KLASS 12

De gångna elva årens skolgång ska nu knytas ihop. Trådarna samlas. I ämne efter ämne gör man en överblick, tillför nytt och försöker se vår roll och våra möjligheter i utvecklingen, där vi står i dag.

Det tolfte skolåret sammanfattar helheten av en tolvårig skolgång. Här finns det bildningsideal som Rudolf Steiner 1920 formulerade: ”Människan finner sig själv när hon lär känna världen, och när hon lär känna sig själv uppenbarar sig världen för henne.” Att få en överblick över allt som man gjort och lärt i årskurs 12 är på sitt sätt kanske en sista möjlighet att bli en allsidig människa innan man dyker ner i den specialisering som yrken och universitetsliv framtvingar. Val av uppgifter och projekt som uttrycker ett personligt intresse är en utmaning som de flesta artonåringar kräver.

Eleverna har under många år övat sig inom dramats och rörelsens områden och höjdpunkten blir ofta teaterframträdandet med ett större drama, gärna modernt, i årskurs 12. Artonåringar har erhållit ett brett register och klarar av att framföra nyanserade rolltolkningar, vilket med rätt förutsättningar leder till verkliga mästerverk. Den enskildes ansvar för gemenskapen och erfarenheten att allas bemödande om ett gemensamt mål kan nå högre än summan av individuella prestationer blir tydligt genom arbetet. En sista gång samlar eleverna sina resurser i en gemensam satsning. Genom språk, rörelse, sång, musik, scenografi, regi, belysning, gestaltning av programhäfte och affischer mm visas allkonstverkets möjligheter.

En överblick och analys av historiefilosofiska frågeställningar, olika livssyner och stilarter, olika kulturer kan göras: Från Platon via exempelvis Hegel, Marx, Nietzsche, Spengler till de senaste decenniernas debattörer. Jämförelser mellan kulturer som t ex Kina och Egypten ger möjlighet till stora vyer; att ”höja sig”, knyta ihop sina studier och få en förståelse för hur ”allt hör ihop. Utgångspunkten blir nuet, den aktuella världssituationen och studenternas personliga framtid. Målet är att se människans väg och äventyr. Genom analyser lyfts de tidigare skolårens bilder upp i ljuset och eleverna får uppleva glädjen i att nyttja en nyvunnen omdömeskraft och dessutom känna att det som de sysslat med under föregående skolår kommer i ett större sammanhang.

Arkitekturstudierna kan bli en av höjdpunkterna i årskurs 12, särskilt om klassen får möjlighet att gemensamt göra en arkitekturresa. Här möter eleverna en universalkonst, ”konsternas drottning”, där alla konster klingar samman. Idéerna får rent konkret sina hus. Inom ämnet blir aspekter av estetiska frågor och filosofiska aspekter på konstbegreppet en viktig del. Arkitekturens historia från antiken till våra dagar ger en sammanfattande överblick där form, matematiska beräkning och proportioner verkar samman. Olika -ismer studeras, inte nödvändigtvis bundna till arkitektur, utan med fördel även kopplade till konsthistorien i stort. Matematikämnets projektiva geometri kan också berika temat. Detta sista år studeras arkitekturhistoria. Det är en kurs som är unik för waldorfskolan.

Inom biologiämnet studeras organismernas utveckling, zoologin studeras släktskapsförhållanden i organismvärlden, och förklaras i evolutionsbiologiska termer. Intressant att ta del av är Charles Darwins biografi.

Inom eurytmi försöker man hitta en adekvat rörlig form för ett musikstycke eller en dikt så att framställningens egenart för konstverkets inre kvalitet synbar. I en större eurytmiavslutningsföreställning kan eleverna i årskurs 12 visa hur personlighet uttrycks i gestaltning och rörelse. Teman kan bl a vara den egna och den gemensamma mittpunkten, inre balans–yttre rörlighet, djurkretsen, kors och b-tonarter och arbetet med olika stilarter och deras uttryck. En grundläggande målsättning är att eleverna i artonårsåldern ska behärska eurytmins grundelement så att de kan använda dem medvetet, både individuellt och i större sammanhang.