KLASS 5

Man kan låna uttrycket ”människa känn dig själv” från det antika Grekland för att grovt ringa in tematiken för årskurs 5. Att just få möta sig själv genom samarbete med andra, genom att mäta sina fysiska krafter i olika typer av kraftmätningar som t.ex. en skololympiad, och slipa sina argument i förhållande till andras åsikter och värderingar är något som många elever i årskurs 5 både längtar efter och behöver öva. De flesta 11 åringar har ännu inte tagit steget in i puberteten och befinner sig på ett sätt mitt emellan barnet och den begynnande ungdomen. En ny vakenhet i tanken kan skönjas och barnen börjar närma sig en tydligare begreppsbildning. En ökad medvetenhet om tidsförlopp och händelsers förhållande till tiden kan också iakttas hos barnen. Många elever har också allt lättare att ta ställning i rättvisefrågor, och gläds åt att kunna resonera och diskutera. Genom att få ta del av de stora mytologiska berättelserna från högkulturer som Antika Indien, Babylonien, Egypten och Grekland får de möta berättelsen om hur det är att vara människa från flera olika håll. Samtidigt vaknar intresset för hur ett gott samhälle kan byggas genom demokrati och gemensam värdegrund.

 

Genom att eleverna får möta de stora högkulturerna runt Medelhavet och det antika Indien, i synnerhet högkulturen kring Indusdalen, möjliggörs för eleverna att ta steget från myt till historia. Eleverna får ställas inför det gamla Indiens, Persiens, Mesopotamiens och Egyptens mytiska värld, och får bekanta sig med de grekiska guda- och hjältesagorna. Samtidigt ges de möjlighet att i detalj följa med i flodkulturernas, Indusdalen, Mesopotamien och Egyptens, fascinerande civilisationsbygge. Indiernas samhällsbygge med kastsystemet, Babyloniernas astronomiska beräkningar, kilskriften och gradsystemet, och egyptiernas ofattbara pyramidbyggen.

Om den mytiska världens levande verklighet succesivt förs över i historisk abstraktionsförmåga finns bron däremellan kvar. Från berättelser om Indien, mötet med hinduismens gudar och Buddha kan berättelserna gå över till Ahura Mazda, Zarathustra, persernas vördnad för jordbruket och elden. Från uppkomsten av skrift, städer, kanaler, ziggurater, handelsrelationer och astronomi i sumerernas komplexa samhällsbygge flyttas fokus över till Egyptens Nilen, faraoner, hieroglyfer, gudavärld, mumier och pyramidbyggen. Till sist hamnar den historisk-geografisk-kulturella exposén i grekernas värld med vasmålningar, hexameter, alfabetet, kolonisationsresor, drama, skulptur, filosofi, vetenskap, olympiska spel och alexandrinska krigståg. Gilgamesh-eposet och Homeros Illiaden och Odyssén, ger skildringar av människan och hennes olika val, och inbjuder till utvecklande diskussioner och grupparbeten om människans existens och spänningen mellan natur och kultur. Den grekiska kulturens skönhetsideal, med människan som skapelsens krona, ger även det underlag för diskussion.

 

Värdefullt är det även om greklandstemat kan knytas till det intresse för rätt och fel som börjar skönjas hos elever i slutet av årskurs 5. Grekernas filosofi och diskussionen om styre i de olika stadsstaterna är aktuell för många femteklassare.

 

I årskurs 5 tas steget från formteckning till s.k. frihandsgeometri. Att på fri hand teckna polygoner, cirklar med mittpunkt, korda, tangent, diagonal och radie, och att utifrån tecknande och beräkningar komma fram till t ex hur stor en vinkel är utvecklar abstraktionsförmåga och det logiska tänkande. Det bereder också vägen för en större förståelse av vad det är som man egentligen håller på med när hjälpmedel som passare och gradskiva sedan introduceras på allvar. Ämnet kan integreras med både matematik och historia, sumerernas talindelning och astronomiska beräkningar kan kittla fantasin och främjar elevernas kreativitet.

 

Ett steg mot en mer iakttagande och kunskapsorienterad inriktning på undervisningen blir tydlig i ett tema som botanik, där eleverna med en annan noggrannhet än tidigare har förmågan att undersöka växtriket och systematisera sin kunskap. Precis som i undersökandet av de olika djuren i årskurs 4 kan tyngdpunkten i årskurs 5:s botanikundervisning ligga på hur olika växter anpassat sig till sina livsrum. Samspelet och växelverkan mellan växten, djuren och naturens element hamnar i fokus. Hur utvecklar sig växterna under årstiderna och i de olika naturtyperna? Hur ser den rotlösa svampens förhållande ut till sol och jord? Hur har alger, lavar, ormbunkar, mossor och blommar anpassat sig till sin omgivning? Hur fortplantar sig olika växter? Hur gör blåbären? Tussilagon? Äpplet? Finns det vissa gemensamma lagbundenheter mellan olika växter. T.ex. femtalet inom rosfamiljen, sextalet hos liljan. Botanikundervisningen ämnesintegreras med formteckning och målning. Att genom exkursioner och teckningsövningar få bekanta sig med växter skapar förståelse för ytterligare en bit av vår värld.

 

I årskurs 5 närmar sig eleverna Nordens geografi genom att utgå ifrån de olika landskapstyperna och jämföra länderna med varandra. Vad är speciellt för respektive grannland? Hur har människor, kultur, samhälle, historia påverkats av de naturliga förutsättningar som geografin utgör? Danmark med sin bördiga jord och täta bebyggelse, Finland med sina sjöar och skogar, Island med sina gejsrar, vulkaner och glaciärer, Norge med sina fjordar och berg, och Sverige vårt egna avlånga land som likt en gott-och-blandat-påse har lite av varje. Alla nordiska länder har sina egna karaktäristika. Precis som i årskurs 4 kan geografiundervisningen kopplas till många andra ämnen; exempelvis kan norska upptäcktsresande som Heyerdahl lyftas fram, eleverna kan läsa texter från Eddan, lära sig de nordiska nationalsångerna och prova på lite av de nordiska språken.