SPRÅK – Ämnet svenska i klasserna nio till tolv

 

Svenskan blev ett eget språk, skilt från den närbesläktade danskan, under 1100-talet e Kr. Det talas inte av särskilt många i världen – men är värt att måna om! Språket är en fantastisk bärare av våra tankar och iakttagelser, men inte bara det. Vi utvecklar ofta tänkandet i samtal med någon; just genom själva formulerandet av tankarna. På svensktimmarna vill vi utveckla skrivandet, läsandet och talandet av det svenska språket, och därmed, samtidigt, iakttagelseförmågan och tänkandet.

 

Svenskämnet har sitt utrymme på de löpande timmarna från nian och uppåt (morgonperioderna i svenska hör egentligen hemma under ämnet litteratur, som har en egen rubrik här på hemsidan). Det är bara i tolvans pjäs, som svenskan blommar ut i en egen period utöver de löpande veckotimmarna.

 

Varje läsår skriver vi uppsatser, håller föredrag, övar studieteknik och repeterar grammatik, fast på olika nivå och med olika teman. Ungefär så här:

 

Svenskan i nionde klassen

Tidningar brukar vara ett tema i nian. Vilka olika sorters texter finns i en tidning, och hur är de uppbyggda? Det kan till exempel vara roligt att göra tidningsartiklar, intervjuer eller kåserier om upplysningstidens författare och litteratur.

 

Ett bokreferat av en valfri roman brukar också ingå.

 

Vi gör det nationella provet i svenska på våren. Det omfattar läsförståelse, uppsatsskrivning och en muntlig övning.

 

Svenskan i tionde klassen

omfattar bland annat att läsa en tämligen valfri roman och presentera den muntligt för klassen. För att kunna göra en bra muntlig presentation är det en god idé att göra ett skriftligt underlag. Huvudfrågan är: HUR berättas historien? Vilken historia som helst kan berättas på ett oändligt antal sätt. Handlingen – själva historien – kan ju förstås vara oerhört spännande och bra uttänkt, men också en ganska enkel handling kan bli till en fantastisk bok, beroende på hur den berättas. Det finns mängder av frågor att ställa:
Vem för ordet i berättelsen? Berättas den kronologiskt eller börjar den med slutet och nystar sig fram till början? Vilka karaktärer är viktiga i boken och vilket förhållande har de till varandra? Hurdant är språket, hur är meningarna? Är det lätt och dansande beskrivet, som en sommarvind på en blomsteräng, eller mustigt och ångande som ett nybakat bröd? Tror Du att författaren har velat säga något speciellt om livet genom att berätta just den här historien?

 

Svenskan i elfte klassen

I svenskan är argumentation, logik och retorik ett stort tema. Man kan ju med skicklig retorik försvara i princip vilken idé som helst. Runt omkring oss används retorikens knep hela tiden både i politiken och i reklamen, och det är viktigt att kunna urskilja de retoriska greppen så att man inte ”köper” alla budskap utan kan tänka själv!

 

I elvans bokpresentation koncentrerar vi oss på svensk 1900- och 2000-talslitteratur men vill även här fördjupa oss mer i hur boken är skriven än i själva handlingen. Mer om bokpresentationen och tips på böcker hittar Du här.

 

Svenskan i tolfte klassen

Mycket av svensktimmarna i tolvan brukar gå åt till att läsa pjäser inför valet av pjäs. I övrigt övar vi ordförståelse, skriver CV och jobbansökan, läser lite mer avancerad tidningsprosa… och skriver uppsatser, förstås. Det nationella provet i svenska B genomför vi också i tolvan.

 

Något om att läsa och skriva på waldorfskolor
Eftersom det skrivs så mycket egna texter på waldorfskolan, brukar våra elever få väldigt mycket övning i att skriva utöver det som sker på själva svensktimmarna. I jämförelse med elever på en skola där man har färdiga läroböcker, kan det dock hända att våra elever mindre. Det är väldigt viktigt att vi övar läsandet på waldorfskolorna, genom alla åren, på ett sätt som passar årskursen och årskursens olika teman!