KLASS 11

Ett grundtema i årskurs 11 är genomlevandet och övervinnandet av tvivel. Vad är egentligen sanningen om den inte alltid är sann? Det som händer i årskurs 11 är att den ensidiga kopplingen mellan sanning och moral nyanseras. Det handlar för väldigt många om att lämna en moraluppfattning som huvudsakligen utgår från egna föreställningar i riktning mot en som även omfattar samspelet med andra människor. Vad det handlar om är att inte bara se igenom och upptäcka lögner och orättvisor i samhället. Eleverna ges möjlighet att i ämne efter ämne söka en djupare förståelse för att det finns förhållanden som inte alltid kan formuleras i klara begrepp men som kan tas upp mera med känslan i bilder, i metaforer. Är medlidandet en verklighet? Hur förhåller sig avsky, kärlek, ideal och offer till ”sanningen”? Vad har de med moral att göra? Finns moral? Det växer till en insikt att sådana frågor blir meningsfulla om sanningen berikas med konst och konstnärskap. Så får t ex måleri, musik och t o m arkitektur förnyade dimensioner, men framför allt språkets olika uttryck i t ex poesin, dramat och romanen.

 

I årskurs 11 är det musikhistoria som är det stora konsthistoriska studiet. Musikhistorien är en morgonperiod på tre veckor då man lär sig att lyssna på ett nytt sätt och följer musikens utveckling genom seklerna.
 Med början i medeltidens musik kan eleverna få lära känna t ex den gregorianska sången, introduktionen av flerstämmighet, uppfinningen av notskrift, renässansen, den polyfona stilen, Nederländernas tre skolor, barock, wienklassicism, romantik, tolvtonsteknik, neoklassicism, moderna happenings samt jazzens och rockens historia.

 

I litteraturstudierna får eleverna ägna sig åt mänsklighetens eviga, existentiella frågor – filosofi, med näring ur Dostojevkijs Brott och straff samt ur den medeltida berättelsen om Parsifal. Parsifal, i eposet med samma namn, söker Gralsborgen. Han kämpar och tvivlar men kan inte finna det han söker förrän han har förvandlat sig själv och förstått medlidandets princip. Moraliskt luttrad når han slutligen sitt mål. Låg det därute, eller fann han det i sig själv? Temat är klassiskt i waldorfskolans elfte klass och kan också få berikande aspekter genom studiet av olika verk i musikens historia.

 

Genom Shakespeares drama ”Hamlet” får eleverna möta den danske prinsen som frågar efter tillvarons mening och blir galen i en miljö fylld av falskhet och intriger. Detta är ett tema att väl känna igen sig i under årskurs 11 och även författarbiografin blir intressant.

 

Inom naturvetenskapen kan man finna teman som pekar mot en innerlighet, en sammanhållande kraft, som inte visar sig hos materien. Elektricitetens lagar läses inte av från fenomenen, dess karaktäristiska drag ”tänks fram” till bilder och kopplingssymboler. Elektriciteten kan bara beräknas och man känner dess resultat, men kan inte ta på själva krafterna och ur denna aspekt blir ämnet och till detta även kopplat elektrolys och atomlära, ett åldersadekvat tema. I en period av livet då det är vanligt för många människor att uppleva tvivel och tveksamheter kan modelltänkandet förstås på allvar; vi kan inte göra anspråk på att säga vad elektricitet är, men däremot fungerar det att utifrån modeller göra beräkningar. Samma sak kan sägas när det gäller atomläran – även denna kan förstås utifrån nya vetenskapsteoretiska synvinklar.

 

Utifrån det angreppssätt som antas i elektricitetstemat så kan man i ett tema som cellbiologi också närma sig ämnet genom en djupare förståelse av modelltänkandet. Hur uppstod cellbegreppet historiskt? Vilka är definitionerna? Hur har man vetenskapshistoriskt förändrat synen på hur liv uppstår? I temat följer histologi, vävnadslära – olika typer av celler och deras funktion, samt encelliga organismer; amöbans liv, celldelning, atomer, grundämnen, arvskomponenter, kromosomernas uppgift och skillnaden mellan en individ och DNA. Diskussioner om liv som ingenjörskonst och rashygiensideologi kommer här in naturligt.

 

Under botanikstudierna får eleverna fördjupa sig i växtens formlära samt dess samspel och samevolution med andra organismer vid pollination och fröspridning. Biografi om Carl von Linné och hur hans bild av organismvärlden gav en helt ny, naturvetenskaplig bild kan vara spännande att ta upp, på samma sätt som Mendels noggranna studier i genetik.