KLASS 10

Fältmätningsresan med årskurs 10 till sikargården

Varje år åker årskurs 10, klass 10A och 10B tillsammans, till den natursköna Sikargården mellan Östergötland och Södermanland för att ha matematikperiod/ fältmätning i det fria. Under veckan ritar de en karta över hela området. Årets resa ägde rum vecka 36 i den varma sensommaren.

I årskurs 10 har eleverna själva valt utbildningsform. Självklart vill de också bli respekterade för det som de är: Unga vuxna. Till gymnasiet har alltid ett antal elever slutat och nya börjat; årskurs 10 är på det sättet i mångt och mycket en nystart för samtliga elever.

När man börjar gymnasiet är det förstås också givet att känslan av uppbrott, förändring och förväntan blir stark. Att sätta igång och på allvar studera kan vara befriande. Att med intellektuellt fokus och skärpt medvetande ge sig in med nyvunna krafter för att skaffa sig en systematisk överblick över olika kunskapsområden kan kännas inspirerande. Det är därför viktigt att 16 – åringen utmanas i tanken. Omdömen, avvägningar och slutsatser följer av erfarenheter och sinnesintryck och världen ligger öppen och tillgänglig och behöver upplevas med både tanken, känslolivet och i skapandet genom handens arbete.

Klart tänkande och ökande förmåga att bilda omdömen hjälper eleverna till självförtroende. I årskurs 10 sätts fokus inom många ämnen på att ge eleverna möjlighet att skaffa sig en översikt över tidigare kunskaper. I de lägre årskurserna har tyngdpunkten legat på att ge barnen möjlighet att skapa sig ett personligt förhållande till olika kunskapsområden, men i sextonårsåldern bör dessa kunskaper medvetandegöras på ett tydligare sätt.

Temat för årskursen är jorden som helhet. Samhälls- och naturorienterande ämnen smälter samman i samhällsbildningarnas, geologins, handelns och kommunikationernas utveckling, i klimatförhållanden, landskapets villkor, råvarutillgångarna och deras beroende av varandra. Praktisk matematik övas i lantmäteri, då eleverna kan åka på fältmätningsresa och upprättar en riktig karta över ett större avsnitt i geografin. De geometriska lagbundenheterna utvecklas till ett mäktigt instrument i trigonometrin, där det blir möjligt att beräkna omätbara avstånd, t ex tvärs över sjöar och t o m i rymden. Sfärisk geometri, t ex på jordytan, visar å andra sidan att den vanliga triangelns lagar endast är ett specialfall – vinkelsumman är minst 180°! Eleverna får lära sig att hantera vinkelprisma, ritbord och teodolit.

När eleverna får upptäcka att begreppen som en naturlag faktiskt styr alla möjliga erfarenhetssituationer är det lätt att som ung människa känna förundran. Detta stöder förtroendet för omdömeskraften, ens egen förmåga att på logisk väg resonera sig fram till saker.

I flera ämnen får eleverna i årskurs 10 möta ta ett helhetsgrepp över jorden. Naturgeografistudiet kan omfatta kontinenternas och oceanernas utseende och läge i förhållande till varandra, kontinentaldrift och plattektonik, jordens vatten- och lufthölje, klimatzonerna och andra sfärer (jordens inre, den omkringliggande rymden och dessas mångfaldiga sammanhang och rörelser, även astronomiska aspekter och magnetfält). Hur ser rörelser ut i haven och luften med olika vindar? Vilken släktskap och påverkan finns från andra himlakroppar? Vilka växtprofiler, vilket djurliv och vilken jordmån finns det i de olika klimatzonerna?

Nära knutet till naturgeografitemat är den mänskliga och kulturella evolutionens förhållande till jorden och landskapet. Människans förhistoria från den första homo sapiens sapiens och den paleolitiska revolutionen för omkring 40 000 år sedan studeras. Vidare kan ett studium av högkulturen runt istiden följa samt grundandet av de första permanenta bosättningarna och de första högkulturerna.

Genom språkhistoria visas sammanhangen mellan avlägsna kulturer. Hur hänger olika språkfamiljer samman? Vad menas med ”indoeuropeiska språk”? Hur växer nya språk fram? Vad är skillnad mellan ett språk och en dialekt? Vilka ljud kan vi uttala? Vad är skillnad på fonem och morfem? Vad är syntax?

Eleverna kan återigen få möta den nordiska mytologin via avsnitt ur Eddan, Kalevala och de isländska släktsagorna. Också den äldsta epiken kan studeras, t ex Gilgamesh, Illiaden och Odysséen. Skillnaden när eleverna nu studerar tidigare bekanta texter är att de gör det utifrån poetikens olika begrepp.

Teater- och filmhistoria är också ett tema i årskurs 10. Att följa dramats utveckling från den grekiska tragedin, fram till klassicismen och den moderna teaterkonsten, ger en exposé inte bara över hur dramatikens konst förändrats, utan även hur samhället utvecklats genom århundradena. Filmhistoria, från förra sekelskiftets stumfilmer till dagens youtube-filmer, ger även det perspektiv och förståelse av både historia och samtid. Biografier av både skådespelare och regissörer kan studeras och som vanligt fördjupar och berikar studiet av olika levnadsöden det aktuella temat.

Om man ska göra sig en helhetsbild av kunskapsområdet ”människan” så kan detta göras på en rad olika sätt. En ingång är att studera kroppen (anatomi) och samverkan mellan dess strukturer (fysiologi). Kopplat till dessa ämnen finns frågor om hur det gick till när vi blev människor. Hur kom språket till? Fotvalvet? Artikulationen? Embryologin? Temat kan med fördel kopplas till naturgeografitemat och t ex kan fantasifulla analogier göras mellan kroppens puls och jordens rotation, huvudet och jorden, blodomloppet och rörelserna i luft och hav.

Under perioden i biologi, då man lägger stort fokus på hjärnan och nervsystemets fysiologi, gör man även en fördjupning i hur olika droger påverkar nervsystemet rent fysiologiskt.

I hantverket får eleverna i stor utsträckning arbeta med saker som människor gjort långt tillbaka i tiden. De får t.ex. väva, som de athenska kvinnorna gjorde under antiken, smida bruksföremål av järn och göra krukor med olika teknik i keramiken. I träslöjden kan uppgiften däremot vara att snida fram ett ansikte ur en bit trädstam