på en stryktipsrad.
Årskurs 1 -9
Årskurs 1
• Ramsräkna talraden framåt och bakåt 1-100, lekar där ramsraden består av jämna eller udda tal, börja talraden på godtyckligt tal inom talområdet 1-20 och räkna vidare, antal och siffra
• Storleksordning talen 1-20, känna till begreppen större än och mindre än, lägga till, dra ifrån • Skillnaden, gruppera i olika eller lika stora högar
• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Rytmiskt klappa och stampa multiplikationstabeller.
• Uppskattning, rimlighet t.ex. hur många äpplen finns i korgen? Hur många steg är det till fönstret?
• Positionssystemet för att beskriva naturliga tal övas genom lekar och tallinjen
• De romerska siffrorna I-XII, exempel på symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien
• Tiotalskamraterna, dubblor, de fyra räknesätten
• Huvudräkning och enkla överslagsberäkningar
• Geometriska objekt, punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer övas genom formteckning och i eurytmin. I elevernas vardag används exempelvis, bollar (klot), tärningar (kub) och olika askar (rätblock) och deras egenskaper blir uppenbara.
• Genom lekar som beskriver föremåls läge i rummet övas vanliga lägesord.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer övas genom tolkning av enkla räknehändelser och genom lösning av problemet matematiskt, med konkret material, bilder och räknesagor
Årskurs 2
• Centrala metoder för beräkning med naturliga tal övas vid huvudräkning och överslagsräkning. Alla räknesätten. Successivt införs skriftliga metoder.
• För att öka talförståelsen används abacus eller kulram.
• Miniräknare för att kontrollera gjorda uträkningar men även t.ex. för att utforska talmönster och öva huvudräkning. Samtal om metodernas olika användningsområde
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Likhetstecknet introduceras som en bild och i aktiviteter med vägning. Ständigt betonas likhetstecknets betydelse t.ex. i prealgebraövningar
ex. 5 + _ = 12.
• Känna igen, läsa ut och skriva tal med hundratal. Storleksordna tal i området 0-100
• Jämnt och udda, dubbelt så mycket och hälften
• Kommutativa lagen vid addition ex 5+2=2+5
• Dela upp tal i utvecklad form dvs. att dela upp ett tal i talsorter 46=40+6
• Huvudräkning addera och subtrahera i talområdet 0-20 med tiotalsövergångar
• Addera och subtrahera multiplar av 10 och 100 ex. 36+40, 320-200
• Additions-och subtraktionsalgoritmer
• Klockan, veckans dagar och årets månader, datum med hjälp av ordningstal. Tidsenheter och vanliga tidsangivelser i samband med klockan. Jämförelse och uppskattning.
• I ämnet formteckning övas hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Mönstren beskrivs genom att använda jämförelseord och lägesord och i bilder söks regelbundenheter, förhållanden och relationer.
• Mönster i talföljder genom i rörelselekar
• Symmetribegreppet används i formteckning och övas även i eurytmi.
• Under utflykter iakttas symmetri i naturen.
• Symmetri i klassrummets inredning och bilder. Innan konstruktion på papper av t.ex. spegelsymmetri görs övningar gående på golvet. Symmetri visas också genom pappersvikning. • I lekar, tärningsspel och slantsingling möter eleverna slumpmässiga händelser. Ord som ”säker”, ”ofta”, ”ibland” och ”omöjligt” används för att beskriva sannolikheter för händelser i vardagen.
• Vid enkla undersökningar sorteras och klassificeras data i tydliga grupper i tabeller och diagram.
• I elevnära situationer undersöks enkla proportionella samband, t.ex. en större mängd av en viss vara är dyrare än en mindre.
• Utifrån en vardaglig och välbekant situation övas att självständigt formulera en matematisk frågeställning.
Årskurs 3
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning i samband med att ett husbygge genomförs efter en skiss
• De tredimensionella objekten upplevas genom att bygga kojor, bygga med klossar, vika askar, göra strutar, ljuslyktor och cylinderhattar och modellera med bivax. Begrepp som fördubbling och halvering används och överförs till skala.
• Jämförelse och uppskattningar av matematiska storheter
• Tabeller, diagram, använda och sortera data, beskriva resultat från undersökningar, stapeldiagram och tabeller med elevnära information.
• Tal i utvecklad form ex. 358=300+50+8
• Begreppen addition, subtraktion, multiplikation, term, summa, differens, faktor, produkt, division.
• Rimlighetsbedömning, överslagsräkning, rimlighet vid längd och viktmätningar I konkreta situationer t.ex. då eleverna leker affär bedöms rimligheten i hur mycket man ska betala eller hur mycket pengar som man ska få tillbaka och man gör uppskattningar om pengarna ska räcka. I gissningslekar påvisas vad som kan vara rimligt.
• Algebra-exempel. Lösa problem av typen: x+x=10, x+y=12, y+y=?
• Övergång från äldre mått till nutida måttenheter. Enhetsbyten och uppskattning. Jämförelse och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga och äldre måttenheter.
• Med utgångspunkt från den egna kroppen införs äldre längd- och viktmått före de vanliga måttenheterna.
• Vid t.ex. bakning övas volymmått.
• Upptäcka, fortsätta och beskriva mönster, med konkret material och med bilder, tal och symboler
• Geometriska objekt konstrueras och begreppet omkrets introduceras
• Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Deras användning i vardagliga situationer.
• Experiment med slump genom lekar, tärningsspel och slantsingling.
• Problemlösning såväl enskilt som i grupp
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i vardagliga situationer.
• Multiplikationsalgoritmer
Årskurs 4
• Rationella tal och deras egenskaper.
• Multiplikationstabellerna som divisionstabeller, faktorisering, delbarhetsregler för 2, 3, 5 och 10
• Tal i bråk- och decimalform, dess användning i vardagssituationer t.ex. bråk i musiken; halvnoter, fjärdedelar, åttondelar, storleksordna bråk
• Förkortning och förlängning, addera och subtrahera bråk med olika nämnare, minsta gemensamma nämnare, multiplicera två bråk med varandra, dividera enkla bråk
• Överslagsräkning, huvudräkning samt med beräkningar med skriftliga metoder, miniräknare. • Multiplicera, dividera heltal med 10, 100 och 1000
• Divisionsalgoritmer
• Kortdivision där nämnaren (divisorn) är ett ental, samt begreppet rest
• Algebra, obekanta tal och deras egenskaper, behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Skala och dess användning i vardagliga situationer. Symmetri i vardagen, i konsten, i naturen samt hur symmetri konstrueras.
• Avläsa tiden på en analog och digital klocka, beräkna tiden mellan två klockslag
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer.
• Enkel kombinatorik i konkreta situationer, ex olika valmöjligheter i konkreta situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Vid undersökningar sorteras och klassificeras data i tydliga grupper och omvandlas till stapel-, linje- och cirkeldiagram.
• Avläsa tidtabeller, tolka, avläsa elevnära information i tabeller och diagram
• I elevnära situationer undersöks proportionella samband.
• Analysera talmönster och göra egna talmönster
• benämnda tal med ursprung i barnens vardag, problemlösning såväl enskilt som i grupp, diskussioner om olika sätt att lösa problem
• Beskriva tankegången hur ett problem har lösts, muntligt, i drama, med bilder eller skriftligen.
Årskurs 5
• Rationella tal och deras egenskaper. Primtal, delbarhetsregler för 2, 3, 4, 5, 6, 8 och 9
• På en tallinje placera ut tal i bråk- och decimalform
• Positionssystemet för tal i decimalform.
• Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska med basen 60 i samband med undervisningen om kulturepokerna
• Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer
• Decimalform via bråk med nämnare 10 och 100
• Storleksordna och jämföra decimaltal med en eller två decimaler
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
• Uppskattning, huvudräkning, skriftlig huvudräkning samt räkning med algoritmer och den för situationen mest passande metoden väljs.
• Kort division där kvoten kan vara med decimaler
• Utveckla prioriteringsreglerna genom praktiska problem
• Metoder för enkel ekvationslösning. Begreppet ekvation introduceras senare, men med hjälp av bilder arbetar eleven med enkla ekvationer t.ex. genom att gå igenom obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Eleverna får göra aritmetiska upptäckter och bevisa deras allmängiltighet genom att införa ”n” som representant för vilket naturligt tal som helst. Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
• Frihandsgeometri, från formteckningen till de grundläggande geometriska figurerna och begreppen.
• Genom pappersvikning, enklare modellbyggande och modellering undersöks de tredimensionella kropparnas egenskaper, t.ex. pyramider skapas och utforskas i samband med den egyptiska kulturepoken
• Skalan och dess användning i vardagliga situationer. Begreppet skala tas upp bl.a. i samband med kartritning.
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Stapel-, linje- och cirkeldiagram görs från insamlade data eller frekvenstabeller. Exempel hämtas från elevernas vardag.
• Tolkning av data i tabeller och diagram.
• Proportionalitet och procent och deras samband.
Årskurs 6
• Faktorisering, primtal och delbarhetsregler behandlas.
• Under historieperioden om Rom ges tillfällen att tyda och skriva årtal med romerska siffror. • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk-och decimalform.
• Naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt med beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare.
• Prioriteringsregler för sammansatta uppgifter innehållande flera olika räknesätt och parenteser
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
• Metoder för enkel ekvationslösning. Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Genom att söka strukturer hos tal, relationer mellan tal och generella samband kan mönster i talföljder beskrivas och uttryckas. Vid konstruktion av geometriska mönster iakttas återkommande förändringar som beskrivs.
• Introduktion av notationen 2x för 2·x
• Översättning till enkla algebraiska uttryck t.ex. ett udda tal kan skrivas 2n+1
• Geometri, beräkna och konstruera objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Skala och dess användning i vardagliga situationer. Symmetri i vardagen, i konsten, i naturen samt hur symmetri konstrueras.
• Exakta konstruktioner med passare och linjal, ex pentagondodekaeder som lykta
• Avbildning/förflyttning av en sträcka
• Begrepp som mittpunktsnormal, bisektris
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Enhetsbyten. Stor vikt läggs vid uppskattning.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Stapel-, linje- och cirkeldiagram görs från insamlade data eller frekvenstabeller.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
• Proportionalitet och procent och deras samband.
• Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. • Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematisk formulering av frågeställningar i vardagliga situationer.
• Ekvationslösningen utvecklas från fyra grundekvationer som motsvarar de fyra räknesätten. Genom att söka strukturer hos tal, relationer mellan tal och generella samband kan mönster i talföljder beskrivas och uttryckas. Vid konstruktion av geometriska mönster iakttas återkommande förändringar som beskrivs.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar i vardagliga situationer.
Årskurs 7
• Statistik, tabeller, diagram, medelvärde, median
• Enheter, längd, volym, vinkel, hastighet, tid, prefix
• Aritmetik och algebra, algebra med parenteser, multiplikation, faktorisering, delbarhet, primtal
• Negativa tal, tallinjen, prioriteringsregeln, decimalsystemet
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer
• Ekvationsberäkningar, räknegåtor och praktiska problemlösningar
• Arean av plana figurer (som kvadrat, rektangel, parallellogram, romb, parallelltrapets, triangel – alla kan ses som olika specialfall av parallelltrapetset ).
• Introduktion av talet π och beräkning av cirkelns omkrets och area
• Förstoring, förminskning och förflyttning av t.ex. trianglar
• Pythagoras sats
• Bråk, förlängning, förkortning, addition, subtraktion, decimalomvandling, procent
Årskurs 8
• Repetition av aritmetik och algebra
• Potensräkningen utvidgas och sammanhängande räkneregler införs, kvadrattalen, prefix, grundpotensform
• Ekvationer, både genom uppställda tal och praktiska problem.
• Koordinatsystem, statistik, tabeller, diagram, medelvärde och median
• Rymdgeometri: beräkning av volymer för kub, rätblock, cylinder, prisma
• Pythagoras sats med bevis
• Prioriteringsregler, parenteser.
• Procent, växla mellan procentform, decimalform och bråkform
• Huvudräkning, uppskattning, avrundningsregler
• Förvandlingar av vikt-, längd-, area-, volyms- och tidsenheter
• Plangeometri, repetition och utvidgning av 7ans kurs
• Sannolikhet, kombinatorik
• Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
Årskurs 9
• Repetition naturliga tal, heltal och bråk, delbarhetskriterier, största gemensamma delare och minsta gemensamma multipel,
• Primtal, kvadrater och rötter, utvidgning av talbegreppet till att omfatta de irrationella talen, mängden av reella tal, direkt proportionalitet med praktiska exempel t.ex. ränteräkning
• Algebra och ekvationer, linjära ekvationer, enkla andragradsekvationer
• Talteori, utvidgad förståelse för positionssystemets uppbyggnad, exempelvis genom att belysa hur andra talsystem byggts upp, t.ex. fornegyptiska kulturen, sumeriska kulturen, maya-kulturen, räkning i olika baser, omvandling mellan baser (t.ex. baserna 2, 4, 8, 16. )
• Kombinatorik och sannolikhet, permutationer och kombinationer, ordningsföljder av kombinationer, antal möjliga kombinationer ”med och utan återläggning”, Pascals triangel, binomialkoefficienterna , uppbyggnad av begreppet ”n över k”, klassisk sannolikhetslära
• Beräkningar/algoritmer, beräkning av kvadrater och kvadratrötter, något om kubikrötter, kedjebråk och deras användning för förenklandet av bråk, Euklides algoritm för största gemensamma delare och minsta gemensamma multipel med praktiska exempel.
• Utvidgning av Pythagoras sats
•Repetition och fördjupning av areaberäkningar, studier av cirkeln geometri, volym av kroppar
• Platonska och Arkimediska kroppar
• Procenträkning, procentuella förändringar, förändringsfaktorer. Beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom andra ämnesområden.
• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
• Koordinationssystem, faktorer, räta linjens ekvation, linjära samband
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar
Moderna språk
Allmänt
Under de första skolåren har många barn fortfarande lätt att härma. I de flesta waldorfskolor introduceras därför ett annat främmande språk vid sidan av engelskan så tidigt som möjligt. Undervisningen är till en början muntlig och bygger på att eleverna tidigt skall få lära sig ett språks unika melodi. Språkets skönhet, dess rytm, kraften och formen i ordens ljudkombinationer bildar en musikalisk ström som skapar inre bilder, stämningar och gemenskap. I denna värld lever eleverna i de lägsta årskurserna på ett självklart och lekfullt vis.
Ett övergripande syfte med undervisningen i moderna språk är en inlevelse i andra människors kulturella uttryck och tankesätt. Genom samtliga skolår förutsätts i waldorfskolan att de moderna språken ger oss dimensioner utöver den rent informativa. Varje språk är en källa till förståelse av världen. När eleverna lär sig främmande språk lär de sig samtidigt att övervinna något av den kulturella ensidighet som modersmålet representerar. De lär sig se verkligheten från nya synvinklar, och inlevelsen i mångfald och olikheter kan leda till flexibilitet och öppenhet. De skaffar sig vidgade perspektiv när det gäller kulturella och sociala sammanhang, levnadssätt, traditioner, geografi, historia, litteratur mm.
Ämnesutveckling
Om det moderna språket introduceras tidigt övas det under de första skolåren framför allt muntligt, genom lekar, sånger, ramsor, dramatiseringar och dialoger. Ett ideal är att det främmande språket används så konsekvent som möjligt under lektionerna. Att låta språket omge eleverna redan från dess introduktion skapar en grund att bygga vidare på i de högre årskurserna. Undervisningen går sedan från efterhärmning och gemensam recitation över till att eleverna kan återberätta, ställa frågor, tala, argumentera, samt göra muntliga redovisningar och enklare intervjuer. De muntliga övningarna försvinner inte från undervisningen efter de inledande åren, utan utgör hela tiden ett nav kring vilket elevernas språkutveckling kretsar. Dramatiseringar spelar en viktig roll i waldorfskolan; teatern kan användas i allt från enkla dialoger, charader och dramaövningar i de lägre årskurserna till allt större framföranden på högstadiet och gymnasiet.
Det skriftliga bygger inom språkundervisningen på det muntliga. Genom att eleverna får börja med att skriva ner det som de övat muntligt, t.ex. sånger, verser och dramatik kan de koppla ihop sina muntliga erfarenheter med skrift. Så småningom kan det eleverna skriver varieras och individualiseras. Eleverna får då börja med att skriva kortare texter, t.ex. meddelanden till lärare, brev, e-mail samt bloggar och chattar i digitala forum. Olika projekt, t ex tidningsskrivande, olika typer av ”pyssel” och skrift kombinerat med bilder, kan skapa både arbetsiver och glädje. Att uttrycka sig genom ett annat språk inte minst genom poesi, kan för många ungdomar upplevas som ett sorts skydd och ett forum att uttrycka sådant som de inte riktigt vågar på sitt eget modersmål.
