KLASS 6

En övergripande tematik för årskurs 6 är att det kausala tänkandet introduceras i full skala, inte minst i de naturvetenskapliga ämnena. Samtidigt fortsätter historieämnet att ha en central roll i under hela årskursen. Puberteten som för många elever blir påtaglig under året är livsavgörande för individens fortsatta väg i livet. Den är så mycket mer än målbrott, mens och hormoner. Det är då som människan mognar inför sin tid på jorden. Lärarens auktoritet försvinner successivt, klasskamraterna och den dynamik som uppstår i klassens sociala liv blir allt viktigare.

Klass 6b arbetade med klimatzoner i geografi. Här polarzonen med akvarell och pastell. 14/11-18

Moraliska avståndstaganden ska vägas och mätas och det logiska tänkandet ska vässas för att fröet till den egna omdömesbildningen ska börja gro. Naturvetenskapliga studier, fysik och geologi, ger eleverna ett välkommet avbrott i deras djupdykning i det egna känslolivet. Den fysiska verkligheten finns bokstavligen där för att utforskas.

På samma sätt erbjuder historieämnets fokus på skeenden, ”orsaker till och konsekvenser av”, och historiska förlopp en möjlighet för eleverna att pröva sina egna val och moraliska ställningstaganden mot en historisk fond. I sammanhanget är det välgörande att lyfta fram många av de frågor som lever bland elever i årskurs 6. Frågor som berör tolvåringar kan t ex handla om jämställdhet, genus, den egna sexualiteten, mänskliga rättigheter och miljön.

I det antika Grekland hade filosofen och vetenskapsmannen stått i centrum, i antika Rom lades tonvikten snarare på jurister och politiker. Romarna hade ambitionen att bygga ett samhälle som inte längre var baserat på blodsband eller gudar, utan med allmänna, universella lagar som skulle gälla för alla medborgare. Individualiteten fick i Rom sin lagliga bekräftelse – även slaven hade lagstadgade rättigheter och också kejsaren hade skyldigheter inför senaten. Staten Rom var trygg och dess lagliga befogenheter sträckte sig långt utanför stadsgränsen. Det var ett samhälle byggt på exakthet och logik med raka vägar, snillrika vatten-och avloppsystem och en genomorganiserad armé. Detta välorganiserade statsbygge är något som eleverna i den här åldern lätt kan engagera sig i. Romarrikets statsbildning med republikens födelse blir en konkret språngbräda till vårt nutida samhällsbygge i Sverige idag. Landsting, kommuner och riksdag, partisystem och domstolsväsende uppmärksammas och jämförs med andra länders maktfördelning.

Roms historia bygger dessutom på en mängd färgstarka levnadsöden. Inte minst utgör kejsarbiografierna spännande berättelser där cesarerna personifierar Roms ordning, lagar, höga ideal och förväntningar, men också dess dekadenta förfall med frosseri och gladiatorspel. Biografierna är bilder av verkliga människor och inte några sagor. Till skillnad från grekerna avbildade inte romarna sina ledare som perfekta övermänniskor, utan med både skavanker och tydliga personlighetsdrag. Att få följa dessa människoöden – Caesar, Augustus, Tiberius, Caligula, Claudius, Nero mfl – och själv få fundera över romarrikets uppgång och fall är inspirerande för en sjätteklassare. Som en motvikt till romarrikets stormaktsbygge under kejsar Augustus står skildringen av Jesu liv och den kristendom som med tiden gör sitt intåg i romarriket. En stark kvinna som är samtida med Ceasar/Augustus och Jesus, är drottning Kleopatra i Egypten. Dessa starka biografier blir exempel på vad individen har för ansvar för och påverkan på historiska skeenden. Och allt står i ständig utveckling. Inte ens romarriket består för alltid, folkvandringstid leder över till medeltiden då den västerländska människan drar sig in i sig själv, mediterar och utvecklar ett inre liv bland annat via klosterväsendet. Samtidigt träder en ny stark personlighet ut på världsarenan, profeten Mohammed, som ställer nya moraliska och religiösa krav, som kan bli till viktiga diskussionsunderlag för en sjätteklassare.

