KLASS 8

fullsizerender

Revolution, förändring och uppbrott är teman som hör hemma i årskurs åtta. Eleverna får möta allt fler ämneslärare i sin undervisning och för en del klasser byts klassläraren som följt eleverna sedan de var små ut mot en klassföreståndare. Många elever i årskurs 8 ger uttryck för en stark känsla av frigörelse från auktoriteter, något som kan bemötas genom att eleverna får grupparbete mycket, redovisa och lära av varandra, att experter inom vissa områden bjuds in i klassrummet och att eleverna själva får ge sig ut i samhället och ta reda på saker själva. Projektarbete lämpar sig särskilt väl och i svenskan kan man t.ex. låta eleverna skriva stafettnoveller. Det är också hög tid för eleverna att träna retorik och debatteknik, och skriva debattartiklar och argumenterande texter. Ett av de viktigaste projekten i årskurs 8 är att planera och genomföra en stor teaterproduktion.

 

Historiker räknar egentligen två utvecklingssteg som helt avgörande för människan, dels när vi gick från jägarsamhällen till agrarsamhällen för så där en 3500 är sedan, och dels när vi gick från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Den senare historiska utvecklingsfasen kallas ibland för den industriella revolutionen, eftersom den under en relativt kort tidsperiod så i grunden förändrade vårt samhälle. Även här handlar det om en slags frigörelse, om människans minskade beroende av naturgrundvalen. Temat förs fram till vår tid med den stegrade utvecklingen inom urbanisering, teknik, kommunikationer och handel. Kausala förhållanden relaterade till de stora uppfinningarna kan belysas och industrialismens framväxt samt utvecklingen fram till dagens globalisering och internetsamhälle kan vara ett huvudmotiv. Det är viktigt att ge eleverna möjlighet att prata om västvärldens utveckling i förhållande till övriga världen och hur människors liv förändrats av ny teknologin, framsteg inom kemi och medicin, om vad som händer när människor lättare kan resa över världen, mänskliga rättigheter, fackföreningar, fattigdom, slaveri, kolonialism och imperialism. I samband med detta kan s.k. nyttoväxter och lyxvaror som socker, kaffe, tobak etc lyftas fram inom ämnet näringskemi. Den nya tiden ledde också till andra förändringar, på det sociala och politiska planet, t.ex. genom den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen med idealen frihet, jämlikhet och broderskap.

 

I svenska waldorfskolor har 1900 talets arbetarlitteratur en särställning. Den ges ett stort utrymme i årskurs 8 och hänger nära samman med det tema historieundervisningen i stort kretsar kring; industrialismens utveckling från 1700-talets mitt till vår tid, den franska -och amerikanska revolutionen och republikens framväxt, och framväxten av de olika folkrörelserna. Genom att läsa just arbetarlitteratur ställs eleven på ett naturligt sätt in i ett historiskt förlopp och blir varse hur i den moderna människan präglats av en utveckling där teknisk innovation inom industrins alla områden och det sociala samhällsbygget gått hand i hand. Ingen annan litterär genre kan erbjuda samma direkta skildring av individens roll i byggandet av ett nytt modernt samhälle och omvänt hur denna nya värld griper in och förändrar människans livsvillkor på ett personligt plan.

 

Den individuellt grundade omdömesbildningen som vaknat på allvar hos flera elever vid den här åldern. Det kan vara svårt att finna en egen balanspunkt och ett nyanserat omdöme. I bildskapandet lämnar man därför mångfalden av färger och ger sig in i den överblickbara skalan från svart till vitt. Kol-, tusch- och blyertsteckning kan då vara välgörande tekniker för många elever i t ex avbildandet av djurs och människas skelett i biologiundervisningen. Här finns en hel värld av schatteringar i ljus och skugga. Exakta iakttagelser och utföranden kan övas genom att geometri, projektioner och skuggverkningar förenas i olika uppgifter. Temat svart-vitt kan kopplas till det intresse som ofta finns bland elever i årskurs 8 för analys och ett osentimentalt betraktande av världen.

 

I ämnet biologi hamnar skelettets uppbyggnad, nervsystemet, sinnena och musklerna i fokus. Om biologin i årskurs 7 tar sin utgångspunkt i rörelsen och de rytmiska systemen i kroppen så kan årskurs 8:s biologi ta sin utgångspunkt i det mer hårda och stabila: Skelettet. Många ungdomar har i årskurs 8 själva blivit stabilare när det gäller både tänkandet och den kroppsliga utvecklingen och detta ställs mot biologins allra mest ”handfasta”, ”avklädda” och färglösa tema. Hur hänger syn och ljus ihop? Ljud och hörsel? Hur kan människan stå upprätt? Hur hänger hjärnans vindlingar ihop med vad hon gör?

 

När eleverna spelar en roll i en pjäs så kan de säga och göra det som de inte skulle våga annars. De kan ges möjligheten att gå ur sin vanliga vardagsroll och bryta gamla mönster. De får också möjlighet att se sina klasskamrater i ett nytt ljus. Blyga och tillbakadragna elever kan ges chansen att träda fram och visa nya sidor av sig själva. Att ro i land en stor teaterproduktion kan också leda till att en ny känsla av gemenskap växer fram i klassen.

 

Valet av pjäs är viktigt, att eleverna får känna att det som de gör inte är barnsligt, utan har ett genuint konstnärligt värde. Dessutom är det avgörande att själva inramningen av pjäsen är gedigen: Välarbetad scenografi, rekvisita, kostym, ljud, ljus, reklam, programblad mm. Allt detta är viktiga förutsättningar för att eleverna ska känna sig stolta över det som de gör.

 

Genom en teateruppsättning ges eleverna också en inblick i kultur, litteratur, historia och entreprenörskap.