Precis som skriften bygger på det muntliga bygger läsningen i språkundervisningen på skriften. För de elever som introduceras i det nya språket muntligt i årskurs 1 och ett par år senare får möjlighet att skriva ner sina muntliga erfarenheter blir nästa steg att läsa det som de själva skrivit. De får börja med att läsa det som de mer eller mindre kan utantill för att så småningom gå över till att läsa ändrade versioner av det utantillinlärda och tryckta texter. Detta skapar en trygghet och lockar till mer avancerad läsning. Efter det går eleverna över till att läsa tryckta texter, exempelvis sagor, dikter, lärobokstexter, hemsidor, enkla deckare, tidningar, dramer, biografier, texter om kultur/samhälle/geografi/ historia, noveller och romaner.
Läsning och samtal är nyckelaktiviteter på språklektionerna från och med årskurs 3 i waldorfskolan.
Därmed erbjuds eleverna en mix mellan lyssnandet i de olika delarna av textbearbetningen och det aktiva samtalet. Alla dessa aktiviteter innehåller på ett naturligt sätt möjligheter till utvidgandet av ordförrådet. Det är viktigt att eleverna uppmuntras till att intressera sig för nya ord och att de får uppleva glädjen av att hela tiden utvidga sitt förhållande till språket. Det är också en grundprincip att översättandet skall tjäna upplevelsen, förståelsen och fördjupningen av språket och inte framstå som en ren överföring av information.
Grammatik och ordförråd går på ett naturligt sätt in i allt lärande när det gäller moderna språk. Att utifrån den muntliga och skriftliga basen själv få vara med och upptäcka och för sig själv formulera språkets regler ger en annan effekt än om grammatiken bara skulle ha presenterats utan anknytning till de egna språkliga upplevelserna. På samma sätt kan ett skriftligt strukturerande av välkända ord skapa en känsla av att vara vän med språket. Detta kan i sin tur bli en bas när eleverna kommer i kontakt med lexikon, tryckta grammatikböcker, digitala språkhjälpmedel och mer och mer erövrar en abstrakt helhetsbild av de främmande strukturerna. Från en muntlig vokabulär med fokus på det som står en själv närmast kan eleverna gå via eget skrivande och läsande till ett medvetet erövrande av de för språket specifika särdragen. Till sist kan eleverna skaffa sig en överblick över språkets egenart samt dess kopplingar och släktskap med andra språk.
Det främmande språkområdets centrala händelser inom historia, kultur, traditioner mm är ett genomgående tema i undervisningen av moderna språk. Att anknyta till årskursens övriga undervisningteman ger på ett naturligt sätt stora möjligheter till ämnesöverskridande samarbete. I de lägre årskurserna kan det bl. a. handla om traditionella verser, sånger och lekar, för att högre upp bestå av kopplingar till samhälls- och näringsliv, kultur- och politisk historia samt samhällskunskap.
Eleverna kan få titta på filmer och tv-serier från det aktuella språkområdet, laga typiska maträtter och möta konstnärer, författare och innovatörer från det aktuella landet.
På högstadiet och gymnasiet bygger undervisningen i det aktuella språket på den grund som lagts under de tidigare åren. Eleverna skall ges tillfälle att fördjupa sin språkfärdighet i tal och skrift. Det är viktigt att de ges tillfälle att samtal och utveckla förmågan att anpassa sitt språk till olika situationer. En viktig del av undervisningen är att ge eleverna en känsla för det aktuella språkets karaktär och aktivt få uppleva språkets skönhet genom olika litterära verk från olika tider. De får också ta del av de olika ländernas samhällsskick och kultur och också jämföra det aktuella landets skolpolitik i jämförelse med Sveriges.
Årskurs 1 – 9
• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna, övas genom lekar och dramatiseringar i de lägre årskurserna samt genom diskussioner, samtal, textläsning och skrivande av olika texttyper i de högre årskurserna.
• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
• Åsikter och känslor ocherfarenheter genom samtal, diskussion, att skriva olika texttyper 1
• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används.
• Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, till exempel från olika medier. I största möjliga utsträckning används originaltexter och muntlig förmedling av språket. Arbetet med text siktar även på att, i de högre årskurserna, öppna möjligheter för en fördjupning i ett urval av de centrala litterära verken på språket i fråga, t.ex. på kulturell egenart.
• Olika former av samtal och dialoger och intervjuer.
• Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
• Muntlig och skriftlig information, till exempel på skyltar och i reklam. T.ex redan i årskurs 3 i samband med temaläsningen om hantverk och olika yrken, göra ett litet skådespel om en tysk/fransk/spansk/rysk stad och låta eleverna tillverka reklamblad och skyltar till sina olika verksamheter i staden, eller i samband med geografiundervisningen i årskurs 5 och 6. •Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier..
• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
•Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.
• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i smmnhängande tal och skrift..
• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation samt ord, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck.
Musik
Allmänt
Musiken har i alla tider varit starkt förankrad i människan och den genomsyrar i rikt varierande former alla kulturer som är och har varit. Redan i fosterstadiet uppfattar vi musik, den följer oss genom livet och den lever ofta mycket starkt i oss ända in i döden. Musik påverkar individen samtidigt på flera medvetandenivåer. Musiken förenar och engagerar tanke och känsla på ett omedelbart sätt och utgör ett viktigt redskap för lärande, rekreation och bearbetning av medvetna och omedvetna intryck, samt hjälper oss att förmedla och gestalta tankar och idéer. Som estetisk uttrycksform används musik i en mängd sammanhang och har olika funktion och betydelse för var och en av oss.
I musiken är hela människan delaktig. Den spelar en viktig roll i människors sociala gemenskap, bidrar till människans allsidiga utveckling och påverkar individers identitetsutveckling. Forskning har vid upprepade tillfällen påvisat musikens förmåga att positivt påverka människan kognitivt, socialt och emotionellt. Inom waldorfskolan har musik, ända sedan pedagogiken grundades, haft en central roll, och om möjligt bör eleverna ges tillfälle att arbeta med sång, rytmer och instrumentalspel varje dag.
Därför är musik också dagligen närvarande i waldorfsskolan, inte bara under musiklektionerna, utan även under den s.k. rytmiska delen som inleder morgonperioden. Då övar eleverna flöjtspel, sång, ramsor och rytmer. I nästan varje årskurs genomför klassen ett drama som lyfter fram ett av årskursens teman där musiken har en viktig plats. Eleverna bör hela tiden ges möjlighet till ett vara aktiva, inte passiva, lyssnare och aktivt ta del av ett socialt musikaliskt sammanhang med sin sång och sitt musicerande.
Inom waldorfpedagogiken har man tagit fasta på paralleller mellan barnens och ungdomarnas utveckling och musikaliska intervall och dess stämningar. Före 9-årsåldern får eleverna arbeta med den pentatoniksk skalan där kvintintervallet är betonat. I barnvisor världen över och i ursprungsbefolkningars musik är pentatoniken rikt förekommande. I 9 års ålder efter denna kvintstämning inträder en kvartstämning under en relativt kort tid. Den utgör en övergång till tersstämningen och den därmed förknippade grundtonskänslan, med dur och moll, en stämning de flesta vuxna fortfarande befinner sig i. Genom puberteten lever tersstämningen starkt och inte förrän runt 18-årsåldern kan nästa stämning, sekundstämningen, inträda. Sekundstämningen uttrycker den moderna människan möjligheten att ta till sig dissonanser i musiken liksom i världen.
Ämnesutveckling
De första åren i skolan får eleverna främst arbeta med och ta del av musik som rör sig inom den pentatoniska skalan. Avsaknaden av grundton och ledtoner i den svävande pentatoniken hjälper barnen att hitta in i musiken på ett enkelt och självklart vis. De kan också musicera tillsammans på sina flöjter och harmonierna blir vackra och stämningsfulla. Genom ett fritt förhållningssätt till rytm och takt kan text och melodi levandegöras och skapa utrymme för barnets inre bilder. De får arbeta fram enklare melodier och teaterstycken. Sånglekar och folkdanser är grunden för musicerandet och inlärningen sker gehörsmässigt genom härmning. Användandet av instrument blir ett komplement till sången, som är enstämmig. Genom sång och instrumentalspel väcks barnets förmåga till lyssnande, vilket är helt avgörande för framtida ensemblespel och körsång.
Den doriska skalan får fungera som en övergång från pentatoniken till den diatoniska musiken med dess dur- och molltonalitet, de skalor som merparten av vår västerländska samtida musik bygger på. Rytmen är inom den doriska musiken fortfarande förhållandevis fri och relaterar ofta till musikens textliga innehåll, men i slutet av årskurs 3 får eleverna arbeta med dur- och mollkvalitéer, och kanon och enklare stämsång. I årskurs 3 kan musikundervisningen ämnesintegreras med den övriga temaläsningen på morgonperioden, t.ex. genom att eleverna får arbeta med yrkes- och arbetssånger, och sånger i anslutning till Gamla Testamentet.
Upp genom årkurserna utvecklas musikundervisningen mer och mer, både vad gäller sång och utforskandet av olika instrument och dess kvaliteter. I samband med att eleverna övar sig i geometri och bråkräkning i årskurs 4, introduceras notsystemet med de olika notvärdena, och succesivt byggs harmoniläran upp. Notskriften, liksom musicerande i solo och tutti, ger eleverna exempel på kommunikation mellan människor. Begrepp som puls, takt, rytm och melodi kan nu upplevas, erövras och förstås mer medvetet än tidigare. Från årskurs 5 har eleverna blivit allt mer skickliga i att hålla sin egen stämma och kan nu delta körsång och
olika instrumentalensembler, t.ex. ensemblespel på blockflöjt eller i stråkorkester. Harmoni, disharmoni och intervaller är centrala begrepp i årskurs 6, något som kan kopplas till musikaliska yttringar såväl som till det sociala klimatet.
Från årskurs 7 fram till och med årskurs 9 knyts musikundervisningen närmare den övergripande årstematiken, t.ex. renässansmusik och afrikanska rytminstrument i årskurs 7, och proggmusik och blues i årskurs 8. Olika musikaliska grupparbeten tar allt mer plats i musikundervisningen, och i samband med uppsättningen av ett skådespel får eleverna själva utforma musiken till föreställningen. Under högstadiet belyses även samtidsmusiken och populärkulturen. Genom undervisningen vill man ge eleven redskap att lyssna aktivt och analysera musikaliskt och textligt innehåll, samt visa på musikbranschens förutsättningar, såsom medias roll.
Från årskurs 9 utgör temaveckor, projektveckor liksom de enskilda årsarbetena höjdpunkten i skolans musikundervisning. Eleverna inspireras också av sina musiklärare till egna, frivilliga initiativ som olika former av band och ensembler. På många waldorfgymnasier är ett gemensamt körarbete centralt. I årskurs 11 ingår en fördjupningskurs i musikhistoria.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Unisona, fritt gestaltade pentatoniska sånger.
• Ekovisor och växelsång
• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, enklare rytmer och rörelser.
• Intervallflöjter och pentatonisk flöjt
• Klanginstrument såsom lyror, klangspel, fingercymbaler etc.
• Imitation och improvisation med rörelser, rytminslag.
• Flöjter och klanginstrument med variation i rytm, klang och dynamik.
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang däribland några av de vanligaste psalmerna samt sånger ur svensk och nordisk folkvisetradition.
Årskurs 2
• Unison sång, fortfarande företrädesvis pentatoniska. • Växel- och ekosånger.
• Sång- och rörelselekar.
• Stråkundervisning i hel- eller halvklass.
• Allt mer avancerat spel på den pentatoniska flöjten, gärna i kombination med klanginstrument.
• Klanginstrument.
• Växelvis lyssnande, spelande och sjungande.
• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
• Flöjter, stränginstrument, stråkinstrument och enklare slagverk med variation av rytm, klang och dynamik.
• Enklare musiksymboler; bilder och tecken. I samband med den diatoniska flöjten kan t.ex. tonhöjden introduceras. Redan nu kan man kombinera den visuella upplevelsen av tonhöjden (noterna) med flöjtspelets motorik.
• Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
• Enkla ballader och folksånger.
• Några av de vanligaste psalmerna samt sånger ur svensk och nordisk barnvisetradition.
• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
Årskurs 3
• Gehörsmässig inlärning av sånger, nu även i dorisk tonart och dur.
• Kanon och enkel stämsång
• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.
• Stråkundervisning.
• Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och tonhöjd.
• Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
• Flöjt, stränginstrument och rytminstrument, variation av rytm, klang och dynamik.
• Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik. • Yrkes- och arbetarsånger.
• Ballader
• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man musicerar.
• Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter, med variation av rytm, klang och dynamik, och hur de ser ut.
• Ensemblespel
• Nationalsången i samband med hembygdens historia
Årskurs 4
• Kanon
• Sång tillsammans med instrumentalensemble.
• Diatonisk flöjt
• Stråkundervisning
• Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.
• Rytmövningar med utgångspunkt i pulsen.
• Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former.
• Musikframföranden.
• Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter till exempel uppvärmningsövningar.
• Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rapp.
• Melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel eller för ackompanjemang.
• Musiksymboler, grafisk notation och noter, införs efter praktiskt övande
• Notvärden i samband med bråkräkningen.
• Taktarter.
• Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.
• Musik tillsammans med bild, text och dans.
• Tonsättarberättelser.
• Svenska landskapssånger och fördjupning i folkmusikens rötter
Årskurs 5
•Vidareutveckla stämsång och tonbildning
• Flöjtensemble, utökad med alt-, tenor och basflöjt
• Instrumentalensemble, klassorkester
• Om möjlighet finns musicerande i skolorkester
• Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder, basgångar, perioder och kompmodeller.
• Eget komponerande av sånger och texter.
• Musikframföranden.
• Röstvård.
• Rösten som instrument för olika vokala uttryck.
• Melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel eller för ackompanjemang. • Andra tonarter.
• Befästa och utveckla notkunskaperna.
• Vidareutveckla rytmövningar.
• Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.
• Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.
• Någon tonsättarbiografier
• Nordiska folksånger.
• Sånger i anknytning till kulturepokerna
• Leda varandra i sång och spel
• Danser
Årskurs 6
• Intensivt körarbete med utvecklad stämsång, klassvis eller över klassgränserna.
• Flöjtensemble, orkester
• Instrumentalensemble, gärna inkluderande trä- och bleckblåsinstrument.
• Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster.
• Eget komponerande av sånger och texter, gärna i anknytning till dur och moll.
• Musikframföranden.
• Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter
• Hälsosamma ljudnivåer och olika typer av musikhörselskydd.
• Rösten som instrument för olika vokala uttryck t.ex. sång, jojk och rap. Kan ämnesintegreras med t.ex. geografiundervisningen.
• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel eller för ackompanjemang.
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer.
• Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.
• Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
• Intervaller, gärna i samband med perioden i akustik.
• Dur- och mollskalan i de vanligaste tonarterna.
• Basklaven införs.
• Fördjupade studier av taktarter.
• Tonsättarberättelser.
• Europeisk folkmusik, gärna på originalspråk.
• Musik som anknyter till kulturepokerna.
• Ljudets och musikens fysiska- tanke och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan, rekreation och i olika rituella sammanhang.
• Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.
• Instrumentstudier med genomgång av orkestern och dess instrumentgrupper.
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.
Årskurs 7
• Körsång utifrån klassens vokala förutsättningar
• Skolorkester
• Gitarr i helklass
• Afrikanskt slagverk och ev. andra afrikanska instrument.
• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska uttryck.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genre.
• Rytmisk–och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodislingor med röst och instrument
• Musikskapande i olika genrer.
• Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras.
• Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genre.
• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och taktarter.
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation.
• Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar
• Rytmer, både gehörsmässigt och notmässigt. Genomgång av synkoper.
• Harmonilära med genomgång av de tre huvudfunktionerna och ev. dominantseptimackordet. • Partiturläsning.
• Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.
• Musik, sånger och danser med anknytning till periodundervisningen i geografi och historia. • Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband
• Tonsättarbiografier
Årskurs 8
• Flerstämmig sång utifrån klassens vokala förutsättningar, gärna med basstämman tydligt markerande de harmoniska grundfunktionerna.
• Skolorkester.
• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska uttryck.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genre.
• Rytmisk–och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodislingor med röst och instrument.
• Musikskapande i olika genrer. Gärna tonsättning av egna dikter.
• Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras.
• Röstvård, hörselvård och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan bidra till hörselskador samt hur hörselskador kan förebyggas.
• Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer.
• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och taktarter.
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation.
• Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar.
