SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ÄMNEN – Historia

Den grekiske filosofen Aristoteles (300-tal f Kr) menade att historia är en skapande verksamhet. Skalden (poeten) är den som kan ge den bästa bilden av verkligheten, sa han i en liknelse, därför att skalden fyller ut luckorna och tolkar en kaotisk värld så att vi ser sammanhang i den. Historia är inte fakta plus fakta plus fakta, utan kräver den specifikt mänskliga förmågan att skapa sammanhang i ett oändligt antal händelser.

Historia är alltid ett urval och en tolkning. Antagligen skulle vi inte kunna dokumentera ens ett vanligt klassrum fullständigt under en livstid, för det finns så mycket att ta reda på och berätta om allting – ett oändligt antal fakta. Vilka fakta vi lyfter fram – urvalet – beror redan det på vilka vi är och vilken tolkning vi gör. Hur vi sedan sätter samman vårt urval av fakta till en historia, är också alltid en subjektiv sak.

Den historia som förmedlas i skolan är naturligtvis den, som i vårt kulturella, västerländska sammanhang är ”norm”, men vi måste vara medvetna om att det antagligen hela tiden är fråga om historia ur ett västerländskt perspektiv och att det finns andra urval och andra tolkningar beroende på var man befinner sig i världen – från vilket håll man ser det! Det är därför helt nödvändigt att också arbeta med källkritik, perspektiv, tolkning och urval i historieundervisningen.

Historikern behöver arbeta med sin tanke, sin känsla och sin vilja. Tanken behöver lysa igenom och reda ut urval och perspektiv, känslan behöver skapa sammanhang och inlevelse så att man faktiskt ser för sig hur det kan ha varit och skapar sig ett förhållande till det. Om man ”bara” läser eller hör, utan inlevelsen eller viljeansträngningen, minns man inte lika mycket efteråt och har inte fått samma erfarenhet. När man, som på waldorfskolan, också reflekterar över och konstnärligt presenterar det man gått igenom på ett personligt sätt, gör man faktiskt det som studietekniksexperter rekommenderar den som vill minnas det hon lärt sig!

HISTORIEUNDERVISNINGEN I ÅTTAN

I åttonde årskursen har vi två historieperioder. Den första handlar om upplysningen ur ett historiskt perspektiv och tankarna som händelserna som ledde fram till franska revolutionen . Upplysningen kommer också tillbaka i årskurs 9 men då inom litteraturhistorien. Hur upplysningens idéer har påverkat och påverkar än idag är ett viktigt tema.

Den andra perioden behandlar industriella revolutionen och hur vi har gått från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle med utgångspunkt i England. I samband med den perioden arbetar vi också med politiska ideologier, deras ursprung och utveckling. Inom ramen för perioden om Amerika arbetar vi också med historiska händelser. Amerikas historia, gamla högkulturer, kolonialism, slavhandel, amerikanska frihetskriget mm.

HISTORIEUNDERVISNINGEN I NIAN

I nionde årskursen har vi två historieperioder. Den första innebär en översikt över världens historia från forntid fram till 1800-tal. Här gör vi ett svep över mänsklighetens historia, möter återigen alla perioder som eleverna har gått igenom genom åren och hur de förhåller sig till varandra. Forntid, samlare, jordbrukssamhällen, högkulturer som de stora flodkulturerna. Antiken. Medeltiden. Upptäckarnas tid. Renässansen. Upplysningen. Industrialiseringen.

I den andra perioden går vi igenom 1900-talets historia. Första och andra världskriget, med fokus på förintelsen. Efterkrigstiden, kalla kriget och kommunismens fall.

TIONDE ÅRSKURSEN

Tionde årskursen innehåller en fördjupning i första världskriget, som vi tidigare berört i översikten i nian. I tionde årskursen fördjupar vi oss dessutom i källkritik och historia som ämne och därtill människans tidigaste historia.

ELFTE ÅRSKURSEN

Historieundervisningen i elvan handlar dels om ett litet block medeltidshistoria, dels om en fördjupning i andra världskriget.

TOLFTE ÅRSKURSEN

I tolvan går man igenom den moderna historien; kalla kriget och fram till nu, och sammanfattar också historia som ämne.

HISTORIEUNDERVISNINGEN I LÅGSTADIET

Under lekskoleåldern är barnens liv främst förbundet med hemmet och det omgivande landskapet, och den historia de möter är familjens och omgivningens historia. Under sina första skolår möter barnen historiska förlopp i den mytiska berättelsen. De sagor, legender och berättelser de får höra i skolan ger dem arketypiska bilder av mänskliga relationer, livsvägar och utmaningar; de blir bekanta med äldre tiders sociala relationer, med kungar, drottningar, riddare, bönder, heliga män och kvinnor…. Så ger myter och legender dem en första förståelse av och öppning till historien.

Ett medvetande börjar vakna om att något hände i det förgångna och även att det som händer nu får konsekvenser i framtiden. I årstidernas växlingar, genom firandet av årsloppets högtider ställs barnen på ett tydligt och konkret sätt in i tiden och dess gång. I klass tre förbinds det med att barnen får lära sig om ur-yrkena, om jordbruket, fisket och skogsbruket, om husbygget. Vidare möter de i Gamla Testamentets berättelser människor som kämpar för sin nationella identitet och upplever även mötet med det gamla Egypten och Babylonien. Detta sker inte analytiskt, utan biografiskt och mytiskt, genom berättelser.

I klass fyra får barnen genom perioden om och mötet med den lokala historien och geografin en första upplevelse av historisk tid. Att på detta sätt upptäcka sitt eget landskap innefattar även att få höra berättelser om människor som tidigare levde, bodde och verkade där, att besöka byggnader, kyrkor, söka spår i landskapet, kanske se något museum. Den lokala geografin avslöjar också det lokala områdets ekonomiska rötter. För barnen är allt detta ett första möte med en mer konkret historia.

Precis så som många, kanske alla, tidigare kulturer identifierade sitt land med sitt folks biografi, så utvecklar även barnen ett medvetande om händelser i tiden genom en förståelse av platsen. Speciellt förhållandet mellan mänsklig aktivitet och naturen avslöjar vår historia. Den berättar om varför människor bosatte sig här, vad dom gjorde, hur dom levde … det berättar något om vilka de var och där börjar historien. Den i sin tur berättar något om vilka vi är och det är idén med historia.

Denna aspekt av geografin, som inkluderar mänsklig, ekonomisk och social geografi är ett återkommande tema genom hela läroplanen, ett som flyter samman med historien. Historiens betydelse för oss idag har att göra med människor och deras förhållande till världen omkring dem. Berättelser om kungar och slag, om fredsfördrag, religioner och imperier blir endast meningsfulla i ett förhållande till en plats, hur människor levde där och hur de förband sig med andra platser.