Dessa historiska skeenden under medeltiden kan utforskas på många vis. Skråväsendet, Digerdöden, feodalsamhället, riddarväsendet och kyrkans roll är viktiga beståndsdelar för en fördjupad förståelse av denna historiska epok.

I årskurs 6 undervisas i akustik och optik. Med vardagsnära experiment, utgående från egna erfarenheter och mätningar, lugna och sakliga observationer, kan eleverna öva upp sin iakttagelseförmåga och noggrannhet i beskrivningar och dokumentation. Att bygga en camera obscura, prova olika ljuskällor, tillverka burktelefoner, experimentera med komplementfärger, teckna av prismor och skuggfenomen, musicera med egentillverkade instrument t ex flaskorkestrar är samtliga övningar som kan stärka eleverna i deras tillit till de egna erfarenheterna och dess kopplingar till vetenskap och kunskap.

Orsak och verkan blir knappast tydligare inom något annat ämnesområde än inom mineralogi. Trots att marken under våra fötter känns trygg och stabil, pågår ständigt bergartsbildande processer. Berg bryts ner och återbildas i en ständigt pågående process, där även djur och växter ingår. Organiskt material blir till marmor, urberg blir till kvartssand som blir till sandsten och jordens flytande inre blir till granit som blir till gnejs som blir till granit igen. Dessa mäktiga kausalitetsförhållanden, som rör sig över hundratusentals år, är överallt synliga i vårt landskap. Och genom mineralens och kristallernas undersköna värld är steget inte långt till den oorganiska kemin, med grundämnenas föreningar och den organiska kemin, i t.ex. bildandet av diamanter.

Från de bergartsbildande processerna är steget inte långt till naturgeografin, där de olika klimatzonerna ger upphov till olika former av mänskligt liv. Polarområdena, barrskogarna, grässtäppen, öknarna och regnskogen bär alla på olika förutsättningar för de växter, djur och människor som lever där. Genom anpassning och utveckling har arterna uppstått och eleverna får än en gång möjlighet att förundras över vår unika och storartade jord. Ur denna vördnad kan också ett ekologiskt ansvarstagande växa fram.

Ordning och skönhet i mineralers och kristallers värld kan för många tolvåringar vara tilltalande och ge förstärkta aha-upplevelser i geometrin, där även matematiska förhållanden ges nya dimensioner i t ex kvadreringsregler, talet pi och Pythagoras sats.

Femtalsmysteriet hos rosväxternas kronblad och sextalet hos liljornas kan nu få nya aspekter i konstruerandet av fem- och sexhörningar, som varieras i många vackra sammanhang. Förra året på fri hand, nu med hjälp av passare, välvässad blyertspenna och linjal. Exakthet uppnås och skänker tillfredsställelse.

De klara logiska förhållanden som satsläran erbjuder upplevs ofta som befriande av elever i årskurs 6. Om de tidigare fått bekanta sig med ordklasserna, exempelvis genom att de olika ordklasserna personifierats eller kopplats till sagor och egna erfarenheter, så är satsläran mer ”ren logik”. Satslära är ett tema som på ett åldersadekvat sätt kan stödja eleverna och hjälpa dem att ta ett till steg i utvecklandet av det begreppsmässiga tänkandet. Genom att ställa rätt frågor blir det lätt att plocka ut subjekt, predikat, objekt osv. Genom att skilja på vad jag gör själv, tillskillnad mot vad någon annan gör mot mig, så reds förhållanden om direkt och indirekt objekt ut.

Om exakthet krävs inom de naturvetenskapliga ämnena så gäller detta även inom slöjdämnet. Att sy en docka som är lik en själv kräver en noggrannhet som få elever klarar av innan tolvårsåldern. Dockan får samma proportioner som en själv; armarna tillsammans är lika långa som hela människan, avståndet mellan handled och armbåge är lika långt som foten. Det ligger ett värde i att få avbilda sig själv utan att den egna kroppen för den sakens skull blir utsatt för påträngande blickar.