• Befästande av rytmisk notering.
• Gehörsövningar.
• Intervaller ur ett kvalitativt perspektiv.
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.
• Worksongs och negro spirituals samt sånger som berör människans livsvillkor.
• Musikaliska inslag/musikal i samband med teaterprojekt
• Folkdans och modern dans
Årskurs 9
• Körsång.
• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska uttryck.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genre.
• Rytmisk–och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodislingor med röst och instrument.
• Fördjupa de vokala och instrumentala färdigheterna.
• Musikskapande i olika genrer.
• Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras.
• Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer.
• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och taktarter.
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation.
• Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar.
• Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.
• Sånger och danser i anslutning till periodundervisningen i svensk litteratur.
• Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.
•Hur musik används i olika medier, till exempel i film och dataspel.
Religionskunskap
Allmänt
Människan har alltid hänförts och förundrats över livets mysterier, över naturens storslagenhet och skönhet och över tidens oändlighet. En grundläggande uppfattning inom waldorfpedagogiken är att människan har ett andligt och religiöst behov, att hon har en upplevelse av en själslig-andlig realitet inom sig som hon, inom religionsämnet, bör ges tillfälle till att reflektera kring, och till viss del undersöka. Med andligt behov menas inte nödvändigtvis religiös tro, utan snarare ett intimt förhållande till en djupare eller högre dimension av tillvaron.
Att den svenska religionsundervisningen är konfessionsfri men samtidigt obligatorisk är viktig ur ett demokratiskt perspektiv. Oberoende av föräldrarnas trosuppfattning skall varje barn ges frihet att välja tro eller inte tro. Det handlar om en undervisning som syftar till att lyfta fram och belysa alla de religiösa traditioner och uttrycksformer som finns i vårt samhälle. Men den svenska religionsundervisningen är tvådelad, förutom rent religionshistoriskt innehåll, syftar ämnet även till att lyfta frågeställningar kring etik och moral, identitetsfrågor och frågor om mellanmänskligt socialt samspel, något som kan sammanfattas som livsfrågor.
I waldorfskolan är dessa två aspekter på många skolor skilda åt på schemat, åtminstone upp till årskurs 6. De etiska, moraliska och andliga frågeställningarna bearbetas under det som på schemat kallas religion medan det som handlar om en beskrivning av de olika världsreligionerna och de mest genomgripande mytologierna är en del av morgonperiodundervisningen.
Genom sagoberättelser och skönlitteratur ges eleverna verksamma bilder som öppnar upp för just moraliskt-etiska frågeställningar i barnet. De är berättelser som både väcker en undran och nyfikenhet inför livet, men också ger möjlighet att närma sig det svåraste svåra, sjukdom, fattigdom, orättvisor, ondska och död. Dessa berättelser bearbetas genom konstnärligt övande och samtal och diskussion.
Det är också viktigt att pedagogiken så långt som möjligt tar sin utgångspunkt i barnens och ungdomarnas inre etiska, moraliska och religiösa frågeställningar. Under de första skolåren handlar det om att stärka upplevelsen och känslan av vördnad inför livet, människan och naturen, och av medmänsklighet.
I vårt moderna samhälle, där människor ur olika kulturer, med skilda trosuppfattningar och religioner lever sida vid sida blir det allt viktigare att vi kan möta andra människors och gruppers kultur- och världsuppfattning med större insikt och förståelse än tidigare.
De berättelser och det kunskapsinnehåll som eleverna möter i religionsämnet förmedlas enligt waldorfskolans allmänna pedagogiska principer. I de lägre klasserna genom berättelser och upplevelser, i de högre klasserna efter hand alltmer kunskaps- och tankeinriktat. Målet är att nå en fördjupning som är objektiv men samtidigt stark nog att skapa äkta förståelse, en fördjupning som utgör en grund för ett eget individuellt ställningstagande i moral-etiska frågeställningar.
Tidens och årets rytmer är en viktig del av livet i waldorfskolan. Det blir tydligt dels genom dags- och veckorytmen, men även genom årsloppet och dess fester. Förutom att ge kunskap om och insikt i högtiderna och deras betydelse, tillfredsställer det återkommande firandet av dessa högtider ett ceremoniellt behov, något som lever starkt speciellt hos de yngre barnen.
Religion och trosuppfattning, och existentiella, etiska och moraliska frågor behandlas alltså både under morgonperiodernas teman och under religionstimmarna.
Ämnesutveckling
Religionsundervisningen i de första årskurserna har som grundläggande målsättningen att väcka vördnad hos barnen inför livet, naturen och jorden. Religionsundervisningen i årskurs 1 fördjupar temat med folksagor och barnen får lyssna på sagoberättelser som dramaturgiskt är mer invecklade. Årskurs 2 får eleverna genom fabelhistorier möta djur som symboler för olika mänskliga karaktärsdrag. I legenderna skildras människor vars levnadsöde kan placeras i tid och rum. De har det gemensamt att de i handling strävat mot att verka för andra och skapa en bättre värld bortom egoism, familjeband och religiösa traditioner. I religionsundervisningen väljs legender som i sin kontext öppnar för samtal om genomgripande existentiella frågor. Under årskurs 3, då eleverna är i nioårsåldern, går de flesta barn igenom en inre förändring. Denna existentiella utvecklingsfas kan för vissa barn upplevas som krisartad.
I religionsundervisningen tas temat upp genom berättelser som handlar om människor, gärna barn, som gör individuella val och hittar en ny väg i sitt liv.
I morgonperiodens undervisning behandlas de delar av religionsämnet som innefattar religions- och kulturhistoriska kunskapsmål. Ett av temana i årskurs 3 är Gamla testamentets berättelser och judisk mytologi. Eleverna får på ett genomgripande sätt möjlighet att jämföra och diskutera hur olika traditioner uppstått inom kristendomen, islam och judendomen. Frågor kring lag och rätt, ont och gott lyfts på ett naturligt vis in i morgonperiodsundervisningen.
Att eleverna i de lägre årskurserna i samband med högtider som jul, påsk och pingst får höra och bekanta sig med berättelser ur Nya Testamentet, framför allt evangelierna är också väsentligt. Oavsett trosinriktning är dessa berättelser en viktig del av vårt västerländska kulturarv. I waldorfskolan har traditionellt andra kristna fester och högtider, t.ex. Mikaeli och St. Martin uppmärksammas, i ett allt mer mångkulturell värld bör även andra religioners fester och traditioner uppmärksammas och firas.
I årskurs 4 skildras den nordiska gudasagan. Genom färgstarka berättelser får eleverna möta de fornnordiska gudarna, och under historieperioden som beskriven istiden fram till 1000-talet ställs de gamla gudarna mot kristendomens intåg i Skandinavien. Under religionstimmarna fördjupas temat kring vikingatid och de första kristna genom skönlitterära berättelser. Ett av de mer genomgripande teman i årskurs 5 är de stora kulturepokerna. En grundlig genomgång ges av antika Indien, med både de hinduiska gudarna och Buddha, den zoroastriska tron med utgångspunkt i Zarathustra, såväl som den egyptiska kulturen med dess gudavärld. Årets tema avslutas med en flera veckor lång period om det antika Grekland och hela dess gudavärld. På religionstimmarna kan t.ex. den babyloniska berättelsen om Gilgamesh fördjupa upplevelsen av det storartade i att vara människa, som ett av motiven i årskurs 5.
I det övergripande motivet för årskurs 6 finns många beröringspunkter mellan kristendom och islam, och även hur kristendomen utvecklar sig i olika grenar. Årskursen tar sitt avstamp i romarriket, med alla de gudar som överförts från den grekiska gudavärlden, och även hur kristendomen med tiden får en egen stat i Italien. Historieperioden sträcker sig från det antika Rom, genom folkvandringstid och sönderfall, till medeltidens klosterväsende och korstågens orsaker och konsekvenser. Under läsåret lyfts både Jesus och Muhammeds biografi fram, och trots att reformationen med Martin Luther och Jean Calvin får vänta till årskurs 7 med en mer genomgripande genomgång, görs jämförelserna mellan den katolska, den ortodoxa och den lutheranska kyrkan redan i årskurs 6. I årskurs 5 eller 6 kan det även passa att under religionstimmar eller som svenskprojekt lyfta fram berättelser om människor på flykt. Genom litterära skildring kan frågeställningar kring rasism, jämställdhet, genus, etnicitet och utanförskap lyftas fram.
Under dessa år vaknar ett intresse för omvärlden hos de flesta elever. Eleverna utvecklar då ett engagemang för människor både i sin nära omgivning, och i andra länder med annan kultur och religion. På motsvarande sätt vaknar ett intresse hos eleverna att diskutera livets ”stora frågor” som t.ex. frågor om livet och döden, tro och vetande och olika former av andlighet. Religionsundervisningen ger möjlighet till samtal om dessa frågor. Under dessa år får den biografiska berättelsen en alltmer central roll i undervisningen, då eleverna får följa engagera sig en annan människas levnadsöde.
Under grundskolans sista år får religionsundervisningen delvis en annan karaktär. Säcken från de tidigare årskurserna knyts ihop och eleverna får fördjupa sig ytterligare i världsreligionerna. Samtidigt som eleverna får arbeta med de 5 världsreligionerna får de fördjupa sig i religionernas urkunder.
Reformationen och den splittring som sker mellan den reformerta och den katolska kyrkan, blir särskilt belyst i historieundervisningen i årskurs 7.
Till religionsundervisningen i högstadiet hör också beskrivningen av olika människors livsöden genom biografier. Genom en biografisk skildring ges eleven möjlighet att komma till ett möte med en situation, en frågeställning, eller en livsåskådning. Genom biografier kan eleverna också få en ingång till svåra livsfrågor, men också få uppleva hur enskilda människors insatser haft positiv betydelse för hela världen. Ett annat motiv som eleverna möter under dessa år är de stora religionsgrundarnas biografier. Under årskurs nio läggs gärna extra fokus på berättelsen om Saulus, som drabbas av en existentiell kris, tvivlar och fattar ett avgörande beslut, som kommer att göra honom till den kristna kyrkans grundare och ideolog, Paulus.
Förutom ett fördjupat arbete kring biografier och de stora världsreligionerna och några ytterligare religiösa strömningar, introduceras några moraletiska modeller, gärna ämnesintegrerat med historietemat kring upplysningen och den industriella revolutionen.
Under gymnasieåren handlar religionsundervisningen om att bearbeta och fördjupa det innehåll som eleverna mött under de nio första åren – framför allt i förhållande till de stora världsreligionerna och världsåskådningarna. Ett centralt område är förhållandet mellan religion och vetenskap. Eleverna får också arbeta med sekulära livsåskådningar och lösa existentiella problem med hjälp av olika etiska modeller.
Ett grundtema i årskurs 11 är genomlevandet och övervinnandet av tvivel, en tematik som tas upp i litteraturhistorien. Det handlar för väldigt många elever om att lämna en moraluppfattning som huvudsakligen utgår från egna föreställningar i riktning mot en som även omfattar samspelet med andra människor. Vad det handlar om är att inte bara se igenom och upptäcka lögner och orättvisor i samhället. Eleverna ges möjlighet att i ämne efter ämne söka en djupare förståelse för att det finns förhållanden som inte alltid kan formuleras i klara begrepp men som kan tas upp mera med känslan i bilder, i metaforer.
Att lämna tid till och utveckla samtalet är en mycket viktig del av undervisningen i religionskunskap. Att få möjlighet att samtala om moraletiska frågeställningar är ofta livsnödvändigt.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Svensk och nordiska folksagor
• Folksagor från andra länder och kulturer
• Elevnära samtal kring rätt och orätt, kamratskap och människors olika förutsättningar utifrån sagor och barnens egna bilder
• Firandet av årshögtider
Årskurs 2
• Helgonlegender och liknande berättelser från Sverige, Norden, Europa och hela världen
• Besök i något kloster, ex hos Birgitta-systrarna
• Enkla spel och dramatiseringar där frågor som är aktuella för klassen illustreras
• Samtal kring högtider och dess uppkomst, namnsdagarna i vår almanacka
• Samtal kring normer och regler som styr vårt handlande. Barn, kvinnor och mäns olika förutsättningar med utgångspunkt i de legendberättelser som eleverna fått höra
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och sportsammanhang.
• Sånger, dikter, dramatiseringar, t.ex. Solsången av Fransiskus, eller sången om St Martin • Berättelser om gudar och hjältar i antiken och hur man kan se dem i vår egen tid. Genom t.ex. mer sagoartade mytologiska berättelser som Aiskylos grekiska fabler
Årskurs 3
• Berättelser ut Gamla testamentet och judisk mytologi
• Berättelser om Abrahams två söner Isak och Ismael, och vilken betydelse dessa två fick för judendomen kontra islam
• Kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden. Lyfts på ett naturligt sätt fram under temaläsningen ”Bondens år”.
• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet, lyfts fram i samband med att eleverna får höra berättelser ur Gamla Testamentet och Nya Testamentet, samtidigt som paralleller dras till islam. I samband med detta får eleverna t.ex. samtala om kyrkor, synagogor och moskéer i närområdet.
• Samtal och konstnärlig bearbetning kring normer, etik och moral med utgångspunkt i
de tio budorden
• Berättelser som beskriver människor, deras arbete och strävan, samtal om livsfrågor som gott och ont, rätt och orätt
• Sånger, dikter och berättelser som passar till fester och årstider
• Berättelser som lockar till samtal kring individens möjlighet att göra egna val, om kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer med utgångspunkt i litterära skildringar
• Berättelser om gudar och hjältar i nordisk mytologi och hur man kan se dem i vår egen tid, i samband med historieperioden om traditionella yrken och hembygdskunskap. Temat fördjupas i årskurs 4
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendomen, islam och judendomen. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Årskurs 4
• Berättelser ur den nordiska och keltiska mytologin
• Fornskandinavisk religion
• Kristendomens intåg i Norden
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle, i samband med historieperioden
• Utflykter i närmiljön till olika kultplatser, ex brons – och järnåldersgravar, ristningar och runstenar
Årskurs 5
• Brahamism, Hinduism och Buddhism, Buddhas biografi
• Zoroastriska tron med utgångspunkt i myten om Zarathustra
• Egyptiska kulturen med dess gudavärld.
• Greklands kultur och gudavärld.
• Samernas religion, tradition, riter och sånger
• Gilgamesheposet med efterföljande samtal om vad som är viktigt i livet och vad det är att vara en bra kamrat, och vad det innebär att göra gott som människa
• Ungdomsromanen som underlag för en rad pedagogiska övningar kring andlighet och identitet,
och pojkar och flickors olika roller
• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna judendom, hinduism och buddhism. I samband med historieundervisningen om Indien, Persien, Mesopotamien, Egypten, Grekland.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i samband med historieundervisningen om Indien, Persien, Mesopotamien, Egypten, Grekland.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion ägnas extra fokus under temaläsningen om Norden
• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen t.ex. ämnesintegreras med svenskundervisningen.
Årskurs 6
• Antika Rom, dess kultur och gudavärld
• Jesu biografi
• Berättelser ur Nya testamentet
• Den katolska kyrkans utveckling fram till medeltiden
• Kyrkorummet, medeltidens katolska bildvärld ex Albertus Pictor i jämförelse med dagens lutheranska kyrkorum
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Medeltida religiösa sånger
• Muhammeds biografi och islams utveckling fram till medeltiden
• Barndomsbiografier
• Ungdomsberättelser som underlag för samtal kring moralfrågor, och vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för identitet, livstil och grupptillhörighet och konflikter mellan olika religioner
• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och islam i samband med historieundervisningen.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och islam till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Samtal om begreppen religion och livsåskådning och vad de kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar, ämnesintegreras med svenskundervisningen och samhällskunskapen.
