KLASS 3

Nioårsåldern är en tid då barn kan känna sig oroliga, osäkra och ensamma. Då är det inte alltid en självklarhet att barnen upplever sig stå mitt i världen längre, utan ett nytt sätt att reflektera över sig själv och sin omvärld kan skönjas. Detta att bli medveten om sig själv på ett nytt sätt kan skapa oro och rädsla, en del barn kan t.ex. drabbas av beslutsångest, andra av en oro inför döden eller för att bli övergivna. När nu nioåringar börjar uppleva världen utifrån ett mer subjektivt medvetande så är detta en grundläggande förutsättning för att kunna utveckla en egen individuell personlighet. Att uppleva klyftan mellan en real, objektiv, fysisk yttre värld och en egen inre, subjektiv verklighet är ett uttryck för att vi som människor känner att ”ingen annan är jag”. Undervisningen i årskurs 3 kan stödja eleven genom att låta eleverna reflektera över sin plats i världen och rent handgripligen ”upptäcka världen på nytt” på ett mer konkret sätt, genom fysiskt arbete som att mäta och väga och bygga, genom att odla, skörda och bearbeta och omforma, och genom stora mytologiska bilder där skildringar om hur människan tar plats på jorden blir centrala. Eleverna ges då möjlighet att erfara att de faktiskt inte är främlingar i världen, utan själva kan handskas med den på en rad olika sätt.

 

Att eleverna får möta olika yrken som människan traditionellt ägnat sig åt är ett viktigt tema i klass 3, och barnen får arbeta praktiskt och konkret handfast. Det ger också en möjlighet för eleverna att se människans unika plats i världen, hur hon kultiverat och förädlat de möjligheter som jorden gett för hennes överlevnad och fortsatta existens. Att så mycket som möjligt få använda sina händer i ett meningsfullt sammanhang och förstå vad det är man gör, se hur någonting växer fram, kan vara en mäktig upplevelse och ge förutsättningar för självförtroende och trygghet i en ålder då mycket annat kan upplevas som skört och instabilt.

Att likt en bonde få följa hela processen från plöjning, via sådd och skörd, till det nybakade brödet är tänkt att skapa sammanhang och mening. Eleverna ges också tillfälle att knyta an till året innan då klassen kanske planerade och sådde något som de nu i årskurs 3 får skörda och förädla. Att därigenom även få lära känna olika redskap som t.ex. plog, harv, slåttermaskin, kvarn och smörkärna kan hos barnen skapa en känsla av vördnad inför människan uppfinningsrikedom. Att t.ex. fiska och knyta nät, få vara med och klippa ett får för att därefter karda, spinna, tova, färga och fläta, och få framställa salt via avdunstning, gör att flera av årskursens ämnen både samhällsorienterande och naturorienterande ämnen integreras på ett genomgripande vis. Att låta eleverna får göra beräkningar och genomför ett bygge av något slag ger tillfälle för pedagogen att rent konkret visa på fysikaliska lagbundenheter som tyngdpunkt, labilt/stabilt läge, och tillfälle för eleverna att praktisera metersystemet. På samma sätt kan de t.ex. få bygga vindskydd, lära sig lite om vad som är ätligt i den egna närmiljön och på exkursioner, och ta tillvara och bereda t ex bär och frukt. Relationen mellan natur och kultur är en genomgående tematik i årskursen.

Att även få bekanta sig med smedens arbete och kanske besöka någon gruva med fokus på den svenska traditionella gruvdriften och dess processer, kan ge eleverna en insikt om varifrån alla metallföremål omkring oss egentligen kommer och vad begreppen ”stenålder”, ”bronsåldern” och ”järnåldern” härstammar från. Till detta motiv hör olika skildringar i litteraturen kring dessa yrken.

 

 

Som en avslutning på undervisningsblocket kring gamla mått och enheter introduceras eleverna för metersystemet, som de genast kan använda sig av när de skissar och förbereder byggprojektet beskrivet ovan. Men innan dess ges eleverna möjlighet att konkret få bekanta sig med gamla mått och enheter som utgår från kroppen och de egna erfarenheterna. Genom att samtala, mäta, väga, balansera och uppskatta med exempelvis aln, fot, tum, steg, famn, kaffekopp, tekopp och stenkast får mätandet en konkret, fysisk och personlig relation till barnen. Temat kan återigen ses som en hjälp för 9 åringen att erövra världen ”på nytt”. Tillslut genom ett gemensamt arbete når klassen fram till vårt moderna metersystem, som också ligger till grund för våra övriga måttenheter, ett system som skapades utifrån de demokratiska idealen under franska revolutionen och som tar avstamp i något alla kan vara överens om, nämligen jorden som vi lever på.

 

 

Ett centralt undervisningsinnehåll i denna årskurs är berättelsen om skapelsen, om hur människan blev utdriven ur paradiset och hur hon senare fick lagar och skapade sig ett jordiskt liv. Genom bekantskap med de gamla judiska berättelserna och personligheter och skildringarna i det kristna Gamla Testamentet, t ex Adam och Eva, Noas ark, Abraham och Sara, Ismael och Hagar, Josef och hans bröder, David och byggandet av Salomos tempel, ges bilder av de förändringar som är kopplade till att gå från barndomens mer oskuldsfulla upplevelse av tillvaron till den mer oskyddade känslan av att stå naken och ensam i världen. Genom Gamla Testamentets berättelser möter eleverna också människor som kämpar för sin nationella identitet.

 

 

Ett huvudtema i svenskundervisningen, vid sidan av textförfattande och läsning, är att grammatiken introducera i årskurs 3. Upplevelsen av lagbundenheten genom vilken språket är uppbyggt kan upplevas som spännande och även skapa en känsla av trygghet hos barnen inför modersmålet. Ordklasserna är viktiga byggstenar i språkets boning, och verbets tidsformer kan ge barnen en känsla av att kunna välja och bli ”herre över tiden” genom språket.

 

Avancerade speglingar, både vertikalt, horisontellt, diagonalt och med korsningar, kan övas i årskurs 3:s formteckning och även lyftas fram i eurytmiämnet. Just speglingsövningar kan för många elever i nioårsåldern ses mot bakgrund av de förändringar som de går igenom. Även inom ämnet idrott och hälsa ligger undervisningens tonvikt på upplevelsen av ett ”vi”, känslan av att vara del i en grupp som tillsammans möter världen och dess utmaningar. Tillsammans kan eleverna genomföra s.k. bothmergymnastiska övningar, och leka kullekar, äventyrslekar, öva med bollar, hopprep, att lyssna på instruktioner och att åter samlas efter aktiviteten. Under de två första skolåren har stor del av ämnet idrott och hälsa koncentrerats till bl. a utflykter och lek och rörelse i klassrummet och på skolgården.