STUDIETEKNIK

ATT SKRIVA PERIODHÄFTEN ELLER ANDRA FAKTATEXTER.

Innan vi kommer till de handfasta tipsen kommer några viktiga allmänna tips om studier: För att Du ska må bra och fungera, så att Du orkar med: Ät ordentligt. Drick vatten. Försök få dagsljus varje dag. Rör på Dig. Ta pauser i arbetet ( t ex genom att ta en promenad, spela musik, ligga i soffan, dricka en kopp te…) och sov länge på nätterna.

NÄR DU BÖRJAR: SAMMANHANG

Försök att få ett säkert grepp om hela periodens eller ämnets huvudtema, och skriv en inledning om det. Vem? Var? När? Sätt in texten/periodhäftet i dess sammanhang, och förklara. Börja inte mitt i ett sammanhang utan närma Dig det och beskriv det!

Exempel: perioden är litteraturhistoria, ämnet är upplysningstiden. Börja inte med en författare då, utan med en inledning om tiden och idéerna i tiden.

SKRIV SJÄLVSTÄNDIGT – TÄNK SJÄLV!

Läs igenom Dina anteckningar och kolla om Du förstår det Du ska skriva om. Gör Du inte det, måste Du tänka efter och försöka förstå, fråga någon eller slå upp! Eller fråga på morgonperioden nästa dag! Ta inte Dina anteckningar och foga ihop stolparna som står där till hela meningar, i den ordning läraren berättade. Det blir det ingen bra text av, precis som det inte blir en kaka av att Du radar upp ägg, socker, mjöl och så vidare i en rad på köksbänken. Det blir en kaka av att Du bearbetar ingredienserna, alltså bakar! Bearbeta Dina anteckningar!

BEARBETA ANTECKNINGARNA:

Ett sätt: STRUKTUR Fundera över vilka områden läraren behandlat och vad som var det väsentliga med vart och ett av dem. Hur kan Du förmedla det i text och bild, i periodhäftet? En skapande process! Du kan rita en ”karta” över hur de hänger ihop, så Du vet vad det är Du vill beskriva. Förmodligen finns det huvudlinjer och lite mindre sidospår i ämnet. Om Du tänker efter hur de hänger ihop, kan Du koppla ihop dem på ett bra sätt i Ditt häfte!

Exempel: När man lär sig om upplysningstiden, på litteraturhistorieperioden, får man ofta höra om Newton. Men han var ju vetenskapsman? Hur hänger han ihop med upplysningstiden? När jag funderar på det, kan jag sedan foga in honom på ett bra ställe i texten, så han inte sitter lös!

MERA STRUKTUR: RUBRIKER, FETSTIL, KURSIV, BLANKRADER

För att få överblick och ordning i Dina egna tankar, försök att ordna in dem i områden, som Du skriver olika stycken om, och som får olika rubriker eller kommentarer i marginalen. Om Du inte gillar rubriker eller det inte passar i sammanhanget, använd Dig av en tom rad här och var, som markerar en ny tankelinje eller ett nytt ämne. Fråga Dig: Var kommer jag faktiskt in på något nytt? Markera det (genom en rubrik eller en blankrad, eller med kursiv text i texten, till exempel)! Ibland är frågor bra rubriker!

Exempel: I min inledning om upplysningstiden kanske jag använder en blankrad innan jag börjar skriva om tidningarna och deras betydelse för upplysningen, och en till blankrad innan jag berättar om uppslagsverken. Eller får de båda ämnena egna rubriker, fast mindre än huvudrubriken, som är Upplysningstiden.

Ett annat sätt att bearbeta anteckningarna: SLÅ UPP! Läs på andra ställen om ämnet. Sök på nätet. Det bästa är om Du får ämnet belyst från flera håll! Om Du bara läser ( t ex om Du gör ett specialarbete) måste Du nästan läsa på flera ställen. Tänk då på att t ex wikipedia är ett ställe där vem som helst kan skriva in saker. Det är inte säkert att det stämmer! En högskole- eller universitetssajt är förmodligen säkrare som källa, eller en specialhemsida.
Exempel: Jag vill skriva ett arbete om upplysningsfilosofen Locke. Jag lånar en lärobok i litteraturhistoria i skolbiblioteket och läser, jag slår upp Locke i Nationalencyklopedien och jag hittar (under ca 7-8 sajter av wikipediatyp!) en sajt på nätet som kommer från Stanforduniversitetet. Jag läser alla tre texterna, samt mina anteckningar från morgonperioden, funderar över vilka huvudpunkter jag vill ta upp om Locke, formulerar rubriker om dem, skriver texter och anger källor!

EN ARBETSPROCESS – VÄGEN ÄR MÅLET!

Det viktiga med periodhäftet är inte att det blir så tjockt och vackert som möjligt, utan att Du arbetat och lärt Dig något, medan Du höll på med det. Ditt arbete, och att det fungerade bra, är viktigare än slutresultatet! Ett hett tips är att Du ger morgonperioden en stund varje kväll (eller på morgonen, på väg till skolan?), då Du, i en särskild fil i datorn eller i ett anteckningsblock, skriver ner eller ritar upp vilka huvudsaker Du kommer ihåg från morgonperioden, men utan att titta i anteckningarna. Om Du gör det, har Du själv ett aktivt grepp om perioden och är mer med på det som kommer. Skriv ner Dina förklaringar och insikter och foga in dem i periodhäftet sedan. Allra senast efter första veckan av en period, men helst åtminstone på onsdagen i första periodveckan, börjar Du skriva texter och/eller rita bilder till periodhäftet. Om Du väntar med allt till sista helgen får Du för mycket! Skriver Du i datorn är det ju lätt att foga till eller ändra saker – men att skriva allt från början sista helgen är för mycket.

ATT ANVÄNDA SIG AV KÄLLOR

Det är jättebra att slå upp saker och läsa i böcker och på nätet om ämnet. Vill Du använda ett stycke text som någon annan skrivit, måste Du skriva citationstecken runt hela stycket, skriva av ordagrant och skriva direkt efter citatet vem som skrivit det. Har Du läst på eller kollat faktauppgifter, måste Du skriva det i slutet av Ditt arbete. Det kallas att ange källor. Det är inte OK att skriva av andras texter eller ändra bara lite! Ett arbete som består av ”lånade” texter är inte godkänt – det får Du börja om med.

Exempel: Du har slagit upp och läst på extra om Locke. I Ditt arbete skriver Du Källor: www. plato.stanford.edu/entries/locke, anteckningar från lektionen, Nationalencyklopedien,Litteraturorientering, lärobok i svenska B för gymnasieskolan, Natur och Kulturs förlag