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Kan t.ex. ges extra fokus när demokrati och samhälleliga rättigheter behandlas i samband med romarrikets uppgång och fall.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning, t.ex. ämnesintegreras med svenskundervisningen och samhällskunskapen.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
Årskurs 7
• Kristendomens tre stora inriktningar, katolicism, protestantism och ortodoxi, centrala tankegångar och urkunder
• Olika historiska modeller för att bevisa guds existens
• Martin Luthers biografi
• Diskussion kring religion och vetenskap i samband med renässansens vetenskapsmän som t.ex. Galileo Galilei
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Biografier om människor som ”förändrat världen”
• Mahatma Gandhis biografi och icke-våldsrörelsen
Årskurs 8
• Abrahamitiska religionerna fördjupning kring trosbekännelser, högtider och traditioner • Hinduism, Buddhism, likheter och skillnader
• Grunderna inom och skillnader mellan världens stora religioner och sekulära världsåskådningar både ur ett historiskt perspektiv och ur ett religionsvetenskapligt perspektiv; centrala tankegångar och urkunder
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Samtal kring synen på livet efter döden i olika religioner
• Biografier om gripande och svåra livsöden
• Berättelser och biografier om nära-döden-upplevelser som underlag för diskussion kring, livet, döden samt olika riter, både religiösa och sekulära
• Naturreligioner och nyandlighet
• Diskussioner kring hur religion och religionsutövare skildras i media
• På egen hand söka information om olika religioner och händelser med religiös koppling och lära sig förhålla sig källkritiskt kring den informationen
Årskurs 9
• Diskussion kring begreppen tro och religion
• Paulus biografi
• Judarnas historia, förintelsen och antisemitismen
• Moraletiska frågeställningar och modeller och hur vissa av dessa vuxit fram genom upplysningsfilosofi eller arbetarrörelse
• Avsiktsetik, konsekvensetik och regeletik, och sekulära livsåskådningar
• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig
uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
• Diskussioner kring yttrandefrihet och religion med utgångspunkt i dagsaktuella händelser
• Identitet och hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Samtal kring stora riter och hur man kan möta dessa riter på ett traditionellt sätt eller fritt.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Samhällskunskap
Allmänt
Ett av skolans viktigaste uppdrag är att fostra eleverna i de nödvändiga färdigheter och förmågor de behöver för att kunna verka, vårda och utveckla de demokratiska värderingarna som vårt samhälle bygger på. De behöver få känna sig trygga när det gäller att argumentera och föra fram sina åsikter, men också kunna lyssna på andra, reflektera, bemöta argument, värdera argument och fakta, och dessutom träna förmågan att se saker utifrån och växla mellan perspektiv. En viktig aspekt av undervisningen i samhällskunskap är att försöka väcka en insikt hos eleverna om den grundläggande skillnaden mellan fakta och värderingar. Därigenom skapas förutsättningar för en individuell omdömesbildning och en grund för ett personligt ställningstagande hos eleven. Kunskaper och insikt inom detta ämnesområde är viktiga för att eleverna ska kunna ta en aktiv roll i samhällslivet.
Varje samhälle påverkas av värderingar och av geografiska, ekonomiska, tekniska, historiska och ekologiska faktorer. Samtidigt är inget samhälle isolerat från de andra, och samarbeten, utbyten och kommunikation skapar förhållanden som övergår traditionella nationsgränser. I en värld som blir allt mer komplex är verktyg att orientera sig viktiga både för den individuella identitetsbildningen och för den allmänna samvaron.
Insikt i de egna levnadsvillkoren förutsätter förståelse för andras. Därför behöver i samhällskunskapundervisningen en mångfald av situationer åskådliggöras, men också utveckla medlen att identifiera mekanismer och intressen som påverkar åsiktsbildning och samhällsutvecklingen. I detta sammanhang behöver kunskaperna i att söka och kritiskt värdera information ges stort utrymme.
Vår värld står inför stora utmaningar. Miljöförändringar, konflikter, orättvis resursfördelning, rasism, brist på jämlikhet mellan könen och brott mot de mänskliga rättigheterna leder till stort mänskligt lidande. Att låta eleverna undersöka, diskutera och reflektera kring dessa världsproblem är viktigt. Samtidigt kan en alltför stark betoning av de negativa frågeställningarna, i synnerhet i de lägre årskurserna snarast verka förlamande. En viktig del av undervisningen blir därigenom att även se vår tids stora möjligheter. Att lyfta fram positiva och aktuella exempel där enskilda individer, organisationer eller stater på ett kreativt sätt försöker bemöta och besvara vår tids samhällsproblem.
I waldorfskolans första årskurs får eleverna möta världen utifrån ett helhetsperspektiv, i årskurs 2 undersöks den utifrån ett dualistiskt perspektiv för att allt eftersom eleverna blir äldre, delas upp och undersökas i all sin komplexitet.
Med tiden får eleverna möjlighet att fördjupa sina kunskaper om samhällsstrukturer och viktiga institutioner, demokratiska beslutsprocesser och lagstiftande organ, och lära sig omfatta begrepp och modeller kring samhällsutveckling. En grundläggande tematik i undervisningen i samhällskunskap i waldorfskolan är att låta eleverna undersöka och förtydliga det grundläggande samspelet mellan de tre självständiga, men ömsesidigt beroende samhällssfärerna; politik, ekonomi och kultur.
Ämnesutveckling
Genom sagor, myter och beskrivningar får de yngre barnen möta världen. Med folksagornas fantasieggande bildspråk som fond faller sig frågeställningar kring rätt och orätt, kamratskap, lojalitet och svek och förmågan att fatta självständiga beslut, naturligt. Samtalen springer ur de frågor och berättelser som eleverna själva bidrar med. I de lägre årskurserna stärks det sociala klimatet utifrån den s.k. rytmiska delen: genomsamarbetsövningar, koordinationsövningar, gemensam sång och musicerande, diktläsning och recitation. Genom utelekar och utflykter och riktade grupparbeten kring olika problemlösningar får barnen öva sig på att leva tillsammans. Snart uppstår behovet av gemensamma regler att hålla sig till för att skolarbete, organiserade lekar, raster och matsituationen ska fungera och eleverna övar utifrån sin egen vardagssituation på demokratiska processer.
I årskurs 2 får eleverna fördjupa sin analys kring de etiska- och moraliska frågeställningarna genom periodtemat kring fabelberättelser och legender. I fablernas värld möter de djur som representanter för olika mänskliga egenskaper, egenheter som i slutändan ställer till det för djuren i berättelserna. Genom helgonberättelserna i legendform får eleverna möta människor som utan egen vinning vigt sitt liv åt det allmänna goda. Under hela läsåret får eleverna arbeta med moraliska och etiska frågeställningar, och dessutom blicka bortom den egna vardagen och höra hur människor levt och verkat i olika typer av samhällen förr i tiden, både i Sverige och utanför det egna landet.
I årskurs 3 problematiseras betydelsen av lagar och regler ytterligare genom att eleverna t.ex. får lyssna på berättelser ur det Gamla testamentet. Moses grundar inte bara en religion utan ger sina följeslagare tydliga regler för hur ett samhälle bör byggas. Utifrån de tio budorden får eleverna arbeta med frågeställningar om lag, rätt och moral och jämföra med vårt samhälles lagstiftning och påföljder.
I samband med undervisningstemat traditionella yrken och bondens år får eleverna möta människors olika förutsättningar och får ta del av hur människor löste vardagssituationer förr i tiden. I samband med beskrivningen av den svenska gruvindustrin kan eleverna få höra om alla de hantverkare och bergsmän som flyttade till Sverige för att få arbete och dela med sig av sin hantverksskicklighet. I samband med detta är det viktigt att tala om vår tid och varför människor i dag tvingas fly från sina hemländer, vilket naturligt leder till frågeställningar kring religionsfrihet, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Eleverna får också lära sig om centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola och samtala om yrken och verksamheter i närområdet.
Att organisera klassråd och hitta fungerande former för dessa blir en naturlig del av undervisningen i stort.
I dagens samhälle möts eleverna av ett stort informations- och nyhetsflöde. Att i samtal beröra aktuella nyheter och frågeställningar är viktigt. Eleverna får i uppgift att följa och analysera aktuella händelser genom bevakning av media i alla former. Förutom att detta arbete ger grundläggande nutidskunskaper är det även ett utmärkt sätt att konfronteras med frågeställningar som har stor betydelse för den egna omdömesbildningen.
I årskurs 4 och 5 får eleverna grundligt möta olika kulturer och samhällen och hur dessa utvecklats genom historien. I årskurs 4 ligger fokus på samhällsbildning, lagstiftning och handel i Norden, medan årskurs 5 genomgripande beskriver och jämför samhällen och religioner i det antika Indien, Persien, Mesopotamien och Egypten, för att till slut landa i Grekland och den spirande demokratins vagga.
I samband med perioden om Indien får eleverna diskutera och problematisera kastsystemet, och när Grekland tas får de jämföra begreppet fri medborgare under antiken, alltså varken kvinna eller slav, med begreppet mänskliga rättigheter. Barns och kvinnors rättigheter tas upp och synen på familjen i de olika samhällssystemen. I samband med periodundervisningen om Grekland kan eleverna få öva sig i retorik och argumentation och s.k. sokratiska samtalsformer. I samband med geografiundervisningen om Norden diskuteras samernas särställning och situation, och andra minoritetsfolk.
Ett viktigt undervisningstema i årskurs 6 är romarrikets uppgång och fall, och kristendomens utveckling i Europa till och under medeltiden. Eleverna får då fördjupa sig i det parlamentariska systemet, republiken Rom och det diktatoriska styret under den klassiska kejsartiden. I samband med detta diskuteras olika parlamentariska system, folkförsamlingar och flerkammarsystem. Då fördjupas även det svenska statsskicket, partisystemet, landsting, kommun och riksdag, och hur lagar stiftas. Inom ramen för svenskämnet arbetar eleverna vidare med att skriva tal och argumenterande texter, och att föra samtal och debattera. Samhällskunskapen ämnesintegreras också med matematiken i årskurs 6. I samband med procenträkning får eleverna utgå från exempel som har med inkomstskatter, moms, lån, amorteringar och ränta att göra, och får jämföra privatekonomi med offentlig ekonomi.
Eleverna får också jämföra olika människors situation och livsvillkor i Sverige idag. Inom svenskämnet ryms också diskussioner och grupparbeten kring budskap och dess olika syften i reklam och informationstext och hur rättvisefrågor, jämställdhet och frågor kring sexualitet hanteras av media.
Under årskurs 7 vidgas den samhälleliga utblicken i samband med undervisningen om de stora upptäcktsfärderna. Samtidigt som världshandeln byggdes upp, strömmade ädelmetaller in i Europa och denna plötsliga tillgång på kapital som inte var bundet till mark fick långtgående konsekvenser för den europeiska befolkningen, något som också blir belyst i undervisningen. I årskurs 7 lyfts också Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning fram samt skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Eleverna får samtala kring begreppen jämlikhet och jämställdhet.
I årskurs 8 kretsar undervisningstematiken kring omvälvande skeenden som den industriella revolutionen, 1700-talets jordbruksreformer, det amerikanska frihetskriget och den franska revolutionen. Många monarkier går i graven och nya demokratiska former ser dagens ljus, och parlamentarismen utvecklas och sprids. I industrialismens kölvatten uppstår olika politiska samhällsanalyser, och eleverna i årskurs 8 får arbeta med konservatism, liberalism och socialismens uppkomst och utveckling. Ett annat tema för årskursen är kvinno- och rösträttskampen, och arbetarrörelsens uppkomst, vid sidan om andra folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, fackförbunden och idrottsrörelsen. I samband med detta lyfts får eleverna också lära sig om olika medborgerliga skyldigheter och rättigheter och olika välfärdssystem i Sverige och Europa. Inom ämnet arbetarlitteratur får eleverna ta del av skildringar av statarlivet och de omflyttningar som skedde mellan olika landsändor, och den stora utvandringen till Amerika under andra hälften av 1800-talet. Frågor kring immigration, integration och segregering tas upp till samtal.
Årskurs 8 år också året då eleverna på många waldorfskolor för prova på yrkeslivet genom en två veckor lång prao-period, i samband med att arbetsrättsliga frågor lyfts fram i undervisningen.
Under årskurs 9 kretsar undervisningen i samhällskunskap kring identitetsfrågor, rättigheter och rättskipning och hur samhällets resurser fördelas samt vikten av att skapa ett hållbart samhälle. Ofta får eleverna göra ett besök i Sveriges riksdag eller sitta med som åhörare vid någon rättegång. EUs organisation och beslutsprocess ingår också. Dessutom får eleverna undersöka olika samhällsnormer och se hur de påverkar människors vardag. Normaliserande fördomar jämförs t.ex. med statistisk. Begrepp som rasism, feminism, kärnfamilj, HBTQ, intersektionalitet och könsmaktsordning diskuteras.
Den övergripande tematiken i årskurs 10 är jorden som helhet. Där ligger fokus i samhällskunskapen på globaliseringen samt de för- och nackdelar denna process medför. Frågeställningar kring kolonialism, utvecklingsbistånd samt nuvarande orättvisor i världen belyses och fördjupas. Resursfördelning, civilsamhällets organisering och rättvisefrågor tas upp. Ett viktigt inslag är också hur vi kan bidra till en bättre värld och en ambition är att eleverna under årets gång får träffa inbjudna gäster som brinner för något de gör.
I årskurs 11 handlar undervisning om de politiska ideologierna. Eleverna brukar bege sig till riksdagshuset för att intervjua villiga riksdagsledamöter och förhöra sig om deras ideologiska bakgrund. Samhällsekonomi och privatekonomi belyses också och relateras till dagsaktuella händelser. Önskvärt är också att eleverna får ge sig ut i samhället och praktisera på en socialinrättning, t.ex. daghem, skola, sjukhus, vårdcentral eller äldreboende. Samhällsundervisningen i årskurs 12 kan se lite olika ut, beroende bland annat på klassens önskemål och behov. Nationalstaten och dess utveckling behandlas, samt konflikter sedan kalla kriget till nutid. Mänskliga rättigheter studeras på nytt och även principen om rättssäkerhet. Huvudtema för årskurs 12 är samhällsstrukturer i olika länder. I centrum står samtalet om statens, näringslivets och kulturens roll i det framtida samhället, och framför allt hur dessa samhällssfärer påverkar och påverkas av den individuella människan och hennes livssituation. Det s.k. tregrenade samhället och dess möjligheter för framtiden undersöks och diskuteras. Genusfrågor, miljörelaterade studier ochlivskunskap ingår såväl i samhällskunskapen som i andra ämnen, såsom svenska, kemi, fysik och människokunskap.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Svensk och nordiska folksagor och samtal kring rätt och orätt, kamratskap, lojalitet och att våga fatta självständiga beslut
• Elevnära samtal kring gemensamma regler, arbetsro, trivsel, räcka upp handen, få ordet och våga berätta inför andra
• Lekar som stärker kamratskap och gemenskap
• Samarbetsövningar och gemensam problemlösning, både i klassrummet och utomhus
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och sportsammanhang.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Årskurs 2
• Fabelberättelser som belyser olika egenheter och samtal utifrån dessa kring etiska- och moraliska frågeställningarna
• Helgonlegender och liknande berättelser från Sverige, Norden, Europa och hela världen som lyfter fram människor som sett bortom sitt eget välbefinnande för att göra gott för andra t.ex. den helige Fransiskus som valde ett liv i fattigdom och att vårda sjuka och utsatta
• Samtal kring människors situation förr i världen och klostrens roll som sjukvårdande institution
• Samtal kring normer och regler som styr vårt handlande, och barn, kvinnor och mäns olika förutsättningar med utgångspunkt i de legendberättelser som eleverna fått höra
Årskurs 3
• Berättelser ut Gamla testamentet och judisk mytologi, som belyser behovet av gemensamma lagar och normer
• Samtal och konstnärlig bearbetning kring normer, etik och moral exempelvis med utgångspunkt i de tio budorden
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier
• Temaarbete kring påföljder och bestraffningar nu och då med utgångspunkt i barnlitteratur
• Beskrivningar i litteraturen om människor på flykt t.ex. för sin tro, från orättvisor och för att söka arbete
• Samtal om människor på flykt i dag, religionsfrihet, yttrandefrihet
• Samtal kring grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen).
• Olika näringars och yrkesgruppers situation och vardag med utgångspunkt i temat traditionella yrken
• Arbetsfördelning mellan män, kvinnor och barn i det gamla bondesamhället
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet lyfts fram t.ex. i samband med att traditionella yrken presenteras och jämförs med dagens arbetsmarknad.
• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta lyfts fram t.ex. under hembygdsperioden där utvecklingen från byteshandel till dagens valuta beskrivs
Årskurs 4
• Städer och byar växer fram i Norden. Birka som exempel på en tidig stadsbildning, en befäst handelsstad som står under uppsikt och ledning av en kung
• Vikingatidens lagar och regler i jämförelse med Sveriges rättsystem i dag
• Arbetsfördelningen mellan män, kvinnor och barn under brons- och järnålder, jämfört med dagens samhälle
• Synen på gamla förr och nu
• Samtal om trälar, vilka var de och vilken roll hade de i det forntida samhället
• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter i samband med geografiundervisningen
Årskurs 5
• Berättelser om det antika Indien, Persien, Mesopotamien och Egypten, och naturresursernas förutsättning för ett samhällsbygge
• Lagar och hierarkier, teokrati jämfört med folkstyret i antika Grekland
• Samtal kring kastsystemet, dess uppkomst och betydelse i dag
• Demokratins uppkomst i Grekland, folkförsamlingar och stadsstater, fria medborgare och slavar, i jämförelse med Sveriges statsskick idag
• Retorikövningar, bl.a. tala på tid med hjälp av ett eget tillverkat vattenur, eller att tala med ”stenar” i munnen
• Öva på olika samtalsformer, t.ex. sokratiska samtal
• Samernas nationaldag, samekultur och riksdag, och andra minoritetsfolks situation. De nationella minoriteternas rättigheter i samband med Nordens geografi
Årskurs 6
• Antika Rom, republik och parlamentarism
• Rollspel med olika folkförsamlingar, och val till senaten, eleverna får hålla ett anförande utifrån sin intressegrupp och sen sker valet
• Svenska statsskicket, partisystemet, landsting, kommun och riksdag, och hur lagar stiftas. Övningar där eleverna får skriva motioner och bereda nya lagar
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
• Jämföra privatekonomi med offentlig ekonomi, ämnesintegrerat med matematikundervisningen
• Upprätta en egen budget med inkomster och utgifter
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till och konsekvenser av välstånd och fattigdom. Ämnesintegrerat med matematikundervisningen då ett centralt tema är statistik och procenträkning.
• Rollspel och evalueringsövningar kring människors situation och livsvillkor i Sverige i dag
• Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. T.ex låta eleverna samla reklambilder och samhällsinformation, diskutera och jämföra
• Undersöka hur olika media och reklam presenterar män och kvinnor och handskas med etnicitet
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Årskurs 7
• Europa före och efter de stora upptäcktsfärderna, hur statskick såg ut och hur männsikrs villkor förändrades
• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
• Starka kungadynastier t.ex. Wasa-ätten i Sverige och Tudor i England och dess betydelse för samhällsutvecklingen i respektive länder
• Boktryckarkonstens konsekvenser för informationsspridning, i jämförelse med dagens media och informationsspridning
• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare
av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
Årskurs 8
• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
• Samtal om statarlivet, den stora utvandringen till Amerika, immigration, integration och segregering och klassbegreppet i samband med perioden om svensk arbetarlitteratur
• Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter, i samband med undervisning om konservatism, liberalism, socialismens, kvinno- och rösträttskampen och arbetarrörelsens uppkomst
• Folkrörelser; nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, fackförbunden och idrottsrörelsen.
• Parlamentarismens intåg i Europa och världen
• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag, t.ex i jämförelse med Europa under den industriella revolutionen
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
• Medborgerliga skyldigheter och rättigheter och olika välfärdssystem i Sverige och Europa. • Samhällsekonomi och privatekonomi och samspelet där emellan ämnesintegrerat med hemkunskap och matematik.
• Prao, i samband med en praoperiod kan man ha en period kring arbetsrätt och arbetsmiljö. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap. Hur påverkar våra val hur framtiden ser ut, samt val av yrke, diskussion om löneskillnader. Arbetstagares rättigheter och skyldigheter
Årskurs 9
• Identitetsfrågor, rollspel och värderingsövningar kring begrepp som rasism, feminism, kärnfamilj, HBTQ, intersektionalitet och könsmaktsordning
• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
• Sveriges konstitution, partisystem, kommun, landsting riksdag
• Studiebesök vid Sveriges riksdag, kommunfullmäktige och vid någon domstol
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
• Samtal och diskussioner kring rättigheter och rättskipning och hur samhällets resurser fördelas och vikten av att skapa ett hållbart samhälle
• Diskussioner kring yttrandefrihet, religionsfrihet och mänskliga rättigheter
• EUs organisation och beslutsprocess
•Moraletiska frågeställningar och modeller och hur vissa av dessa vuxit fram genom upplysningsfilosofi och arbetarrörelse
• Diskussioner med utgångspunkt i dagsaktuella händelser
• Massmedia, mediernas roll som informationsspridare. Öva källkritiska synsätt på olika medier. Vilken roll massmedia har i Svenska samhället.
Slöjd
Allmänt
Att arbeta med händerna, att tillverka föremål med hjälp av verktyg och att undersöka olika material är helt grundläggande för att vi skall få en förståelse för vår omvärld. Slöjdämnet i skolan är en form av skapande som övar eleverna till att hitta kreativa lösningar på uppgifter och problem, varvid de dels kan luta sig mot en gedigen hantverkstradition inom svensk slöjd och dels kan skapa ny design utifrån egen fantasi och egna idéer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening och skapar därigenom en växelverkan mellan praktik och teori. Det utvecklar kreativiteten och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällets utveckling.
I waldorfskolan erbjuds eleverna flera olika material att arbeta med, främst trä och textil men även, beroende på de lokala förutsättningarna, lera, metall, papper och sten. Eleverna får arbeta med både traditionella och nyskapande metoder inom de olika hantverken och skapa både bruksföremål och konstföremål. Hantverksundervisningen utgör en viktig del i undervisning och återfinns dels som eget ämne på schemat från årskurs 1 och dels ämnesintegrerat i samhällsorienterande ämnen, i naturorienterande ämnen och i teknik. Den teknik som används i de olika årskurserna är utarbetad så att den passar elevernas mognad och årskursens övriga ämnestematik.
I waldorfskolans slöjdundervisning strävar man efter att erbjuda eleverna god kvalité i de olika materialen. Slöjdandet ingår alltid i en process där tanke, upplevelsen av materialen och handens skicklighet samverkar. Från de lägsta årskurserna upp genom gymnasiet ges eleverna möjlighet att utveckla sitt egna individuella formspråk och öva sig i att från idé, via skisser och val av verktyg och material, gå till färdigt resultat. Att ständigt pröva och ompröva, utforska och experimentera skapar en tilltro till sin egen kapacitet och eget kreativa skapande. Ett viktigt inslag i slöjdundervisningen är att eleverna på ett konkret sätt får ta del av slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, framställning och värdering av arbetsprocessen. Genom handens arbete samt egen och gemensam utvärdering, övar eleverna de kvaliteter som ligger till grund för omdömesbildningen. De får också öva sig i att kunna avgöra vad som är estetiskt tilltalande och funktionellt. Genom att eleverna får vara med om processen från råmaterial till färdig produkt ökar också förståelsen för historiska aspekter och tingens härkomst.
Ämnesutveckling
I årskurs 1 får eleverna bekanta sig med stickning. Genom att arbeta med två stickor används båda händerna varvid båda hjärnhalvorna aktiveras. Stickningen är tänkt att främja koncentration, finmotorik och materialkännedom liksom allt hantverk som undervisas i skolan. Med hjälp av och rim och ramsor lär sig barnen på ett lekfullt sätt hur stickandet går till. Berättelser, sagor, legender och sägner blir till inspirationskällor och förebilder för egna idéer och eget skapande. Upplevelsen av garn i många, vackra färger stimulerar sinnena. Eleverna får pröva sig fram och uppleva hur färg, form och material påverkar slöjdföremålens uttryck. Eleverna får dessutom arbeta med enkla täljarbeten i trä. I årskurs 2 är virkning den genomgripande tekniken inom textilslöjden. Virkningen övar skrivarhanden genom att virknålen hålls som pennan. Eleverna övar dessutom att t.ex. sy enkla sömmar som förstygn, kedjestygn, stjälkstygn och langett och kedjestygn. Eleverna får arbeta med enkla skisser, följa dem och koppla dem till det egna handarbetet. I årskurs 3 får eleverna vara med om en genomarbetad process från ull till bruksting.
De får karda, spinna, växtfärga, sticka, virka och tova. Eleverna får fortsätta att öva sig i virkning och färdigställa sitt första plagg. I samband med undervisningsperioden om bondens år får de lära sig om olika handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. De får träna grunderna i olika tekniker som virkning, stickning, täljning, sågning, mätning och enklare ihopfogning med spik och limning. I samband med undervisningen om traditionella yrken får de möta hantverket i sitt historiska sammanhang och om möjligt görs ett besök på en smedja, ett krukmakeri eller en bondgård. De får ta del av slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål och lära sig om slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.
Efter nio års ålder, i årskurs 4, är det många elever som upplever ett nytt förhållningssätt till världen runt omkring sig. Nya kamratkonstellationer uppstår och elever behöver nya utmaningar. Att brodera korsstygn efter egen förlaga kan vara en sådan utmaning. Eleverna ritar sitt personliga mönster och överför det via rutpapper till korsstygn.
Under mellanstadiet blir träslöjden ett eget ämne på schemat. Eleverna får bekanta sig med träet som material genom att klyva och kapa ämnen till enklare föremål. Att arbeta med täljkniv i färskt trä kan vara lämpligt. Även yxa och bandkniv kan förekomma och så småningom också hyvel, fil och rasp. Eleverna kan få arbeta med symmetri-balans genom att urholka eller innesluta.
I textilundervisningen återkommer stickning i en mer avancerad teknik med fem stickor, s.k. rundstickning, när eleverna t.ex. får sticka vantar och sockor. I den åldern är det lämpligt med en enkel stickbeskrivning som övning för att förstå förkortningar och givna arbetsbeskrivningar. Inför uppgiften att sy ett tredimensionellt däggdjur i tyg studeras bilder av djuret i sin miljö och i rörelse. Ett mönster konstrueras utifrån elevernas egna teckningar. Hela klassen syr samma sorts djur men när flocken är färdig blir det tydligt hur många olika och skiftande individer den innehåller. I samband med undervisningen i historia får eleverna möta slöjdtraditioner från olika kulturer och använda dem som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
I årskurs 6 får eleverna sy en liten människodocka i tyg. Att sy en docka med människoliknande proportioner kräver en noggrannhet som få elever klarar av innan tolvårsåldern. Det ligger ett värde i att få avbilda sig själv utan att den egna kroppen behöver bli studerad. Som förövning till klädsömnaden sys dockkläder. Det kan vara etniska kläder, yrkeskläder, elevens egna kläderna eller fri design.
Inom träslöjden kan eleverna få utgå ifrån uppgifter som anknyter till andra ämnen som förekommer i årskursen, t.ex. tillverkning av ett kalejdoskop eller ett periskop till optikperioden i årskurs 6. Det är också viktigt att eleven får komma med egna förslag till uppgifter. Målet är att eleven skall ha kännedom om vad arbete med trä innebär.
Hittills har all sömnad gjorts för hand men i årskurs 7 introduceras symaskinen. De får öva på att trä maskinen, sy raka och svängda linjer och sy på olika sorters maskiner. De får även pröva att använda trampmaskinen för att förstå symaskinens mekanik. Eleverna får också lära sig grundläggande materiallära, tvättning och strykning. Inom träslöjden får eleverna arbeta med mer avancerade handverktyg, redskap oh maskiner samt kunna benämna dem och veta kunna använda dem ändamålsenligt och säkert. I samband med fysikundervisningen kan eleverna t.ex. få tillverka rörliga leksaker. Arbetsprocessen skall dokumenteras i ord och bild. På så sätt övar de också upp en säkerhet i att bedöma form, symmetri, funktion och uppövar känslan för materialets möjligheter till bearbetning.
I årskurs 8 får eleverna öva flätning i hårdare och varierande material såsom näver, papper eller rotting och får därmed en förståelse för vävens uppbyggnad. Eleverna tillverkar korgar i olika modeller och tekniker. De får också en förståelse för korgens och kärlets historiska betydelse för förvaring och för att frakta saker i. I samband med att elever i årskurs 8 sätter upp teaterföreställning, kan en grupp välja att arbeta med ändringssömnad och nytillverkning av kostymer och dräkter. Inom träslöjden får eleverna göra sig bekanta med snickeriverktygen och den exakta bearbetningen av träet på en mer avancerad nivå. De borrar, hyvlar, riktar, fogar och limmar. Eleverna kan t.ex. göra mindre möbler. Om eleverna har tillgång till metallarbete i smedja kan de t.ex. få tillverka en sked i tenn och en skål i koppar. Metallslöjden handlar framförallt om människans möte med metallerna, såsom koppar, järn, silver och guld.
I årskurs 9 blir maskinsömnaden mer avancerad än tidigare, genom måttagning, tygberäkning och allt mer utvecklad materialkännedom. Tillskärning och markering är andra moment som eleverna får utveckla vidare.. Eleverna väljer själva de plagg som ska sys. De får lära sig att forma och sammanfoga de olika delarna och få kunskap om kroppens form som plagget skall sita på. Eleverna får lära sig arbetsprocessen från det platta tyget till det tredimensionella plagget. Det ingår också att eleverna får öva sig i att läsa och förstå en arbetsbeskrivning. Inom träslöjden fördjupas elevernas kunskaper genom att de får ägna sig åt sinkning och gradning. Målet är att eleverna lär sig sammanfoga med exakthet. På många skolor blir metallslöjden ett eget ämne på schemat i årskurs 9. Eleverna kan t.ex. få driva upp en vas ur en kopparplåt. I årskurs 9 återfinns också bokbindning på schemat i de flesta waldorfskolor.
Målet är, förutom baskunskaper i grafisk design, att eleverna, genom att delta i hela processen från planark till färdig bok, skall få en föreställning och en erfarenhet av hur ett av våra mest centrala vardagsobjekt är uppbyggt oh hur det har utvecklats genom historien. Eleverna lär sig också bedöma dess materiella kvalitét. I årskurs 9 har eleverna även en undervisningsperiod i modellering. De får bearbeta lera till olika grundformer, s.k. platonska kroppar, och öva sin formkänsla genom att tillverka konkava och konvexa former.
Inom slöjdämnet är det viktigt att eleverna får kännedom om hur olika material framställs och produceras ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är viktigt att eleverna får diskutera resurshushållning t.ex. reparation och återanvändning av material. Det är också viktigt att låta eleverna samtala om symboler och färger som används inom barn-och ungdomskulturen och vad dessa har för betydelse och signalerar. Eleverna på högstadiet ges också tillfälle att diskutera olika trender inom mode och formgivning och hur design, konsthantverk och andra slöjdformer sätter spår och gör avtryck i det offentliga rummet.
I årskurs 10 får eleverna lära sig hur vävstolen fungerar. De får följa processen från fibrer till färdigt tyg och göra en vävuppsättning efter egna uträkningar. Målet med undervisningen i vävning är att eleven skall få kunskap om vilken historisk och teknologisk grund som ligger bakom ett textilt kunnande och en förståelse för nutida industriellt framställda textilier.
Inom lera, trä eller sten får eleverna öva sig i skulpturala uttryck t.ex. genom att skulptera ett huvud eller utforma fat eller skål. I årskurs 11 får eleverna fördjupa sig i ett reliefarbete där den reducerade djupdimensionen bjuder på ett intresseväckande problem. Under årskurs 11 ges eleverna även möjlighet att arbeta vidare inom bokbindning. Målsättningen i årskurs 11 är att teoretiskt och praktiskt ge eleverna en omfattande och rik upplevelse och erfarenhet av boken som kulturbärare samt att förmedla dess centrala betydelse i utvecklingen av kultur och civilisation. Det praktiska arbetet omfattar bindandet av ett unikt bokband vars tekniska innehåll spänner över hela codex-formens tvåtusenåriga historia. Den teoretiska delen omfattar bokens och papperets kulturhistoria med betoning på tryckpressens betydelse för samhällsutvecklingen.
Sista året på gymnasiet kan det vara givande för eleverna att välja en fördjupning i det konstnärliga och hantverksmässiga arbetet.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Löpöglan som grund för stickning och virkning
• Nysta garn, fingervirka
• Sticka t.ex. ett flöjtfodral, smådjur, bollar
• Tälja
• Sagor och berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar, i samband med stickningen
Årskurs 2
• Virka enkla lappar till gemensamt lapptäcke
• Med inspiration från fabelberättelser virka handdjur, utifrån egna idéer.
• Utforma mönster för broderi med inspiration från formteckningensövningar, utforma och läsa skisser och arbetsbeskrivningar, läsa och följa dem och beräkna materialtillgång m.m.
• Sy med förstygn, kedjestygn, stjälkstygn och langett och t.ex. färdigställa en hantverkspåse att ha sitt handarbete i, brodera sitt namn
• I samband med planering av ett fabeldjur arbeta med slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig värdering av arbetsprocessen.
• Samtal om hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.
Årskurs 3
• Följa processen från ull till bruksting – klippa får, karda, spinna, växtfärga, sticka, virka, tova och enklare vävarbeten på vävram, t.ex. en liten väska
• Virka en egen mössa, samtala om hur färg, form och material påverkar mössans uttryck.
• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden. Textila material, trä men även naturmaterial som bivax och lera är ett naturligt inslag i elevernas dagliga undervisning. Metallslöjden introduceras t.ex. då smedens arbete presenteras under temaläsningen om olika hantverk.
• Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt, lyfts fram i samband med temat bondens år eller när olika hantverk och yrken presenteras.
• Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, sågning och tovning, lyfts fram i samband med temat bondens år
• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar, T.ex. i samband med perioden om hus, och husbygge, dels med planering och skiss (t.ex. bygge av pepparkakshus) och dels i genomförandet av det större husbygget.
• Inom temat Bondens år, använda och teckna av vanliga bruksföremål och redskap. Inom temat traditionella yrken använda och teckna av och beskriva redskap inom traditionell jakt, fiske, gruvindustri, skogsbruk
• Inom temat traditionella yrken, lära sig om olika material; metaller hos smeden, trä hos snickaren, lin och ull vid klädtillverkning
• I samband med husbygge träna grunderna i olika tekniker täljning, sågning, mätning och enklare hopfogning med spik och limning.
• Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter. Kan t.ex. lyftas fram i samband med temat ”Bondens år” eller när olika hantverk och yrken presenteras men även i samband med perioden om hus, och husbygge.
• Använda sig av gamla mått som tum, aln, fot etc. och göra beräkningar och konstruktioner • Samtal om säkerhet vid konstruktion av hus och vid användandet av elektricitet
• Besöka en smedja, keramikverkstad, gruva och/eller bondgård
• Ta del av slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål och lära sig om slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.
Årskurs 4
• Verktyg, redskap och tekniska innovationer under stenåldern
• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter, dess historia i Norden och användningsområden då och nu
• Material och bruksföremål under stenåldern
• Material och hur de användes under brons- och järnåldern och hur det påverkade samhällsutvecklingen
• Järnets betydelse, verktyg, redskap och dess betydelse för jordbruket, samhällsexpansionen
• Arbeta i smedja, gjuta tenn och arbeta i brons
• Korsstygns broderi
• I samband med broderiet utveckla en idé från grunden till färdigt arbete och utvärdera arbetet utifrån estetiska och funktionella överväganden. Öva sig i att följa en arbetsbeskrivning, och göra enklare matematiska beräkningar
• Ullarbeten t.ex. tovning i samband med historieperioden om vikingatiden
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Årskurs 5
• Träslöjdsundervisningen introduceras som eget ämne. Eleverna får nu bekanta sig med träet som material.
• Klyva, kapa ämnen till enklare föremål som en smörkniv, en brevkniv, krokar
• Arbeta med täljkniv i färskt trä, använda yxa och bandkniv, hyvel, fil och rasp
• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
• Arbeta med proportioner och symmetri och utforma ett djur, urholka en skål
• Stickning i en mer avancerad teknik med fem stickor, rundstickning
• Skriva en stickbeskrivning med rätt terminologi och förkortningar
• Sy ett djur efter egen mönsterkonstruktion
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
• Dokumentera arbetsprocessen, skriva loggbok och göra en pärm för förvaring av mönster och beskrivningar.
• I samband med undervisningen i historia få möta slöjdtraditioner från olika kulturer, och t.o.m. använda dem som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
• Val av material och redskap för att konstruera bruksföremål i träslöjden
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
Årskurs 6
• Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid i samband med historieundervisningen, från antikens hantverk till medeltidens hantverksskrån
• Konstruktion av rörliga leksaker, kalejdoskop, periskop etc i träslöjden
• Urholka en skål eller göra en burk, svepask, eller ett skrin
• Egna arbeten i trä efter genomarbetade skisser och planering
• Dokumentering av arbetsprocessen i både ord och bild, bedöma form, symmetri, funktion och uppöva känslan för materialets möjligheter till bearbetning.
• Som förarbete till människokunskapen i årskurs 7 sy en docka i tyg, från idé via skiss till genomförande. Mönsterkonstruktion
• Som förövning till klädsömnaden sy dockkläder. Etniska kläder, yrkeskläder, elevens egna kläder eller fri design
• Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskälla och förebild för egna idéer och skapande, t.ex. antikens hantverk och slöjd
• Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck. • Samtal kring hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.
• Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.
Årskurs 7
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet. Dessa punkter görs fortlöpande under högstadiet
• Renässansens innovationer, bl.a. Leonardo Da Vincis maskiner
• I träslöjden använda mer avancerade handverktyg, redskap och maskiner, och kunna benämna dem och veta hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt
• Hyvlar, rikta, foga och limma, göra enklare möbler ex en pall, hylla, hyvla släta, raka ytor. • Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar.
• Renässansens innovationer inom astronomi och sjöfart, rita och eller bygga kompass, sextant, kikare
• Arbeta med symaskinen, sy raka och svängda linjer, trä maskinen och sy på olika symaskiner. pröva att sy på trampmaskinen
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Materiallära, tvättning och strykning
Årskurs 8
• Flätning i hårdare och varierande material såsom näver, papper eller rotting. Tillverka ett kärl – en korg eller väska – att förvara sina ägodelar i.
• Återvinna material och skapa nytt
• Ändringssömnad av plagg och nytillverkning av kostymer inför teateruppsättningen i årskurs 8
• Skisser av tekniska uppfinningarna inom textilindustrin och gruvnäringen, t.ex. ångmaskinen, Spinning Jenny
• Samtal kring tillverkningsindustri med studiebesök ex spinneri
• Metallslöjd. Kännedom om metaller och dess olika egenskaper
• Kopparplåt drivs till skålform, tennarbeten, ex en sockersked
• Tenntrådsarbeten med inspiration i sameslöjden
• Samtal om slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.
• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material, t.ex fläta bruksföremål, göra smycken av återanvänt material
Årskurs 9
• Mer avancerad maskinsömnad
• Måttagning, tygberäkning och materiallära. Tillskärning och markering. Eleverna väljer själva de plagg som ska sys
• Noggrannhet och skicklighet övas i träslöjden genom arbete med sinkning och gradning. Målet är att sammanfoga exakt.
• Bokbindning, bindandet av ett linneband med tillhörande reliefdekoration bestående av elevens monogram
• Riva och falsa planark till lägg, göra försätts och håla läggen, häfta dem, lägga ner binden och förstärka ryggen samt teckna och skära ut monogrammet i elfenbenskartong
• Teoretiskt behandlas logotypens utveckling och grundläggande grafiska begrepp.
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
• Samtal om hantverksteknikernas utveckling genom tiderna
• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.
• Samtal kring slöjdens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid, modern design och svensk export av slöjdarbeten
• I samband med undervisningen i hållbar utveckling samtal kring materialval utifrån färg, form, ekonomi, miljö och funktion och hur olika val påverkar resultatet, och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
• Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.
• Samtal kring mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen. • Slöjd och hantverk som uttryck för etnisk och kulturell identitet.
• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer, ämnesintegrerat med slöjd och konsthistoria
• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet, i samband med undervisningen i konsthistoria
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen
Svenska
Allmänt
Genom språket knyter vi människor band med världen, varandra och lär känna vårt ursprung. Språket är bärare av våra tankar och iakttagelser, och via språket utvecklar vi vår förmåga att tänka och att forma begrepp. Genom att samtala och läsa texter kan vi begripa den värld vi lever i, och därmed oss själva.
Språket har en nyckelroll i skolarbetet. Med hjälp av språket bildas kunskap och görs synlig och hanterbar. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Att ha ett rikt och varierat språk är viktigt för att kunna förstå och verka i en värld där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att behärska sitt språk både i tal och skrift är en förutsättning t.ex. för att kunna använda sig av sina medborgerliga rättigheter.
Svenskämnet genomsyrar hela waldorfpedagogiken. Ämnesintegrerat med bild, eurytmi och andra ämnen kan eleverna utveckla en god språklig medvetenhet genom rytmiska, motoriska, auditiva och muntliga övningar. Dagligen övas stiltyper och formuleringsnyanser genom ett växelspel mellan lyssnade och talande, skrivande och läsande.
Varje dag möter eleverna det muntliga berättandet och övar sig i att själva berätta och återberätta det de har hört samt diskutera och uttrycka sina egna tankar och åsikter. I waldorfskolan är det konstnärliga, det muntliga och det musikaliska en del i kunskaps- och arbetsprocessen på väg mot skrivandet. Genom en välplanerad skrivprocess övas inte bara elevernas läs- och skrivutveckling utan även deras sociala färdigheter.
Att skriva egna texter som sammanfogas i en arbetsbok är en viktig pedagogisk metod i waldorfskolan. När eleverna skriver egna texter måste de reflektera över vad de hört berättas, vilka egna erfarenheter och kunskaper de har i det aktuella ämnet och hur de kan uttrycka det i text. Det finns flera olika vägar till elevernas skrivande och det kan varieras utifrån ämne och texternas omfattning.
Inom svenskundervisningen får eleverna fortlöpande läsa skönlitteratur och andra texter med oika syften och i olika ämnen. I arbetet med texter utvecklar eleverna sin förmåga att läsa, förstå, tolka, uppleva och samtala om text och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär. Som en del av svenskämnet ingår kunskapen att söka, värdera och använda information från olika källor. I det skrivande arbetet lär sig eleverna anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Även poesin ges en framskjuten plats i waldorfskolan. Eleverna får kontinuerligt läsa och recitera verser och dikter och med hjälp av språkövningar och ordlekar lära sig att skriva egen poesi.
Ämnesutveckling
Redan från årskurs 1 får eleverna återberätta, reflektera och samtala utifrån samarbetsövningar, erfarenheter, lekar, rörelser och lärarens berättande. Varje morgon ges de tillfälle att samtala och lyssna på varandra och i olika former av grupparbeten öva sig i att ge respons på varandras bilder och texter. Sambandet mellan ljud och bokstav övas dagligen under den rytmiska delen genom recitation av verser, lekar med rytm, ljud och ord. Att varje dag tillsammans återberätta det läraren berättat dagen innan hjälper eleverna att skapa minnestrukturer och sammanhang.
Waldorfskolans skriv- och läsinlärningsmetod Från bild till bokstav, utgår från en saga som blir till en bild och som slutligen smalnar av till en bokstav. Genom olika typer av återberättande, samtal och konstnärligt arbete övar de sig i att närma sig bokstävernas ljud. Processen som leder fram till ett eget skrivande börjar med enkla kommentarer och korta meningar och beskrivningar av de bilder som de själva ritat. Eleverna får öva sin handstil genom att rita formteckning och genom att skriva ner välkända verser och sånger i sina arbetsböcker. De texter eleverna själva har skrivit och de verser, sångtexter och faktatexter som läraren skrivit på tavlan blir utgångspunkt för lästräning. Läsandet utvecklas alltså genom det egna skrivandet.
I årskurs 2 utvecklas elevernas skrivprocess genom ett gemensamt arbete där klassen hjälps åt att med olika minnesstrategier som t.ex. stödord och tankekartor författa egna texter. De får återberätta utifrån sin egen text, sina stödord eller sin bild och blir därigenom medvetna om sitt lärande och vilka strategier de kan använda för att minnas något de hört, sett, upplevt eller läst. Under morgonperioderna lär sig eleverna att skriva berättande texter t.ex. under perioden om legenderna och fablerna. I årskurs 2 fortsätter lästräningen med att eleverna både läser sina egna och klasskamraternas texter och samtalar om dessa och skönlitterära texter och faktatexter anpassade för deras ålder.
I årskurs 3 får eleverna möjlighet att utveckla olika lässtrategier genom att tillsammans t.ex. läsa en text högt som de sedan återberättar, eller genom att läsa en text enskilt och sedan samtala om texten i grupper eller i helklass. Lässtrategier övas både genom att läsa kortare berättelser och faktatexter och att tillsammans läsa en längre berättelse som eleverna kontinuerligt samtalar kring under läsningens lopp. Enklare former av läsloggar introduceras. Eleverna får tala om olika typer av texter och vad de kräver av läsaren. Eleverna läser t.ex. recept i samband med perioden om bondens år, beskrivningar av redskap och föremål i samband med temaläsningen om våra traditionella yrken och prosatexter i samband med hembygdsperioden. För att eleverna kontinuerligt skall utveckla lässtrategier sker läsningen alltid i samband med samtal och dialog med klasskamrater eller med läraren.
Eleverna får också utveckla sitt eget skrivande genom att skriva utredande texter och faktatexter, t.ex. en beskrivning av olika verktygs användning eller hur en kvarn fungerar. Räknesagor som eleverna skrivit och illustrerat själva är ett annat exempel på en utredande text. Olika typer av verser och ramsor med rim och rytm författas först i grupp och sedan enskilt i klassen. Under lågstadiet får eleverna illustrera de flesta texter med bilder som antingen tecknas eller målas. Att illustrera en text är även det ett sätt att förstå och bearbeta det man läst.
I årskurs 3 övas skrivstil och grammatiken introduceras då eleverna får lära sig ordklasser och verbets olika tidsformer.
I årskurs 4 får eleverna närma sig de fornnordiska berättelserna och texterna. Både muntligt och genom skrift. De får samtala kring och undersöka stilmarkörer som t.ex. allitteration. Ämnesintegrerat med historieundervisningen får de lära sig om språkets utveckling i Sverige från fornskandinaviska till dagens svenska. Eleverna får också undersöka ord och språkbruk och samtala om vilka språk som påverkat svenskan över tid och vilka språkutbyten som t.ex. vikingafärderna innebar. De får bekanta sig med några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. I historieundervisningen får de också titta närmare på den nordiska runraden och i textsamtal jämföra fornnordiska uttryck från t.ex. lagtexter och runstenar med dagens språkbruk. I årskurs 4 får eleverna fördjupa sig i Sveriges geografi och i samband med det undersöka några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Till undervisningen hör också de nationella minoritetsspråken. I synnerhet uppmärksammas samernas språk och kulturella traditioner.
Med fokus på Sverige och Norden får eleverna läsa både berättande och poetiska texter från Sverige och Norden och samtala om människors olika villkor och identitets- och livsfrågor. Genom att i textsamtal använda och utgå från olika typer av läsloggar övar de fortlöpande på lässtrategier. Eleverna får öva fördjupad läsförståelse genom olika övningar som stärker deras förmåga att skapa inre, mentala bilder. I samband med att eleverna läser barn-och ungdomslitteratur uppmärksammas några viktiga författare och deras verk.
I årskurs 5 får eleverna bekanta sig med dikter och texter från olika delar av världen, t.ex. indisk och persisk diktning. Fokus läggs även på antikens författare och i samband med historieundervisningen om antika Grekland läser eleverna delar ur Illiaden och Odyssén och bekantar sig med versmåttet hexameter. I samband med undervisningen av om Grekland uppmärksammas antikens dramatiker och teaterns utveckling. Eleverna får då undersöka dramats uppbyggnad med begrepp som peripeti och katharsis. I samband med detta kan eleverna få skriva egna manus till enkla teaterscener eller filmer. De får också uppmärksamma budskap, språkliga drag och typisk uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger i skönlitterära texter.
När eleverna i historieundervisningen får lära sig om olika grekiska filosofer och deras liv får de öva sig i att hålla tal och att använda olika retoriska figurer.
Arbetet med att hålla tal fördjupas i årskurs 6 då de i samband med historieundervisningen om antika Rom får skriva argumenterande texter och debattmanus samt debattera och leda en debatt. I grammatikundervisningen arbetar eleverna med interpunktion, stavning, skrivregler, modus och diktamen. I årskurs 6 läggs fokus på satslära och lexikonanvändning.
Eleverna får lära sig att söka information i böcker, artiklar och på internet och därefter sortera bland den information de fått fram. I samband med det får de jämföra olika källor och kritiskt granska dem. De kan t.ex. läsa olika tidningars skildringar av en nyhetshändelse och jämföra texterna. Begrepp som ögonvittnesskildringar och andrahandsskildringar tas upp.
Eleverna får kontinuerligt öva sig i att ta emot och ge respons på texter. Både i ämnet svenska och i övriga ämnen där eleverna skriver egna texter är det viktigt att de får arbeta med en skrivprocess i flera steg. Skrivprocessen kan börja som en skriftlig och muntlig bearbetning i samspelet mellan lärare och elev och sedan i högre klasser utvecklas till att eleverna själva kan ge och ta emot respons kring en text i grupp och därefter självständigt bearbeta och skriva om texten så den får högre kvalitet och tydlighet.
I årskurs 7 får eleverna möta utomeuropeisk diktning från Afrika, Kina, Japan och Sydamerika. I samband med historieundervisningen får de också läsa renässanslitteratur t.ex. utdrag ur Dantes Den gudomliga komedin. Parallellt med läsning av dessa texter arbetar eleverna med skriv- och läsprojekt med utgångspunkt i ungdomsromaner, tidningsartiklar, bloggar etc. som kretsar kring identitet och likabehandling. I årskurs 7 kan eleverna få fördjupa sig i nyhetsrapportering och i projektform arbeta som en tidningsredaktion och öva sig i att skriva olika typer av text. I sammanhanget får de också genomföra en intervju och skriva reportage. Eleverna får även arbeta med skrivövningar kring poesi och lära sig att skriva dikter med både bunden och obunden vers.
I samband med undervisningen i årskurs 8 om den industriella revolutionen och den framväxande arbetarrörelsen, får eleverna fördjupa sig i svensk arbetarlitteratur. Genom textsamtal kan de reflektera kring olika författares skildringar av individens roll i byggandet av ett modernt samhälle och hur samhällsutvecklingen förändrar människors livsvillkor.
I årskurs 8 genomför eleverna ett teaterprojekt som innefattar pjäsval, rollfördelning, bearbetning av text och repliker och arbete med rekvisita och scenografi. I samband med det lyfts klassiska dramatiker som Shakespeare och Molière fram.
I årskurs 9 får eleverna arbeta med de litteraturhistoriska epokerna upplysningstid och romantik och några av epokernas mest inflytelserika författare.
Jämställdhetsdebatten som följde på upplysningen lyfts fram och eleverna läser bl.a. kvinnopolitiska nyckeltexter. Elevernas förståelse av texterna fördjupas genom textsamtal i grupp. Redovisning av litteraturhistorieperioden kan t.ex. ske i tidningsform, då varje elev får skriva olika texter; ledare, reportage, insändare, debattartiklar, annonser, resereportage, familjesidor etc. Genom olika former av läsecirklar med cirkulerande ordförandeskap kan varje elev ges chans att samtala och diskutera om text. Viktiga teman är etnicitet, genus och klass. Eleverna får även diskutera reklamtexter, internetsidor, tv-program och dataspel utifrån ett genuskritiskt perspektiv. Eleverna får söka efter information i böcker och på nätet, jämföra olika faktatexter och öva ett källkritiskt förhållningssätt.
På gymnasiet både sammanfattas och fördjupas svenskämnet. I årskurs tio ges eleverna möjlighet att genom språkhistoria förstå och reflektera över sammanhangen mellan avlägsna kulturer och olika språkfamiljer. Eleverna kan då återigen få möta den nordiska mytologin samtidigt som den äldsta epiken kan studeras. I teaterhistoria i årskurs 10 får eleverna följa dramats utveckling från det grekiska dramat, via klassicismen till den moderna teaterkonsten. Filmhistoria studeras genom att eleverna dels får titta på exempel ur filmhistorien och dels göra egna filmer. I litteraturstudierna i årskurs 11 får eleverna ägna sig åt mänsklighetens eviga, existentiella frågeställningar med utgångspunkt i modern såväl som klassisk litteratur. Eleverna fördjupar sig bl.a. i Dostojevskijs Brott och straff och den medeltida berättelsen om Parsifal. Oberoende av gymnasieinriktning får eleverna i årskurs 12 genomföra en teateruppsättning, gärna av någon modern teaterpjäs.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Berättande och muntlig berättartradition genom att eleverna dagligen får höra folksagor.
• Sambandet mellan ljud och bokstav övas dagligen under den rytmiska delen genom sånger, rytmer, ramsor och dikter
• Skriv- och läsinlärning, Från bild till bokstav
• Handstil övas dels genom formteckning där bokstävernas former och proportioner återfinns och dels genom att skriva bokstäver och kortare texter i arbetsböckerna
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav
• Skrivträning, enkla meningar utifrån barnens bilder
• Lästräning, utifrån elevens och klassens egna texter
• Elevnära samtal kring gemensamma upplevelser, utflykter etc
• Återberätta, reflektera och samtala utifrån samarbetsövningar, erfarenheter, lekar, rörelser och lärarens berättande.
• Samtala och lyssna på varandra under morgonsamlingen, t.ex. ge respons på varandras bilder och texter i mindre grupper.
• Enklare dramaövningar, korta teaterstycken på vers, ex julspel
• I skolvardagen och genom litteraturen möter eleverna ett stort utbud av texter som kombinerar ord och bild på olika sätt och de arbetar medvetet med sambandet mellan text och bild i sina egna arbetshäften. Interaktiva spel och informationssidor samt webbtexter kan eleverna t.ex. ta del av vid studiebesök på museum eller bibliotek.
Årskurs 2
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften illustreras genom berättandet av legender och myter från Norden och Europa, och fabler och djursagor från Europa, Afrika, Asien och Amerika
• Längre folksagor med invecklad handling och berättelser i berättelser samt naturberättelser
• Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter, med fokus på legender och helgonberättelser
• Skrivövningar med enkla egna texter utifrån naturupplevelser, utflykter och egna bilder
• Skrivträning av egna noveller utifrån en given ramberättelse
• Lästräning genom att läsa egna och andras texter, korta berättelser och fabler, gåtor och klurigheter
• Läsloggar, textsamtal
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Att lyssna och återberätta, reflektera och samtala utifrån samarbetsövningar, lekar, rörelser och lärarens berättande.
• Samtal om namnsdagar, dess ursprung och uppkomst och ortsnamn utifrån helgonberättelser • Samtal kring normer och regler som styr vårt handlande, och barn, kvinnor och mäns olika förutsättningar med utgångspunkt i de legendberättelser som eleverna fått höra
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Enklare dramaövningar i samband med fabeltemat, t.ex. dockteateruppsättningar med de handdockor eleverna virkat i slöjden
• Ett något längre klasspel, t.ex. en dramatisering av en legend
Årskurs 3
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och med skilda syften av abrahamitisk skapelsemyt, judisk mytologi och berättelser ur gamla testamentet
• Muntligt berättande om hur det var att leva på en lantgård förr i världen, arbeta som herde eller som fiskare
• Grammatik. Ordklasser och verbets tidsform, skiljetecken, mjuk- och hårda konsonanter, enkla skrivregler kring vokalljud och dubbelteckning, skillnaden mellan, fakta,- beskrivande- och instruerande text.
• Skrivövningar av faktatexter utifrån utflykter och berättande text, beskrivningar, recept utifrån experiment med bl.a. salttillverkning, matlagning, bakning osv
• Skrivstil och skriva på dator börjar övas. I skrivandet med dator blir det för många elever tydligt med skillnaden mellan gemener och versaler och hur man använder interpunktion i en text.
• Skrivträning genom fritt skrivande i dialogbok med läraren. Skrivträning, stafettskrivning i grupp, skriva egna noveller utifrån en given ramberättelse, dokumentation och illustration med foto och bild
• Träna på att anteckna med stolpar och tankekarta
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag övas dagligen i samband med morgonperiodundervisningen. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Det kan vara berättande texter, faktatexter, utredande texter t.ex räknesagor som eleverna skrivit och illustrerat själva
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Läraren vägleder och uppmuntrar elevernas skrivande och berättande genom att läsa igenom elevtexterna och hjälpa eleverna in i en skrivprocess genom frågor och kommentarer till texten både muntligt och skriftligt.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Olika lässtrategier utvecklas t.ex. läses recept i samband med bondens år, beskrivningar av redskap och föremål i samband med temaläsningen om våra traditionella yrken och prosaberättelser i samband med hembygdsperioden.
•Lässtrategier övas i samband med textsamtal och dialog med klasskamrater eller med läraren. Textens typiska drag och samtala om språket. Textens innehåll återberättas och diskuteras och kan förkortas i form av nyckelmeningar eller stödord. Läsloggar.
•Olika typer av verser och ramsor med rim och rytm författas först i grupp och sedan enskilt i klassen. De flesta texter illustreras med bilder och blir ett sätt att ytterligare öva läsförståelse
• Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter, med fokus på skildringar i Gamla testamentet och kring hembygd, olika hantverkares liv och upplevelser samt det gamla bondesamhället
• Återberätta, reflektera, samtala och ge respons utifrån samarbetsövningar, erfarenheter, lekar, rörelser, lärarens berättande och elevernas egna texter och bilder.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer t.ex. öva att hålla muntliga presentationer i samband med något de skrivit själva eller något de gjort, berättelsestund, presentationer för föräldrar eller äldre elever där eleverna visar egna bilder eller föremål såsom redskap etc.
• Hantverkssånger, ramsor och årstidsdikter
• Ett något längre klasspel, t.ex. en dramatisering kring olika traditionella hantverksyrken
• Berättande, beskrivande och förklarande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Genom en skrivprocess där det muntliga och det skriftliga berättandet varvas växer texten fram i flera steg.
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Recept i samband med perioden bondens år. Instruktioner då eleverna beskriver hur lika redskap eller maskiner fungerar eller hur framställning av en produkt sker.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Detta övas t.ex. genom talgestaltning och recitation av verser i den s.k. rytmiska delen av morgonperioden men kan också övas med dramaövningar och de olika spel som klasserna repeterar och visar upp varje år.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Söka information i skolbiblioteket eller i klassrummet, titta på olika bilder av föremål eller händelser och samtala om vilken information man kan få utifrån endast en bild. Webbsidor kan t.ex. användas i samband med förberedelse inför ett museibesök eller någon annan gemensam utflykt.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet, exempelvis jämföra olika elevtexter med varandra som skildrar samma händelse. Genom dramaövningar och samarbetsövningar t.ex. få pröva på olika roller i en situation och sedan berätta hur de upplevde situationen och kan beskriva den.
Årskurs 4
• Muntligt berättande av nordisk mytologi, Eddan, Havamal, Kalevala, isländska sagor etc
• Muntligt berättande om hur det var att leva i norden under stenålder, bronsålder och vikingatid med utgångspunkt i skönlitteratur och faktatexter.
• Läsning och muntligt berättande om människors möte med djur med utgångspunkt i litteraturen.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna, genom t.ex. muntligt eller skriftligt bearbeta en läst text genom textsamtal, diskussion, sammanfattning, referat, skriva stödord, göra en tankekarta.
• Skrivövningar av faktatexter utifrån utflykter, museibesök och berättande beskrivningar
• Skrivövningar och samtal kring lag och rätt, etiska ställningstaganden utifrån t.ex. Havamal, skapa egna visdomsord
• Skrivträning genom fritt skrivande i dialogbok med läraren, skriva bokreferat i grupp med muntligt framförande, bokcirkel, textsamtal
• Skrivträning att skriva faktatext utifrån tankekartor och stolpar
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Tillsammans läsa olika typer av texter såsom berättande texter, utredande texter, instruktioner, dikter och brev och samtala om de olika språkliga kvalitéerna och formen
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Runskrift och svenska språkets utveckling historiskt
• Samtal om ortsnamn, namn på veckodagar i samband med den nordiska mytologin och hur nordiska språk lämnat spår i t.ex. engelskan
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är, i samband med geografiundervisningen • Öva läsförståelse och ge respons på texter genom att läsa egna och andras texter
• Olika läsförståelseövningar där eleverna får göra sig egna inre bilder
• Muntligt reciterande, dramatiseringar och klasspel i samband med undervisningen om nordisk mytologi
• Verbets tidsform, bestämd- och obestämd artikel, enkel textkomposition, inledning, genomförande, avslutning, vanliga svårstavade ord, skillnaden mellan fakta,- beskrivande- och instruerande text, skiljetecken och förkortningar
Årskurs 5
• Muntligt berättande av hinduisk, buddhistisk, egyptisk och grekisk mytologi och gudavärld
• Kilskrift och piktogram, hieroglyfer, samtal om språks uppkomst, betydelse och utveckling
• Skrivövningar av faktatexter utifrån utflykter, museibesök och berättande beskrivningar
• Skriv- och läsprojekt kring undervisningstemat antiken Egypten och Grekland
• Gemensamt läsprojekt innefattande hemuppgifter, läsning och skrivande, enskilt och i grupp, t.ex. olika noveller
• Öva läsförståelse och responsgivning genom att läsa egna och andras texter
• Skrivträning, skriva bokreferat/textanalys enskilt med muntligt framförande, med fokus på författare och genre, handling, karaktärer och egenskaper och stil. Olika sorters läslogga.
• Träna sökläsning av fakta –och skönlitterär text
• Skrivträning, att skriva faktatext utifrån tankekartor och stolpar
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Eleverna kan t.ex. först i grupp och sedan självständigt arbeta med redigering av texter.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Återberätta, reflektera och samtala utifrån samarbetsövningar, erfarenheter, lärarens berättande och lästa texter.
• Söka efter information i böcker och på nätet, efter att först ha gjort en analys över sin egen förkunskap och därefter ha formulerat frågeställningar och öva källkritik
• Retorikövningar i samband med undervisningsperioden om antika Grekland, t.ex. förbereda korta anföranden kring ett ämne inför klassen
• Muntligt reciterande ex Illiaden, Odyssén, Aeneiden, texter på hexameter
• Ett klasspel, t.ex. en dramatisering av Illiaden, Odyssén
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor
• Textkomposition, inledning, genomförande avslutning, olika stilmarkörer i en text, vanliga svårstavade ord, skillnaden mellan fakta,- beskrivande- och instruerande text, skiljetecken och förkortningar samt huvuddrag i olika genrer
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.
Årskurs 6
• Muntligt berättande av romersk antik mytologi och gudavärld
• Medeltida sagogods, ballader och diktning
• Skriv- och läsprojekt innefattande hemuppgifter, läsning och skrivande enskilt och i grupp kring identitet och likabehandling
• Skrivträning i olika genrer. Skriva argumenterande texter och debattartiklar, insändare och bloggar
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Övas t.ex. i diskussion kring olika texter eller i rollspel men kan även användas i beslutsprocesser som gäller klassen och något man ska göra tillsammans.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Övas t.ex. i mindre sammanhang i kamratgrupper inom klassen, inför helklass, för en yngre klass på skolan eller för föräldrar
• Skriva poesi, naturdiktning och haikudikter, och dikter i sonettformat
• Öva sig i kalligrafi, olika typsnitt och göra anfanger i samband med undervisningen om medeltida klosterväsende
• Skrivträning, skriva faktatext utifrån tankekartor och stolpar
• Öva läsförståelse och ge respons på texter genom att läsa egna och andras. Textsamtal och läsloggar
• Återberätta, reflektera och samtala utifrån samarbetsövningar, erfarenheter, lärarens berättande och lästa texter.
• Retorikövningar och debatteknik, hålla anföranden och replikera, valtala och debattera i samband med undervisningsperioden om den antika romerska konstitutionen
• Öva vältalighet och talteknik
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv- program.
• Textkomposition, inledning, genomförande avslutning, olika stilmarkörer i en text, vanliga svårstavade ord, skillnaden mellan, fakta,- beskrivande- och instruerande text, skiljetecken och förkortningar, och huvuddrag i olika genrer
• Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
• Satslära
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet, efter att först ha gjort en analys över sin egen förkunskap och därefter ha formulerat frågeställningar
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Årskurs 7
• Läsa ögonvittnesskildringar från upptäckten av Den nya världen
• Renässanslitteratur och utomeuropeisk diktning från Afrika och Sydamerika
• Tidningsredaktion, grupparbete kring en tidning, öva sig i att skriva olika texttyper. Ordbehandling och redigering
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Övas t.ex fördjupningsarbeten i olika ämnen såsom historia, ekologi, samhällskunskap och biologi liksom i projekt och grupparbeten inom svenskundervisningen.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
• Skrivövningar poesi, bunden och obunden vers
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Fördjupat arbete kring skrivprocessen och hur man genom processskrivande skriver och bearbetar en text i flera steg.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Skriv- och läsprojekt innefattande hemuppgifter, läsning enskilt och skrivande i grupp kring identitet och likabehandling
• Öva läsförståelse och ge respons på texter genom att läsa egna och andras texter
• Söka efter information i böcker och på nätet, efter att först ha gjort en analys över sin egen förkunskap i ämnet och därefter ha formulerat frågeställningar och öva källkritik
• Samtalsteknik, referera och argumentera, fördela ordet och föra ett samtal vidare, med utgångpunkt i en text eller i en film
• Textkomposition, inledning, genomförande, avslutning, olika stilmarkörer i en text, vanliga svårstavade ord, skillnaden mellan fakta- beskrivande- och instruerande text, skiljetecken och förkortningar samt huvuddrag i olika genrer
• Repetition av grammatik/satslära
• Öva språkmedvetenhet, t ex genom drama-, stil- och kompositionsövningar nära knutna till frågor om bl. a. dialekter, sociologi, språkbruk och filosofi överhuvudtaget.
Årskurs 8
• Ögonvittnesskildring i samband med industrialismen och det 30-åriga kriget
• Analys av reklam- och propaganda texter, t.ex. jämförelse med dagens nyhetssändningar och propagandapamfletter från 1600-talet
• 1800-tals litteratur som skildrar framväxten av ett industrisamhälle
• Klassisk svensk arbetarlitteratur och diktning
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Fördjupas då nordiska arbetarförfattare och lyriker är ett genomgående tema.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. Fördjupas, då nordiska arbetarförfattare och lyriker är ett genomgående tema.
• Analys av låttexter, ex progg-musiken
• Skrivövningar av faktatexter utifrån utflykter, museibesök och berättande beskrivningar
• Skrivövning genom att skriva utifrån en bild, en annan text, eller en film
• Skrivövning, stafettskrivning av noveller
• Skriva enkel dialog och manus inför dramaövningar
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning
i samhället.
• Genomförandet av ett teaterprojekt som innefattar pjäsval, rollfördelning, bearbetning av text repliker och arbete med rekvisita och scenografi.
Årskurs 9
• Litteraturhistoria med fokus på upplysningstid och romantik
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till ny
• Redovisning av litteraturhistorieperioden i tidningsform, med olika texttyper, ledare, reportage, insändare, debattartiklar, annonser, resereportage, familjesidor etc
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Nya ord i språket, till exempel lånord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang
• Analys av reklamtexter, internetsidor, tv-program och dataspel utifrån ett genuskritiskt perspektiv
• Läsecirklar med cirkulerande ordförandeskap, samtal, diskussion och skriftlig sammanfattning kring tema etnicitet, genus, klass. Exempel på litteratur
• Skriva enkel dialog och manus inför dramaövningar
• Göra serier utifrån olika teman, skriva bloggtexter och insändare
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Teknik
Allmänt
Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällets utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig för eleverna. I undervisningen i teknik ska stor vikt läggas vid att eleverna via teknisk kompetens och kreativitet förmår att analysera och ta sig an tekniska problem. I waldorfskolan integreras teknik i olika ämnen fram till årskurs 7. Därefter kan det ges som enskilt ämne, men också tas upp i andra ämnen som fysik, matematik, slöjd, historia och samhällskunskap, eller under olika projekt– och temaveckor. Genom att belysa ämnet teknik från så många olika synvinklar som möjligt kan det tilltala de allra flesta elever.
Teknikundervisningen bör också på ett inspirerande sätt utveckla elevernas tekniska kunnande, genom mycket praktik så att eleverna själva får undersöka och prova olika tekniska lösningar vilket bidrar till att eleverna utvecklar intresse för ämnet och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett innovativt sätt. En målsättning för teknikundervisningen i waldorfskolan är att eleverna genom att utgå från vardagssituationer blir förtrogna med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjligheter att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, ekonomi och hållbar utveckling. Därför är det viktigt att framförallt de lägre klassernas utemiljö är sådan att de på ett naturligt sätt kan lära sig umgås med naturens krafter.
I nära samarbete med undervisning i historia och samhällskunskap får eleverna på ett inspirerande sätt följa teknikens historiska utveckling, dels genom att läsa biografier om en rad uppfinnare och deras livsverk, dels genom att få bygga, konstruera, experimentera och teckna av uppfinningar. Eleverna kan då bättre förstå dagens tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska även ge eleverna förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Här kan man se teknikämnets medverkan i bland annat konstruktion och tillverkning av rörliga träleksaker i årskurs 7.
Waldorfskolan verkar för en helhetssyn på omvärlden. Hit hör användandet av ekologisk och biodynamisk mat, miljövänliga material, källsortering och att hushålla med energi. I takt med att eleverna blir äldre får de på ett mer medvetet sätt ta del av hur skolan verkar för en hållbar utveckling, såväl etiskt, praktiskt som genom användandet av hållbar teknik som t.ex. solceller, värmepumpar eller komposteringsanläggning.
Ämnesutveckling
Redan under det första året i skolan får eleverna möta teknikämnet främst integrerat i praktiska ämnen som till exempel handarbete. Mycket inom teknikämnet kan även upplevas praktiskt genom framförallt utelek. Tidigt får eleverna arbeta med konstruktion, t.ex. inför firandet av novemberhögtiden det s.k. Sank Martin-firandet, då många av de lägre årskurserna tillverkar lyktor i olika former. Eleverna får under åren konstruera allt svårare lyktor i olika geometriska former och då ta hänsyn till material och beräkningar för att sammanfoga lyktorna. I årskurs 6 har eleverna blivit så skickliga att många waldorfskolor låter ungdomarna konstruera en pentagondodekaeder.
På skolområdet finns oftast material som pinnar, ris och ved att bygga kojor av. Lekredskap som gungor, klätterställningar och annat ger eleverna möjlighet att möta naturlagarnas verkan genom egna upplevelser. På ett bildartat sätt förekommer olika tekniska lösningar i sagoberättelserna i årskurs 1, verkliga eller mer fantasifulla, som följs upp med samtal om fysikaliska lagbundenheter. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl förekommer i berättelsestoffet under årskurs 2 som hämtas från fabler och legender. I flöjtspelet upplever eleverna hur olika toner blir till. Många klasser undervisas i stråkinstrument mellan årskurs 2-4. Fiolen och cellons strängar vibrerar med hjälp av stråken och fingrarnas placering avgör tonhöjden. Mötet med stråkinstrumenten innebär en ökad teknisk medvetenhet.
I årskurs 3 ges teknikämnet stort utrymme i och med undervisningen kring traditionella yrken, huskonstruktion, bondens år, slöjd och gamla- och nya mått och enheter. Eleverna får bekanta sig med både vanliga föremål som husgeråd och lekredskap där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, och i samband med det lär sig eleverna enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Under temat bondens år lär sig eleverna att undersöka hur vardagliga bruksföremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. En del skolor har möjlighet att låta eleverna bygga en enkel kolmila. Där den möjligheten inte finns får eleverna gå igenom och rita milans funktion och lära sig hur timmerflottning går till.
Ett viktigt projekt under årskurs 3 är att eleverna får genomföra ett husbygge av något slag; från idé, beräkning av materialtillgång, skiss, skalberäkning till färdigt hus. Det kan vara allt från en lekstuga till skolgården, en bakugn, ett stenåldershus i lera till pilkojor, trädkojor eller enklare vindskydd. Under detta projekt får eleverna bekanta sig med och tillämpa enkla mekanismer. Kanske bakas även pepparkakshus efter egen konstruktion till skolans julmarknad. Dokumentation i form av skisser, bilder och fysiska modeller är viktiga inslag inför och under husbygget.
Hur föremål i elevens vardag är anpassade efter människans behov och har förändrats över tid kommer på ett naturligt sätt in i perioden om de olika yrkena, till exempel smeden, snickaren och vid ull- och linberedning. Eleverna uppmärksammas också på säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.
Historiska aspekter kring teknik och teknikutveckling belyses inom historie- och samhällsämnet i årskurs 4. Hur människorna på stenåldern kunde flytta stora stenblock, hur de gjorde upp eld och hur de tog tillvara och använde djurens alla delar efter jakten är frågor som har tekniska aspekter och kan förklara hur människorna förr klarade av sin vardag samt bjuder till diskussioner om paralleller till nutiden och om hur utvecklingen gått till. I geografiämnet får eleverna lära sig att rita skalenliga kartor, även tredimensionella, och lära sig exempelvis hur kompassen fungerar.
Teknikämnet integreras med historia, träslöjd och textil i årskurs 5. Under kulturperioderna kan man belysa hur och varför tekniska system i hemmet och samhället har förändrats över tid. Antikens bevattningssystem och byggnadskonstruktioner, såsom pyramider, samt tekniska innovationer såsom hjulet, soluret och seglet är lämpliga som diskussionsunderlag. Hur man bygger ett ziggurat av egenhändigt tillverkade och brända lertegel är en spännande praktisk uppgift i flera steg. I träslöjden lär sig eleverna att forma konkava och konvexa ytor med täljkniv och att välja rätt träslag. I handarbetet syr eleverna djur efter egna mönster som stoppas med ull och lär sig rätt teknik för att t.ex. göra benen stadiga.
I årskurs 6 återfinns ämnet teknik bland annat i undervisningsperioderna Romarriket, geometri, fysik, träslöjd och textil. I fysikämnet studeras olika mekaniska föremål som visar hur krafter kan överföras och förstärkas. Experiment med Chladnis klangfigurer och konstruerandet av camera obscura är klassiska moment i undervisningen. I geometrin konstrueras tredimensionella geometriska former av olika material. Historietemat romarriket erbjuder många tillfällen att ta upp tekniska lösningar som står sig än i dag: murade valv, akvedukter, kanaler och svärdssmide för att bara nämna några. Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning jämförs med romarrikets lösningar.
I många waldorfskolor dyker teknik upp som enskilt ämne i årskurs 7, samtidigt som det integreras i annan undervisning, främst i fysik, astronomi, historia och samhällskunskap men även i textil-, trä- och metallslöjd. I trä- och metallslöjden blir teknikutvecklingsarbetets olika faser som tydligst: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning samt hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Här får eleverna praktiska erfarenheter som visar på teknikämnets möjligheter. Elevernas ordförråd ökar stadigt i ämnet, ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar bidrar till att tydliggöra tekniken. I fysikundervisningen i årskurs 7 är bland annat jämvikten, det stabila och labila viktiga moment. Även styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse tas upp under läsåret. Det är också åldersadekvat att ta upp internet och andra globala tekniska system med eleverna på högstadiet, och diskutera fördelar, risker och sårbarhet, inte bara rent tekniskt utan även etiskt. Det är viktigt att kritiskt kunna granska information, lära sig att använda rätt verktyg men också förstå hur tekniska system kan missbrukas. I ämnet astronomi får eleverna studera den yttre rymden. De får också titta närmare på de tekniska lösningar som möjliggjort studier av stjärnhimlen. De får t.ex. lära sig hur en stjärnkikare är konstruerad. En historisk överblick ges också, där gamla instrument för navigering presenteras, som t.ex. kompass och sextant.
I en del waldorfskolor avslutas grundskolans teknikkurs med årskurs 8. Ett av årskursens stora undervisningsteman är den ekonomiska historien, med tyngdpunkt på den industriella revolutionen. Tekniska uppfinningarna inom textilindustrin och gruvnäringen, tillsammans med reformer och nya tekniska lösningar inom jordbruket kom att på kort tid förändra människors liv i grunden. Under perioden ekonomisk historia står många tekniska lösningar i centrum. Eleverna får bland annat lära sig om tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer, vilket var en viktig del i industrialismens framväxt. I fysikundervisningen går man också igenom olika tekniska lösningar som till exempel ringklockan och vattenpumpen.
Eleverna har tekniklaborationer där de praktiskt kan tillämpa det man gått igenom i temaundervisningen. Här kan betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar upplevas praktiskt. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik är också någonting som kan prövas under tekniklaborationerna. Kemiundervisningen i årskurs 8 är fokus behandlar näringskemi. Inom det ryms också frågeställningar kring hur råvara bearbetas till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Ofta ordnas studiebesök i samband med kemiperioden.
I både fysik- och kemiämnet samt i ekonomisk historia uppmärksammas sambanden mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur har tekniken möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur har vetenskapen möjliggjort tekniska innovationer. Spännande biografier om människor som vigt sitt liv åt forskning tas upp och berikar undervisningen. Vilka konsekvenser val av teknik får utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel är något som framförallt tas upp i den ekonomiska historien. Här kan eleverna till exempel se hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning genom historien fram till idag. I fysikens ellära går man igenom grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare samt hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni är också ett viktigt avsnitt i fysikundervisningen.
Vid alla experiment och laborationer i waldorfskolan eftersträvas en fenomenologisk hållning och dokumentation i form av manuella eller digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser. Fysiska eller digitala modeller är viktiga liksom skriftliga rapporter. De beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbetet.
Det är viktigt att man i teknikundervisningen ger plats för samtal och diskussion kring frågeställningar såsom vilken plats tekniken har i dagens samhälle och hur tekniska innovationer påverkar vår vardag. Dessa frågor kan avrunda ämnet och eleverna får möjlighet att formulera egna tankar om teknikämnet både utifrån sina ämneskunskaper och egna erfarenheter. Under gymnasietiden fortsätter frågeställningar som rör teknikämnet att bearbetas inom flera olika områden, inte minst under de veckor som eleverna undervisas i arkitektur och arkitekturhistoria.
Årskurs 1 – 9
Årskurs 1
• Utelek, hopprep, gungor, gungbräden
• Kojbyggen och egna lekkonstruktioner
• Konstruktion av geometriska lyktor inför Martin-firandet
• Olika tekniker inom textilslöjden, sy, sticka, enkla mönsterkonstruktioner • Akvarellmåleri
• Att skapa toner på en flöjt
• Sagoberättelser om rimliga och/eller magiska lösning på problem
• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
Årskurs 2
• Utelekar och experiment där eleverna använder kroppen och härmar naturen för att lösa problem, exempelvis samarbetsövningar som att hämta vatten utan ett kärl, klättra upp i ett träd, flytta stenar och pinnar utan redskap osv
• Enkel mönsterkonstruktion
• Origami
• Konstruktion av rörliga collagebilder efter fabelberättelser
• Bygga tittskåp efter fabelberättelse
• Nya tekniker i hantverk, som virkning
• Hur toner bildas med stränginstrument
• Legender som beskriver hur människor löst svårlösta problem tidigare i historien t.ex. överleva i vildmarken
• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
• Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Årskurs 3
• Bondens år, använda och teckna av vanliga bruksföremål och redskap
• Rita av och/eller konstruera en kolmila
• Traditionella yrken, använda och teckna av och beskriva redskap inom traditionell jakt, fiske, gruvindustri, skogsbruk
• Traditionella yrken, hur man bearbetar och bereder olika material, metaller hos smeden, trä och snickaren, lin och ull vid klädtillverkning
• Husbygge, planering och genomförande av ett hus av något slag. Lekstuga, koja, vindskydd
• Planering och skiss och bakning av pepparkakshus efter egen konstruktion
• Använda sig av gamla mått som tum, aln, fot etc och göra beräkningar och konstruktioner
• Samtal om säkerhet vid konstruktion av olika hus, materialtillgång i olika samhällen, energi och elektricitet
• Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag
•Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
•Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
•Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
•Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.
Årskurs 4
• Verktyg, redskap och tekniska innovationer under stenåldern
• Material och bruksföremål under stenåldern
• Material och hur de användes under brons- och järnåldern och hur det påverkade samhällsutvecklingen
• Järnets betydelse, verktyg, redskap och dess betydelse för jordbruket, samhällsexpansionen • Vikingarnas båtar och ny teknik inom sjöfart och navigation
• Rita kartor, och använda olika skalor
Årskurs 5
• Agrararevolutionen i Asien, Mellanöstern
• Dammbygge och kanaler i flodkulturen
• Göra egna tegelstenar i miniatyr och konstruera ziggurat/pyramidbyggen • Mönsterkonstruktion för att sy ett djur i textilen
• Val av material och redskap för att konstruera bruksföremål i träslöjden • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
• Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. • Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
Årskurs 6
• Konstruktion av rörliga leksaker och kalejdoskop i träslöjden
• Bygga om klassrummet till en camera obscura
• Experiment med Chladnis klangfigurer
• Konstruera olika tredimensionella geometriska figurer, ex en lykta av en pentagondodekaed
• Rita och bygga romerska valv, akvedukter och broar
• Bygga broar av spagetti
• Jämföra romarrikets lösningar på vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem med dagens lösningar
• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
•Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner
• Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar
Årskurs 7
• Praktiska experiment med stabila, labila och jämnviktslägen och mekanikens gyllene regel
• Renässansens innovationer, bl.a. Leonardo Da Vincis maskiner
• Renässansens innovationer inom astronomi och sjöfart, rita och eller bygga kompass, sextant, kikare
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. •Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Årskurs 8 – 9
• Demonstration av en ångmaskin
• Skisser av tekniska uppfinningarna inom textilindustrin och gruvnäringen, t.ex. ångmaskinen, Spinning Jenny
• Skisser av ånglok och ångfartyg, hjulångare och zeppelinare
• John Erikssons biografi och historien om propellern och USS Monitor
• Biografier om Lenoir, Daimler och Benz och utvecklingen av bensinmotorn och Henry Fords biografi
• Berättelserna om bröderna Wright (flygplan) och bröderna Lumière (filmen)
• Experiment med vattenpump och ringklockan
• Samtal kring tillverkningsindustri och livsmedelsindustri med studiebesök
• Studiebesök på en återvinnigscentral och samtal om materials nedbrytbarhet och återvinnig
• Laboration och teori kring elektricitetslära
• Övande av ett fenomenologiskt betraktelsesätt, observationer och dokumentation
• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer • Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.
• Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.
• Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
• Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet
• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.
• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
• Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.